Neurovetenskapen har de senaste åren börjat göra sig av med den gamla modellen av hjärnan som en enhetlig och centraliserad kontrollinstans. I stället lägger man nu allt större tonvikt vid begreppet ”plasticitet”, det vill säga hjärnans förmåga att utvecklas och förändras under loppet av våra liv. Våra hjärnor existerar i egenskap av historiska produkter som utvecklas genom att interagera med varandra och sin omgivning. Därför finns det en nära koppling mellan nervsystemets organisering och det politiska och sociala system som både betingar och betingas av den mänskliga erfarenheten. Om man tittar närmare på de senaste neurovetenskapliga rönen märker man omedelbart hur det nya sättet att tala om hjärnan återspeglar dagens nyliberala managementdiskurs med dess inriktning på decentralisering, nätverk och flexibilitet. I Vad ska vi göra med vår hjärna? utvecklar Catherine Malabou en radikal variant av plasticitetsbegreppet. Plasticiteten gör det inte bara möjligt för vår hjärna att anpassa sig till rådande villkor; den skapar också ett utrymme för hjärnan att aktivt förändra sina villkor. Detta perspektiv belyser en transformativ dimension av neurovetenskapen som sällan uppmärksammats. Genom att insistera på kopplingen mellan neurovetenskap och samhällsvetenskap gör Malabou en parafras på Marx välkända påstående om historien: människan skapar sin egen hjärna, men hon vet inte om det. Föreliggande bok syftar till att väcka en sådan medvetenhet. Catherine Malabou är fransk författare och filosof, verksam vid The European Graduate School vid Kingston university i London. Bland hennes böcker återfinns Changer de différence och Avant demain. På svenska finns även Olyckans ontologi.
