"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

Han får mitt blod, jag får hans berättelse. ”Just så”, säger han. ”Men ditt liv behåller du.”

IsaBell är trött på hopplösa kärleksrelationer och nu helt inriktad på sitt arbete som antikhandlare. Köpet av en märklig målning leder henne till ett ödetorp i skogen - och till en bekantskap med villkor som måste hemlighållas. Kärlek, äntligen? Men omöjlig, en mörk romans mellan trasiga själar.  IsaBells nya inneboende "klarar sig med väldigt lite människoblod".

Porträtt av en hungrig flicka blandar skräck, nutida saga och relationsroman, och inspirationen är hämtad från såväl Bram Stoker och Anne Rice som från Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen. Författarens stilla humor gör inte djupet mindre mörkt.

"Edelfeldt är helt skoningslös i sin skildring av en krånglig människa med weltschmertz som dyker huvudstupa in i en totalt gränslös och hudlös relation med en vampyr. Berättelsen är både grym och vacker, nattsvart och hoppfull, den viker inte undan med blicken. Man bara fortsätter läsa. Man kan inte annat." - Karin Tidbeck

"Inger Edelfeldt har alltid varit en av Sveriges mer begåvade författare, med en fingertoppskänsla för det som rör sig i själens tassemarker. Porträtt av en hungrig flicka är bland det bästa jag läst av henne." - Lotta Olsson, Vi Läser"Detta är Inger Edelfeldt när hon är som bäst. Med stor precision mejslar hon ut en berättelse som det är omöjligt att inte sugas in i." - Anders K Gustafsson, Falukuriren

Det finns människor som blir galna vid fullmåne. Ibland är Kim rädd att det ska hända henne - för hon har respekt för mörkret hon känner inombords. Kim har alltid känt sig ensam om de sakerna. Tills Juliane börjar i hennes skola; Juliane som alla andra tycker är konstig. Juliane och Kim blir bästa vänner. Tillsammans ger de sig hän åt sina intressen: vampyrer och häxkonst. Med hjälp av häxkonst, tänker de, kan de få precis som de vill.

Juliane & jag har blivit en av de verkliga svenska ungdomsboksklassikerna och filmatiserades som TV-serie med titeln Nattens barn [1995], i regi av Lisa Ohlin. Boken är bunden i halvklotband, tryckt på 100-grams premiumpapper, och stor hänsyn har tagits till att återskapa Inger Edelfeldts verk med all den respekt det förtjänar.

INGER EDELFELDT, född i Stockholm 1956, är författare och illustratör. Hon debuterade som författare med romanen Duktig pojke [1977], som räknas till de allra första svenska »komma ut«-böckerna. Sedan dess har hon gett ut närmare fyrtio böcker. Som illustratör har hon medverkat i ytterligare ett tjugotal; mest kända är hennes illustrationer till J.R.R. Tolkien-böckerna. Inger Edelfeldt har tilldelats en rad priser, som t.ex. Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991 och Ivar Lo Johanssons personliga pris 1997.

"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

--

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

”Bland tomtar och troll” har i hela 117 år tagit oss med på sällsamma och spännande äventyr i sagornas värld. Låt dig förtrollas av tre helt nyskrivna berättelser av Inger Edelfeldt, Ylva Karlsson och Johanna Nilsson. Peter Madsen återberättar den klassiska historien om Hans och Greta och här finns givetvis även flera sagor illustrerade av de älskade mästarna Einar Norelius och John Bauer.

”Bland tomtar och troll” har i hela 118 år tagit oss med på sällsamma och spännande äventyr i sagornas värld. Låt dig förtrollas av tre helt nyskrivna berättelser av Inger Edelfeldt, Peter Bergting och Ylva Karlsson. Peter Madsen återberättar den klassiska historien om Den tappre lille skräddaren och här finns givetvis även flera sagor illustrerade av de älskade mästarna Einar Norelius och John Bauer.

J R R Tolkiens Ringarnas herre är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.

2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.

Ringens återkomst samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.

Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: Hompen.

Ringens återkomst är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

Torun har åkt med sina föräldrar till torpet, som de brukar göra på sommaren. Men i år har hon ingen kompis att leka med. Fast det gör inget, hon skulle ändå valt att vara ensam. Torun är tolv och har tröttnat på allt barnsligt. Det är hög tid att förvandlas, känner hon. En kväll byter hon namn och smyger sig ut i skogen som omger det gamla soldattorpet.I skogen möter hon vilseförare, andar och hungrare. Kanske också vänner. Den androgyne Missne till exempel, som hon snabbt fäster sig vid. Tillsammans med Missne ger hon sig djupt in i skogen, för att väcka någon som sovit mycket länge. Ett äventyr där Torun måste uppamma både mod och list; och Missne är inte heller en riskfri kompanjon.

Inger Edelfeldts magiska roman Missne & Robin - illustrerad med författarens stämningsfulla originalteckningar - utkom 1980 och har med tiden blivit en svensk ungdomsboksklassiker. Boken är bunden i halvklotband, tryckt på 100-grams premiumpapper, och stor hänsyn har tagits till att återskapa Inger Edelfeldts verk med all den respekt det förtjänar.

INGER EDELFELDT, född i Stockholm 1956, är författare och illustratör. Hon debuterade som författare med romanen Duktig pojke [1977], som räknas till de allra första svenska »komma ut«-böckerna. Sedan dess har hon gett ut närmare fyrtio böcker. Som illustratör har hon medverkat i ytterligare ett tjugotal; mest kända är hennes illustrationer till J.R.R. Tolkien-böckerna. Inger Edelfeldt har tilldelats en rad priser, som t.ex. Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991 och Ivar Lo Johanssons personliga pris 1997.

"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

Det hemliga namnet handlar om identitet, dess gåta och villovägar. Om kärlek, drömd och verklig, och om hur ens längtan kan vara för stor för ens liv och knappt möjlig att härbärgera. Kanske är berättelsen en spegel av vår tid och dess myter. Men främst är den en nära tagining av ett liv, där berättelsen glider genom hela spektret av dimensioner: det vardagliga, det absurda, det oväntat smärtsamma eller benådade - en text full av kast så som en människa är.Huvudperson är Helena, konstnär, mor till en tjugofemårig son och expert på omöjliga kärlekshistorier. Det är hon som bär hemligheten med namnet. En hemlighet som hon försöker glömma bort men som kräver att bli betraktad. Och slutligen är det kanske den som leder henne, både till en möjlig kärlek och till ett möte hon har fruktat.Romanen Augustnominerades 1999.

En ung kvinna som borde kunna vara nöjd. Hon har arbete, våning och pojkvän. Men hon vet inte vem hon är. Inger Edelfeldts skildring av kvinnan som riskerar att försvinna i sprickan mellan det yttre och det inre kom ut 1987 och har bildat skola i samtidslitteraturen.

"The bad guy in the black hat, det är ju jag!" utbrister den hårt prövade Malin när hon bara måste ha en svart Stetsonhatt. Och Katja i "Nyanser av Djuret" ryser av minnena, när hon återfinner sin bortglömda vinfläckiga tunika. Medan Martin i "Allure" för allt i världen inte vill att hans mamma ska ta fram sin gulnade gamla brudklänning. Eldslukande Colins läderjacka i "Den jävla bitchen" är ett av stegen på väg till total karisma - eller? Och åttiåriga Ako i "Ömsa skinn" tänker att människokroppen också är ett slags kläder, till syvende och sist.Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom. Och i alla novellerna figurerar förstås - klädesplagg.Inger Edelfeldt återkommer här till novellgenren, en efterlängtad come back för alla som har upplevt hennes flerfaldigt prisbelönta novellkonst.

"Det här är en intelligent och svart humoristisk samtidssatir, som ställer viktiga frågor om livskvalitet, men också om relationen mellan storstad och landsbygd." - Yukiko Duke, Vi Läser

"Boken blir ett stilla uppror mot tanken om att skönheten kan frälsa världen, eller att det skulle räcka att odla sin egen trädgård." - Ylva Perera, Dagens Nyheter

"Det här är en ovanligt politisk Edelfeldt som skriver. Den heta sommaren 2018 är inskriven i texten, liksom pandemin. Men den självironiska humorn, det exakta språket och hyperkänsligheten är kvar." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Edelfeldt är en ytterst skicklig författare som med lätt och vackert handlag kan föra in läsaren i nya förståelser. Längs vägen gör hon små förskjutningar i språk och infallsvinklar som gör att historien växer, från lätt feelgood, med ironisk twist, till samhällskritik, svår att väja för." - Gunilla Kindstrand, Fokus

Sara söker det vackra, det tröstande; kan inte leva utan det. Hon har börjat tröttna på stadslivet. När hon plötsligt ärver torpet hon minns från sin barndoms somrar flyttar hon dit.

"Sälj rucklet!" säger hennes bestsellerförfattare till mor, men det gör henne bara ännu mer beslutsam. På landet ska hon odla sin trädgård och sin kreativitet.

Till den som här känner doften av litterärt gemyt utfärdas en varning: Sara för fram sin nutidsberättelse mot en mörk och hotfull fond. Det hon tvingas inse om den forna idyllen - framförallt den älskade skogen - gör mycket ont.

Hon önskar att hon vore mer stridbar. Ett tryggt bo var ju allt hon ville ha. Det och sanna möten med människor. Lyckligtvis saknas de inte, även om relationen med hennes egen familj, den vuxna dottern inräknad, bara glimtvis känns värmande. Och en man; vad vill han, vad döljer han?

Inger Edelfeldt skriver med inlevelse och sorgsen humor om ett liv i skuggan av brutala och svårbekämpade ekonomiska intressen. Och om en märklig drömgestalt som pockar på ur "den inre skogen" - en trakt som kan vara lika svårbevarad som den yttre.

Namnbrunnen består av tolv sagor, infogade i en ramberättelse där sagoberättare från all världens länder samlas på Akasha-torget i Pa Ghad. Där står skrivaren och nedtecknar vad som sägs, och det är de sagorna läsaren får framförda.I dessa sagor möts prinsar och prinsessor, kungar och drottningar, men också Anubis dyker upp, en sjöjungfru, en vampyr och en rad andra av folksagans väsen. Många av sagorna innehåller "förvandlingar" - människor som helt eller delvis blir till djur eller på annat vis genomgår metamorfoser.

Två män möts av en slump på ett tåg. Det är nästan ett halvsekel sedan de sågs sist och mötet utlöser ett skred av plågsamma, laddade minnen. Asger och Paul är kusiner och föddes in i en sträng frikyrklig församling i början av femtiotalet. På varsitt sätt har de präglats av sin livsfientliga uppfostran. Asger gjorde tidigt uppror och blev utstött ur kyrkan på grund av sitt leverne och sin sexualitet. Paul stannade kvar och beklagar den frisinnade anda som numera råder i hans församling. Asger, nu nykter alkoholist och diakon, märker att Paul har något han vill bikta, och en trevande kontakt återupptas. Tveksamt inbjuder han den bekymrade kusinen till ett par dagars vistelse i familjens gamla sommarhus vid havet. Där ställs de stora frågorna om skuld, ondska, godhet och försoning på sin spets. Finns det situationer där förlåtelse är omöjlig? Vad är synd? Vad menar man när man kallar någon för djävulen? Och vad kan bli följden när vårt själsliv splittras i oförenligt svart och vitt, synd och renhet, godhet och ondska? I varje scen och replikskifte öppnar sig det mångbottnade i brännande och svåra existentiella frågor. Samtidigt andas denna filmiskt uppbyggda kortroman medmänsklighet och sanningslängtan ända fram till det smärtsamma och följdriktiga slutet. Inger Edelfeldts kammarspel om ett laddat möte stannar länge i minnet.

En man söker hjälp hos en psykiatriker. Mannen skriver själv om sitt liv till denne och läsaren får stifta bekantskap med en ensam och märklig personlighet. Efter förtidspensioneringen lever mannen ensam och isolerad, med ett undantag för återkommande besök i parken intill där han iakttar hundarna. Trots isoleringen träffar han en dag en kvinna som flyttar in hos honom och hans tillvaro förändras.

Petra möter en gammal bekant som erbjuder henne att följa med till ett kollektiv i Dalarna. Kollektivet består av tre kvinnor och en man, Alex. Han ser kvinnorna som sina lärjungar och påstår sig ha förbindelse med en högre makt. Till en början är Petra avvisande men efterhand börjar hon attraheras av honom och spänningen stegras mot det dramatiska slutet.

En man söker hjälp hos en psykiatriker. Mannen skriver själv om sitt liv till denne och läsaren får stifta bekantskap med en ensam och märklig personlighet. Efter förtidspensioneringen lever mannen ensam och isolerad, med ett undantag för återkommande besök i parken intill där han iakttar hundarna. Trots isoleringen träffar han en dag en kvinna som flyttar in hos honom och hans tillvaro förändras.

Petra möter en gammal bekant som erbjuder henne att följa med till ett kollektiv i Dalarna. Kollektivet består av tre kvinnor och en man, Alex. Han ser kvinnorna som sina lärjungar och påstår sig ha förbindelse med en högre makt. Till en början är Petra avvisande men efterhand börjar hon attraheras av honom och spänningen stegras mot det dramatiska slutet.

En ung kvinna som borde kunna vara nöjd. Hon har arbete, våning och pojkvän. Men hon vet inte vem hon är. Inger Edelfeldts skildring av kvinnan som riskerar att försvinna i sprickan mellan det yttre och det inre kom ut 1987 och har bildat skola i samtidslitteraturen.

Vid femtiotvå års ålder har fotografen Jacky nått en punkt där hon ifrågasätter det mesta: fotokonst, dödsrädsla, människors sätt att se och älska. Och sin egen självbild.Hon lever ensam och vill se sig själv som stolt, självständig och nyfiken, fri i sin relation med den gifte konstnären Elias. Men något måste krackelera och förändras, något måste bli sannare. Sådant sker inte alltid på ett smärtfritt sätt. Och föga anar Jacky vad mötet med den känslostyrda Monia, en ung kvinna som blir hennes modell, ska leda till.Konsten att dö kan läsas som en relationsroman och kärlekshistoria. Men än mer är den just en berättelse om identitet, om bilder: självbilder, konkreta bilder, bilder som tycks stå mellan betraktaren och upplevelsen av direkt verklighet.

Journalisten Anna har aldrig riktigt känt sig som en del av sin egen familj. Och som vuxen får hon veta något som gör att hon omvärderar sin uppväxt på djupet. Sökandet efter familjerötterna leder henne till Hagbraket, en gård på landsbygden där den slagrörde healern Muni Ra botar sökare med kärleksenergi. Anna misstänker lurendrejeri men blir förvånad över sina egna märkliga upplevelser på gården.Fader vår är en roman om våra föreställningar om Gud och om längtan efter kärlek. Det är också en spännande berättelse om sanning och lögn.

Det hemliga namnet handlar om identitet, dess gåta och villovägar. Om kärlek, drömd och verklig, och om hur ens längtan kan vara för stor för ens liv och knappt möjlig att härbärgera. Kanske är berättelsen en spegel av vår tid och dess myter. Men främst är den en nära tagining av ett liv, där berättelsen glider genom hela spektret av dimensioner: det vardagliga, det absurda, det oväntat smärtsamma eller benådade - en text full av kast så som en människa är.Huvudperson är Helena, konstnär, mor till en tjugofemårig son och expert på omöjliga kärlekshistorier. Det är hon som bär hemligheten med namnet. En hemlighet som hon försöker glömma bort men som kräver att bli betraktad. Och slutligen är det kanske den som leder henne, både till en möjlig kärlek och till ett möte hon har fruktat.Romanen Augustnominerades 1999.

"The bad guy in the black hat, det är ju jag!" utbrister den hårt prövade Malin när hon bara måste ha en svart Stetsonhatt. Och Katja i "Nyanser av Djuret" ryser av minnena, när hon återfinner sin bortglömda vinfläckiga tunika. Medan Martin i "Allure" för allt i världen inte vill att hans mamma ska ta fram sin gulnade gamla brudklänning. Eldslukande Colins läderjacka i "Den jävla bitchen" är ett av stegen på väg till total karisma - eller? Och åttiåriga Ako i "Ömsa skinn" tänker att människokroppen också är ett slags kläder, till syvende och sist.Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom. Och i alla novellerna figurerar förstås - klädesplagg.Inger Edelfeldt återkommer här till novellgenren, en efterlängtad come back för alla som har upplevt hennes flerfaldigt prisbelönta novellkonst.

Välkommen till Edelfeldtland - eller välkommen tillbaka, om du har varit här förut.Människorna i dessa berättelser närmar sig varandra, försöker mötas och gör ibland det. Känslorna är stora, ibland oregerliga. Fantasin ger både näring och lägger krokben. Här uppstår gång efter annan det som jag har förstått är den typiska edelfeldtska humorn, en ofrivillig sådan som gnistrar till när någon av mina gestalters fantasiliv (som ofta går på högvarv) möter en krass, eller åtminstone oväntad, yttre verklighet.Ur Inger Edelfeldts förord.Inger Edelfeldt är en av Sveriges främsta novellförfattare. Här samlar vi stora delar av hennes novellkonst, från I fiskens mage från 1984 till Kläderna som kom ut 2017. Trettiotre års skrivande, trettiotre år av ovanliga människor, människor på gränsen, i vardagliga situationer - fantasier, identitet och saga. Kanske är Inger som mest Edelfeldt i novellgenren.

Det är nittonhundrasjuttiotal. Mirandas mamma ser henne som destruktiv, pappan är sällan hemma, i skolan betraktas hon som konstig. Denna utsatta uppväxt överlever Miranda genom fantasier och hemliga riter. Och genom att alltid teckna. Men till slut brister det. Utsattheten och avsaknaden av närhet driver henne att göra något desperat.Alltmer isolerad söker hon sedan läkning i ett eget inre sagorike och den detaljrika bildberättelsen om det. Först med klokt stöd från andra än föräldrarna kan hon också ge sig ut i världen, och på folkhögskolan Alvavik får hon kontakt med andra som inte stämmer med mallen. Men hon lever med ständiga kollisioner mellan egna fantasier och yttre verklighet. Och konfrontationerna med modern accelererar till ett dramatiskt slutspel. Hur kan man begripa den form man stöpts i? Vad ser Miranda när hon långt senare ser tillbaka?Inger Edelfeldts utvecklingsroman för tankarna till hennes litterära rötter med de mycket omtyckta och omtalade böckerna Duktig pojke (1977) och Kamalas bok (1986). Om snö och guld är en bok som hyllar skapandet, den djupa existentiella nyfikenheten och den blandning av sårbarhet och styrka som gör oss levande.

"Välkommen till Edelfeldtland - eller välkommen tillbaka, om du har varit här förut.Människorna i dessa berättelser närmar sig varandra, försöker mötas och gör ibland det. Känslorna är stora, ibland oregerliga. Fantasin ger både näring och lägger krokben. Här uppstår gång efter annan det som jag har förstått är den typiska edelfeldtska humorn, en ofrivillig sådan som gnistrar till när någon av mina gestalters fantasiliv (som ofta går på högvarv) möter en krass, eller åtminstone oväntad, yttre verklighet."Ur Inger Edelfeldts förord.Inger Edelfeldt är en av Sveriges främsta novellförfattare. Här samlar vi stora delar av hennes novellkonst, från I fiskens mage från 1984 till Kläderna som kom ut 2017. Trettiotre års skrivande, trettiotre år av ovanliga människor, människor på gränsen, i vardagliga situationer - fantasier, identitet och saga. Kanske är Inger som mest Edelfeldt i novellgenren.

"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

Han får mitt blod, jag får hans berättelse. ”Just så”, säger han. ”Men ditt liv behåller du.”

IsaBell är trött på hopplösa kärleksrelationer och nu helt inriktad på sitt arbete som antikhandlare. Köpet av en märklig målning leder henne till ett ödetorp i skogen - och till en bekantskap med villkor som måste hemlighållas. Kärlek, äntligen? Men omöjlig, en mörk romans mellan trasiga själar.  IsaBells nya inneboende "klarar sig med väldigt lite människoblod".

Porträtt av en hungrig flicka blandar skräck, nutida saga och relationsroman, och inspirationen är hämtad från såväl Bram Stoker och Anne Rice som från Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen. Författarens stilla humor gör inte djupet mindre mörkt.

"Edelfeldt är helt skoningslös i sin skildring av en krånglig människa med weltschmertz som dyker huvudstupa in i en totalt gränslös och hudlös relation med en vampyr. Berättelsen är både grym och vacker, nattsvart och hoppfull, den viker inte undan med blicken. Man bara fortsätter läsa. Man kan inte annat." - Karin Tidbeck

"Inger Edelfeldt har alltid varit en av Sveriges mer begåvade författare, med en fingertoppskänsla för det som rör sig i själens tassemarker. Porträtt av en hungrig flicka är bland det bästa jag läst av henne." - Lotta Olsson, Vi Läser"Detta är Inger Edelfeldt när hon är som bäst. Med stor precision mejslar hon ut en berättelse som det är omöjligt att inte sugas in i." - Anders K Gustafsson, Falukuriren

Det finns människor som blir galna vid fullmåne. Ibland är Kim rädd att det ska hända henne - för hon har respekt för mörkret hon känner inombords. Kim har alltid känt sig ensam om de sakerna. Tills Juliane börjar i hennes skola; Juliane som alla andra tycker är konstig. Juliane och Kim blir bästa vänner. Tillsammans ger de sig hän åt sina intressen: vampyrer och häxkonst. Med hjälp av häxkonst, tänker de, kan de få precis som de vill.

Juliane & jag har blivit en av de verkliga svenska ungdomsboksklassikerna och filmatiserades som TV-serie med titeln Nattens barn [1995], i regi av Lisa Ohlin. Boken är bunden i halvklotband, tryckt på 100-grams premiumpapper, och stor hänsyn har tagits till att återskapa Inger Edelfeldts verk med all den respekt det förtjänar.

INGER EDELFELDT, född i Stockholm 1956, är författare och illustratör. Hon debuterade som författare med romanen Duktig pojke [1977], som räknas till de allra första svenska »komma ut«-böckerna. Sedan dess har hon gett ut närmare fyrtio böcker. Som illustratör har hon medverkat i ytterligare ett tjugotal; mest kända är hennes illustrationer till J.R.R. Tolkien-böckerna. Inger Edelfeldt har tilldelats en rad priser, som t.ex. Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991 och Ivar Lo Johanssons personliga pris 1997.

"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

--

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

”Bland tomtar och troll” har i hela 117 år tagit oss med på sällsamma och spännande äventyr i sagornas värld. Låt dig förtrollas av tre helt nyskrivna berättelser av Inger Edelfeldt, Ylva Karlsson och Johanna Nilsson. Peter Madsen återberättar den klassiska historien om Hans och Greta och här finns givetvis även flera sagor illustrerade av de älskade mästarna Einar Norelius och John Bauer.

”Bland tomtar och troll” har i hela 118 år tagit oss med på sällsamma och spännande äventyr i sagornas värld. Låt dig förtrollas av tre helt nyskrivna berättelser av Inger Edelfeldt, Peter Bergting och Ylva Karlsson. Peter Madsen återberättar den klassiska historien om Den tappre lille skräddaren och här finns givetvis även flera sagor illustrerade av de älskade mästarna Einar Norelius och John Bauer.

J R R Tolkiens Ringarnas herre är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.

2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.

Ringens återkomst samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.

Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: Hompen.

Ringens återkomst är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.

Torun har åkt med sina föräldrar till torpet, som de brukar göra på sommaren. Men i år har hon ingen kompis att leka med. Fast det gör inget, hon skulle ändå valt att vara ensam. Torun är tolv och har tröttnat på allt barnsligt. Det är hög tid att förvandlas, känner hon. En kväll byter hon namn och smyger sig ut i skogen som omger det gamla soldattorpet.I skogen möter hon vilseförare, andar och hungrare. Kanske också vänner. Den androgyne Missne till exempel, som hon snabbt fäster sig vid. Tillsammans med Missne ger hon sig djupt in i skogen, för att väcka någon som sovit mycket länge. Ett äventyr där Torun måste uppamma både mod och list; och Missne är inte heller en riskfri kompanjon.

Inger Edelfeldts magiska roman Missne & Robin - illustrerad med författarens stämningsfulla originalteckningar - utkom 1980 och har med tiden blivit en svensk ungdomsboksklassiker. Boken är bunden i halvklotband, tryckt på 100-grams premiumpapper, och stor hänsyn har tagits till att återskapa Inger Edelfeldts verk med all den respekt det förtjänar.

INGER EDELFELDT, född i Stockholm 1956, är författare och illustratör. Hon debuterade som författare med romanen Duktig pojke [1977], som räknas till de allra första svenska »komma ut«-böckerna. Sedan dess har hon gett ut närmare fyrtio böcker. Som illustratör har hon medverkat i ytterligare ett tjugotal; mest kända är hennes illustrationer till J.R.R. Tolkien-böckerna. Inger Edelfeldt har tilldelats en rad priser, som t.ex. Deutscher Jugendliteraturpreis 1987, Svenska Dagbladets litteraturpris 1991 och Ivar Lo Johanssons personliga pris 1997.

"Det hela berättas med en skärpa, lätthet och människokännedom som, faktiskt, för tankarna till Shakespeares komedier: tänk En midsommarnattsdröm. Med andra ord ska vi vara tacksamma för Inger Edelfeldt. Hon är ett av detta språks få författare som skriver på samma gång lättillgängliga och subtila romaner. Jag hoppas innerligt att de når så många läsare som de förtjänar." - Rebecka Kärde, Dagens Nyheter

"Inger Edelfeldt är expert på att förädla vardagens minfält av självhat och inre kaos till exakta iakttagelser ... jag uppskattar verkligen den här osminkade vuxensagan." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Skönheten är ett drabbande kvinnoporträtt där Edelfeldt tecknar sin protagonists konturer med största psykologiska finess." - Lovisa Florin Holmsten, Expressen

Hur ska man stå ut med sin och andras förvandlingar? Och vad gör det med en människa, en åldrande kvinna, att vara besatt av ”skönhet”?

Laura har tänkt på sig själv som sansad, men ett plötsligt möte när hon närmar sig sextio skakar om henne. Hon hade nästan glömt den yngre och undersköne Bertil som hon gav privatlektioner i engelska inför hans giftermål i London. Det var många år sedan. Nu är han skild, bostadslös och knäckt. De börjar ses, och de känslor hon en gång hade tycks bli besvarade – åtminstone till dels. Mötet leder till ett samboförhållande, så småningom alltmer präglat av hemligheter och gamla sår.

Skönheten är en roman med blinkningar till Lauras favoriter Ovidius och Shakespeare, och en berättelse som kretsar kring just temat ”förvandling”, metamorfos – inte minst åldrandets i ett samhälle som inte vill kännas vid det.

"Inger Edelfeldts roman tar sig rakt in i debatten om vårt ytliga samhälle, och det som gör den spännande är att den inte enbart handlar om kvinnans syn på det egna fejset, den egna krop pen. Utan också hennes törst efter att omge sig med skönhet, både i form av ting och av människor." - Maria G Francke, Sydsvenskan

"Edelfeldt lyfter det annars välkända relationstemat till ett både djupt och allmängiltigt plan. Hon skriver insiktsfullt och naket med en subtil dos (själv)ironisk humor hos berättarjaget, och dessutom med eleganta referenser till Ovidius Metamorfoser i Ted Hughes tolkning och till Shakespeares sonetter. Skönheten är en stilistiskt säker, tankeväckande och värmande läsupplevelse." - BTJ

"Edelfeldts prosa är nätt, men samtidigt språkligt exakt och intelligent. Samt rolig, vilket är ett epitet jag alltför sällan hör nämnas i samband med hennes skatt till böcker." - Anna-Maria Carnhede, ETC

"Skönheten” är en roman som skickligt rör sig mellan yta och djup, som effektfullt ifrågasätter roller och föreställningar." - Jonna Fries, Borås Tidning

Det hemliga namnet handlar om identitet, dess gåta och villovägar. Om kärlek, drömd och verklig, och om hur ens längtan kan vara för stor för ens liv och knappt möjlig att härbärgera. Kanske är berättelsen en spegel av vår tid och dess myter. Men främst är den en nära tagining av ett liv, där berättelsen glider genom hela spektret av dimensioner: det vardagliga, det absurda, det oväntat smärtsamma eller benådade - en text full av kast så som en människa är.Huvudperson är Helena, konstnär, mor till en tjugofemårig son och expert på omöjliga kärlekshistorier. Det är hon som bär hemligheten med namnet. En hemlighet som hon försöker glömma bort men som kräver att bli betraktad. Och slutligen är det kanske den som leder henne, både till en möjlig kärlek och till ett möte hon har fruktat.Romanen Augustnominerades 1999.

En ung kvinna som borde kunna vara nöjd. Hon har arbete, våning och pojkvän. Men hon vet inte vem hon är. Inger Edelfeldts skildring av kvinnan som riskerar att försvinna i sprickan mellan det yttre och det inre kom ut 1987 och har bildat skola i samtidslitteraturen.

"The bad guy in the black hat, det är ju jag!" utbrister den hårt prövade Malin när hon bara måste ha en svart Stetsonhatt. Och Katja i "Nyanser av Djuret" ryser av minnena, när hon återfinner sin bortglömda vinfläckiga tunika. Medan Martin i "Allure" för allt i världen inte vill att hans mamma ska ta fram sin gulnade gamla brudklänning. Eldslukande Colins läderjacka i "Den jävla bitchen" är ett av stegen på väg till total karisma - eller? Och åttiåriga Ako i "Ömsa skinn" tänker att människokroppen också är ett slags kläder, till syvende och sist.Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom. Och i alla novellerna figurerar förstås - klädesplagg.Inger Edelfeldt återkommer här till novellgenren, en efterlängtad come back för alla som har upplevt hennes flerfaldigt prisbelönta novellkonst.

"Det här är en intelligent och svart humoristisk samtidssatir, som ställer viktiga frågor om livskvalitet, men också om relationen mellan storstad och landsbygd." - Yukiko Duke, Vi Läser

"Boken blir ett stilla uppror mot tanken om att skönheten kan frälsa världen, eller att det skulle räcka att odla sin egen trädgård." - Ylva Perera, Dagens Nyheter

"Det här är en ovanligt politisk Edelfeldt som skriver. Den heta sommaren 2018 är inskriven i texten, liksom pandemin. Men den självironiska humorn, det exakta språket och hyperkänsligheten är kvar." - Nina Asarnoj, Kulturnytt

"Edelfeldt är en ytterst skicklig författare som med lätt och vackert handlag kan föra in läsaren i nya förståelser. Längs vägen gör hon små förskjutningar i språk och infallsvinklar som gör att historien växer, från lätt feelgood, med ironisk twist, till samhällskritik, svår att väja för." - Gunilla Kindstrand, Fokus

Sara söker det vackra, det tröstande; kan inte leva utan det. Hon har börjat tröttna på stadslivet. När hon plötsligt ärver torpet hon minns från sin barndoms somrar flyttar hon dit.

"Sälj rucklet!" säger hennes bestsellerförfattare till mor, men det gör henne bara ännu mer beslutsam. På landet ska hon odla sin trädgård och sin kreativitet.

Till den som här känner doften av litterärt gemyt utfärdas en varning: Sara för fram sin nutidsberättelse mot en mörk och hotfull fond. Det hon tvingas inse om den forna idyllen - framförallt den älskade skogen - gör mycket ont.

Hon önskar att hon vore mer stridbar. Ett tryggt bo var ju allt hon ville ha. Det och sanna möten med människor. Lyckligtvis saknas de inte, även om relationen med hennes egen familj, den vuxna dottern inräknad, bara glimtvis känns värmande. Och en man; vad vill han, vad döljer han?

Inger Edelfeldt skriver med inlevelse och sorgsen humor om ett liv i skuggan av brutala och svårbekämpade ekonomiska intressen. Och om en märklig drömgestalt som pockar på ur "den inre skogen" - en trakt som kan vara lika svårbevarad som den yttre.

Namnbrunnen består av tolv sagor, infogade i en ramberättelse där sagoberättare från all världens länder samlas på Akasha-torget i Pa Ghad. Där står skrivaren och nedtecknar vad som sägs, och det är de sagorna läsaren får framförda.I dessa sagor möts prinsar och prinsessor, kungar och drottningar, men också Anubis dyker upp, en sjöjungfru, en vampyr och en rad andra av folksagans väsen. Många av sagorna innehåller "förvandlingar" - människor som helt eller delvis blir till djur eller på annat vis genomgår metamorfoser.

Två män möts av en slump på ett tåg. Det är nästan ett halvsekel sedan de sågs sist och mötet utlöser ett skred av plågsamma, laddade minnen. Asger och Paul är kusiner och föddes in i en sträng frikyrklig församling i början av femtiotalet. På varsitt sätt har de präglats av sin livsfientliga uppfostran. Asger gjorde tidigt uppror och blev utstött ur kyrkan på grund av sitt leverne och sin sexualitet. Paul stannade kvar och beklagar den frisinnade anda som numera råder i hans församling. Asger, nu nykter alkoholist och diakon, märker att Paul har något han vill bikta, och en trevande kontakt återupptas. Tveksamt inbjuder han den bekymrade kusinen till ett par dagars vistelse i familjens gamla sommarhus vid havet. Där ställs de stora frågorna om skuld, ondska, godhet och försoning på sin spets. Finns det situationer där förlåtelse är omöjlig? Vad är synd? Vad menar man när man kallar någon för djävulen? Och vad kan bli följden när vårt själsliv splittras i oförenligt svart och vitt, synd och renhet, godhet och ondska? I varje scen och replikskifte öppnar sig det mångbottnade i brännande och svåra existentiella frågor. Samtidigt andas denna filmiskt uppbyggda kortroman medmänsklighet och sanningslängtan ända fram till det smärtsamma och följdriktiga slutet. Inger Edelfeldts kammarspel om ett laddat möte stannar länge i minnet.

En man söker hjälp hos en psykiatriker. Mannen skriver själv om sitt liv till denne och läsaren får stifta bekantskap med en ensam och märklig personlighet. Efter förtidspensioneringen lever mannen ensam och isolerad, med ett undantag för återkommande besök i parken intill där han iakttar hundarna. Trots isoleringen träffar han en dag en kvinna som flyttar in hos honom och hans tillvaro förändras.

Petra möter en gammal bekant som erbjuder henne att följa med till ett kollektiv i Dalarna. Kollektivet består av tre kvinnor och en man, Alex. Han ser kvinnorna som sina lärjungar och påstår sig ha förbindelse med en högre makt. Till en början är Petra avvisande men efterhand börjar hon attraheras av honom och spänningen stegras mot det dramatiska slutet.

En man söker hjälp hos en psykiatriker. Mannen skriver själv om sitt liv till denne och läsaren får stifta bekantskap med en ensam och märklig personlighet. Efter förtidspensioneringen lever mannen ensam och isolerad, med ett undantag för återkommande besök i parken intill där han iakttar hundarna. Trots isoleringen träffar han en dag en kvinna som flyttar in hos honom och hans tillvaro förändras.

Petra möter en gammal bekant som erbjuder henne att följa med till ett kollektiv i Dalarna. Kollektivet består av tre kvinnor och en man, Alex. Han ser kvinnorna som sina lärjungar och påstår sig ha förbindelse med en högre makt. Till en början är Petra avvisande men efterhand börjar hon attraheras av honom och spänningen stegras mot det dramatiska slutet.

En ung kvinna som borde kunna vara nöjd. Hon har arbete, våning och pojkvän. Men hon vet inte vem hon är. Inger Edelfeldts skildring av kvinnan som riskerar att försvinna i sprickan mellan det yttre och det inre kom ut 1987 och har bildat skola i samtidslitteraturen.

Vid femtiotvå års ålder har fotografen Jacky nått en punkt där hon ifrågasätter det mesta: fotokonst, dödsrädsla, människors sätt att se och älska. Och sin egen självbild.Hon lever ensam och vill se sig själv som stolt, självständig och nyfiken, fri i sin relation med den gifte konstnären Elias. Men något måste krackelera och förändras, något måste bli sannare. Sådant sker inte alltid på ett smärtfritt sätt. Och föga anar Jacky vad mötet med den känslostyrda Monia, en ung kvinna som blir hennes modell, ska leda till.Konsten att dö kan läsas som en relationsroman och kärlekshistoria. Men än mer är den just en berättelse om identitet, om bilder: självbilder, konkreta bilder, bilder som tycks stå mellan betraktaren och upplevelsen av direkt verklighet.

Journalisten Anna har aldrig riktigt känt sig som en del av sin egen familj. Och som vuxen får hon veta något som gör att hon omvärderar sin uppväxt på djupet. Sökandet efter familjerötterna leder henne till Hagbraket, en gård på landsbygden där den slagrörde healern Muni Ra botar sökare med kärleksenergi. Anna misstänker lurendrejeri men blir förvånad över sina egna märkliga upplevelser på gården.Fader vår är en roman om våra föreställningar om Gud och om längtan efter kärlek. Det är också en spännande berättelse om sanning och lögn.

Det hemliga namnet handlar om identitet, dess gåta och villovägar. Om kärlek, drömd och verklig, och om hur ens längtan kan vara för stor för ens liv och knappt möjlig att härbärgera. Kanske är berättelsen en spegel av vår tid och dess myter. Men främst är den en nära tagining av ett liv, där berättelsen glider genom hela spektret av dimensioner: det vardagliga, det absurda, det oväntat smärtsamma eller benådade - en text full av kast så som en människa är.Huvudperson är Helena, konstnär, mor till en tjugofemårig son och expert på omöjliga kärlekshistorier. Det är hon som bär hemligheten med namnet. En hemlighet som hon försöker glömma bort men som kräver att bli betraktad. Och slutligen är det kanske den som leder henne, både till en möjlig kärlek och till ett möte hon har fruktat.Romanen Augustnominerades 1999.

"The bad guy in the black hat, det är ju jag!" utbrister den hårt prövade Malin när hon bara måste ha en svart Stetsonhatt. Och Katja i "Nyanser av Djuret" ryser av minnena, när hon återfinner sin bortglömda vinfläckiga tunika. Medan Martin i "Allure" för allt i världen inte vill att hans mamma ska ta fram sin gulnade gamla brudklänning. Eldslukande Colins läderjacka i "Den jävla bitchen" är ett av stegen på väg till total karisma - eller? Och åttiåriga Ako i "Ömsa skinn" tänker att människokroppen också är ett slags kläder, till syvende och sist.Berättelserna i Kläderna handlar om identitet, relationer, masker och de lyckliga eller olyckliga stunder när maskerna faller och vår sårbarhet och längtan skiner igenom. Och i alla novellerna figurerar förstås - klädesplagg.Inger Edelfeldt återkommer här till novellgenren, en efterlängtad come back för alla som har upplevt hennes flerfaldigt prisbelönta novellkonst.

Välkommen till Edelfeldtland - eller välkommen tillbaka, om du har varit här förut.Människorna i dessa berättelser närmar sig varandra, försöker mötas och gör ibland det. Känslorna är stora, ibland oregerliga. Fantasin ger både näring och lägger krokben. Här uppstår gång efter annan det som jag har förstått är den typiska edelfeldtska humorn, en ofrivillig sådan som gnistrar till när någon av mina gestalters fantasiliv (som ofta går på högvarv) möter en krass, eller åtminstone oväntad, yttre verklighet.Ur Inger Edelfeldts förord.Inger Edelfeldt är en av Sveriges främsta novellförfattare. Här samlar vi stora delar av hennes novellkonst, från I fiskens mage från 1984 till Kläderna som kom ut 2017. Trettiotre års skrivande, trettiotre år av ovanliga människor, människor på gränsen, i vardagliga situationer - fantasier, identitet och saga. Kanske är Inger som mest Edelfeldt i novellgenren.

Det är nittonhundrasjuttiotal. Mirandas mamma ser henne som destruktiv, pappan är sällan hemma, i skolan betraktas hon som konstig. Denna utsatta uppväxt överlever Miranda genom fantasier och hemliga riter. Och genom att alltid teckna. Men till slut brister det. Utsattheten och avsaknaden av närhet driver henne att göra något desperat.Alltmer isolerad söker hon sedan läkning i ett eget inre sagorike och den detaljrika bildberättelsen om det. Först med klokt stöd från andra än föräldrarna kan hon också ge sig ut i världen, och på folkhögskolan Alvavik får hon kontakt med andra som inte stämmer med mallen. Men hon lever med ständiga kollisioner mellan egna fantasier och yttre verklighet. Och konfrontationerna med modern accelererar till ett dramatiskt slutspel. Hur kan man begripa den form man stöpts i? Vad ser Miranda när hon långt senare ser tillbaka?Inger Edelfeldts utvecklingsroman för tankarna till hennes litterära rötter med de mycket omtyckta och omtalade böckerna Duktig pojke (1977) och Kamalas bok (1986). Om snö och guld är en bok som hyllar skapandet, den djupa existentiella nyfikenheten och den blandning av sårbarhet och styrka som gör oss levande.

"Välkommen till Edelfeldtland - eller välkommen tillbaka, om du har varit här förut.Människorna i dessa berättelser närmar sig varandra, försöker mötas och gör ibland det. Känslorna är stora, ibland oregerliga. Fantasin ger både näring och lägger krokben. Här uppstår gång efter annan det som jag har förstått är den typiska edelfeldtska humorn, en ofrivillig sådan som gnistrar till när någon av mina gestalters fantasiliv (som ofta går på högvarv) möter en krass, eller åtminstone oväntad, yttre verklighet."Ur Inger Edelfeldts förord.Inger Edelfeldt är en av Sveriges främsta novellförfattare. Här samlar vi stora delar av hennes novellkonst, från I fiskens mage från 1984 till Kläderna som kom ut 2017. Trettiotre års skrivande, trettiotre år av ovanliga människor, människor på gränsen, i vardagliga situationer - fantasier, identitet och saga. Kanske är Inger som mest Edelfeldt i novellgenren.