Robab Moheb - Böcker

Robab Moheb, född 1953, är en iransk-svensk poet, författare och översättare. Moheb debuterade 1979 med novellsamlingen Vi återkommer hem. Sedan dess har hon publicerat en rad uppmärksammade böcker inom flera olika genrer, poesi, noveller, romaner, faktatexter m.fl. 2008 inledde hon sin verksamhet som översättare. Moheb har varvat sitt skrivande och översättande, där utgåvor på persiska dominerar men prosaböckerna lika ofta är utgivna på svenska. 2013 presenterade Moheb sin första egna bok på svenska Än så länge utan titel, vilken följdes året efter av diktsamlingen Poetens pagod, 2016 romanen Lethes flod och 2017 diktsamlingen Världen behöver en livboj. Moheb studerade på Teherans universitet i ämnet sociologi samt pedagogik. Sedan 1992 är hon bosatt i Sverige. 2006 tog Moheb masterexamen inom pedagogik vid Stockholms universitet. Utöver sitt skönlitterära skrivande arbetade hon heltid som tal/specialpedagog fram till oktober 2019.

Romanen ”I gengångarnas rike” skildrar Farid Majhuls levnadsöde. Han är välbärgad, stilig och utbildad. Han arbetar som gymnasielärare och har ett gott anseende men ändå begår han fruktansvärda mord. Farids föräldrar dör när han bara är ett spädbarn. Hans farbror som får vårdnaden utsätter honom några år senare för sexuella övergrepp. Barndomens traumatiska upplevelser blir en tung belastning för Farid med negativa känslor så som rädsla, inre ilska, sorg, skam, förakt och avsky till följd. När Farid är ung försöker han ta hand om sin mentala hälsa. Han lyckas få en filosofie masterexamen i matematik, arbetar som gymnasielärare, och tillsammans med två kollegor startar han en framgångsrik privatskola, men ingenting hjälper honom att komma ur ut sitt inre inferno. Innerst inne är han samma sårbara pojke som framförallt avskyr sig själv. Och Någonstans under resans gång tappar han plötsligt kontrollen över sig själv och börjar döda unga och oskyldiga kvinnor. Mordkedjan i den här berättelsen är dock som ett underlag för att kunna måla upp bilden av en gärningsman som själv har varit ett brottsoffer. De språkliga förhållandena är centrala för romanens tema. De kulturella aspekterna som Moheb tar upp här i ”I gengångarnas rike” är också av stor betydelse.

Som en liten skör tioårig flicka upptäckte jag att mitt verkliga kall var att leka med ord och deras betydelse. En dag blev jag upptäckt på bar gärning. Jag satt i min osynliga stuga och lekte Gud. Språkgud var jag. Atossa dotter till Cyrus och Cassandane. Hon som var poet och litteraturvetare. Mina handfallna skapelser rörde sig nyckfullt bakom mina brännande och skärande ögonlock. I den totala svarta sfären var jag mäktigare än demagoger och tyranner, trodde jag då. Rösten som upptäckte mig gastade för full hals: Din fantasi brinner till ingen nytta. Snart är du där i helvetets eviga eld. Du kommer att skickas dit genom en ödets nyck, om du fortsätter att älta dina tankar …