Ofullbordans former. Kritiska texter i tiotalet Ulf Eriksson (född 1958) har ett stort och mångskiftande författarskap bakom sig: sedan debuten 1982 med Varelser av gräs har han gett ut såväl poesi som romaner, noveller och essäistik; han är kännare av spansk litteratur och har översatt bland andra Antonio Gamoneda och Ada Salas. Ulf Eriksson är också en vårt lands skarpaste röster i det (krympande) litteraturkritiska samtalet. I långessän Demokratins röst (Bokförlaget Edda 2015) argumenterade Eriksson för skönlitteraturens omistliga roll i den demokratiska praktiken. Den diskussionen förs vidare i Erikssons nya, mer omfattande essäbok, Ofullbordans former, men blicken är här riktad mot enskilda författarskap, framförallt norska. Boken avslutas med ett långt intervjusamtal med kritikern och översättaren John Swedenmark.

Ofullbordans former. Kritiska texter i tiotalet Ulf Eriksson (född 1958) har ett stort och mångskiftande författarskap bakom sig: sedan debuten 1982 med Varelser av gräs har han gett ut såväl poesi som romaner, noveller och essäistik; han är kännare av spansk litteratur och har översatt bland andra Antonio Gamoneda och Ada Salas. Ulf Eriksson är också en vårt lands skarpaste röster i det (krympande) litteraturkritiska samtalet. I långessän Demokratins röst (Bokförlaget Edda 2015) argumenterade Eriksson för skönlitteraturens omistliga roll i den demokratiska praktiken. Den diskussionen förs vidare i Erikssons nya, mer omfattande essäbok, Ofullbordans former, men blicken är här riktad mot enskilda författarskap, framförallt norska. Boken avslutas med ett långt intervjusamtal med kritikern och översättaren John Swedenmark.

Ofullbordans former. Kritiska texter i tiotalet Ulf Eriksson (född 1958) har ett stort och mångskiftande författarskap bakom sig: sedan debuten 1982 med Varelser av gräs har han gett ut såväl poesi som romaner, noveller och essäistik; han är kännare av spansk litteratur och har översatt bland andra Antonio Gamoneda och Ada Salas. Ulf Eriksson är också en vårt lands skarpaste röster i det (krympande) litteraturkritiska samtalet. I långessän Demokratins röst (Bokförlaget Edda 2015) argumenterade Eriksson för skönlitteraturens omistliga roll i den demokratiska praktiken. Den diskussionen förs vidare i Erikssons nya, mer omfattande essäbok, Ofullbordans former, men blicken är här riktad mot enskilda författarskap, framförallt norska. Boken avslutas med ett långt intervjusamtal med kritikern och översättaren John Swedenmark.