Romanen ”I gengångarnas rike” skildrar Farid Majhuls levnadsöde. Han är välbärgad, stilig och utbildad. Han arbetar som gymnasielärare och har ett gott anseende men ändå begår han fruktansvärda mord. Farids föräldrar dör när han bara är ett spädbarn. Hans farbror som får vårdnaden utsätter honom några år senare för sexuella övergrepp.
Barndomens traumatiska upplevelser blir en tung belastning för Farid med negativa känslor så som rädsla, inre ilska, sorg, skam, förakt och avsky till följd.
När Farid är ung försöker han ta hand om sin mentala hälsa. Han lyckas få en filosofie masterexamen i matematik, arbetar som gymnasielärare, och tillsammans med två kollegor startar han en framgångsrik privatskola, men ingenting hjälper honom att komma ur ut sitt inre inferno. Innerst inne är han samma sårbara pojke som framförallt avskyr sig själv. Och Någonstans under resans gång tappar han plötsligt kontrollen över sig själv och börjar döda unga och oskyldiga kvinnor.
Mordkedjan i den här berättelsen är dock som ett underlag för att kunna måla upp bilden av en gärningsman som själv har varit ett brottsoffer. De språkliga förhållandena är centrala för romanens tema. De kulturella aspekterna som Moheb tar upp här i ”I gengångarnas rike” är också av stor betydelse.
