Biologisk psykologi och neuropsykologi

Overklighetskänslor är den första boken på svenska om depersonalisationssyndrom (DDD). Ledande forskare i USA och Storbritannien anser att syndromet är en av den moderna tidens mest förbisedda diagnoser.

”Det känns som om det är en hinna mellan mig och världen.”

”Det känns som om jag befinner mig inuti en bubbla.”

”Jag känner mig som en främling inför mig själv.”

De här citaten är exempel på upplevelser av depersonalisation. Upplevelser som alla säkert har varit med om vid enstaka tillfällen, men där det för några inte går över utan blir till ett varaktigt tillstånd.

Patienter beskriver att de möts av oförståelse när de berättar om sina symtom, och det dröjer lång tid innan de får rätt diagnos.

Kunskap om syndromet har efterfrågats av både professionen – för att kunna ställa rätt diagnos och ge adekvat behandling – och av personer som själva lider av syndromet. Det är avgörande att inte få fel behandling eftersom det kan förvärra patientens upplevelser.

Boken bygger på en första svensk studie där man kartlagt förekomsten av DDD, kompletterat med ett antal djupintervjuer; levande och personliga symtombeskrivningar förmedlar ett viktigt inifrånperspektiv och visar samtidigt på hur olika symtombild och förlopp kan te sig.

Boken vänder sig till alla som vill ha mer kunskap om diagnosen: psykologer, psykiatrer, psykoterapeuter och övriga inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med dessa patienter, och personer som känner igen sig i symtomen och deras anhöriga.

Författare är Anna Strid med förord av German Berrios, professor i psykiatri vid Cambridge University.

Anna Strid är född 1975 och uppvuxen i Kalmar. Hon är legitimerad psykolog med privat mottagning. Anna har även erfarenhet av utredningar och behandlingar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hennes examensarbete tillsammans med kollega handlade om depersonalisationssyndrom och rönte uppmärksamhet när den blev tillgänglig på internet. Hon blir fortlöpande kontaktad av personer som känner igen sig i arbetets beskrivning av DDD. Anna Strid har tidigare varit verksam som konstnär och är utbildad i fri konst vid Kungliga Konsthögskolan. Hon är sedan flera år bosatt i Tomelilla.

I boken Tonår med autism och asperger skriver Carolina Lindberg varmt, klokt och insiktsfullt om att vara förälder till tonåringar med en neuropsykiatrisk diagnos. Här varvas kunskap om autism med fakta om vad som händer fysiskt och psykiskt under tonårstiden och vilka särskilda utmaningar en tonåring med diagnos ställs inför.

Hur hjälper och stöttar vi våra ungdomar? Hur hittar vi en kravnivå som är rimlig? Hur hjälper vi dem att bevara sin integritet i en social värld som inte är anpassad för allas olikheter? Och vad kan vi göra när självkänslan sviktar, hos dem och hos oss själva?

I Tonår med autism och asperger ges tips och råd om hur man kan förstå sin tonårings reaktioner och hitta sätt att kommunicera bättre gör boken till ett oumbärligt verktyg. Med exempel från verkligheten och ett vardagligt språk bidrar den till att minska oron och öka handlingskraften hos föräldrarna.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta flera olika diagnoser. I den användbara handboken Barn med överlappande diagnoser beskrivs de vanligaste diagnoserna och det mest centrala man bör känna till om orsaker, symtom och behandling. Med fokus på möjligheter till utveckling, delar Kutscher med sig av strategier och praktiska tips för att kunna hjälpa barn både hemma och i skolan.

Barn med överlappande diagnoser är uppdaterad enligt de nya diagnoskriterierna i DSM-5. I ett särskilt kapitel beskriver Tony Attwood förändringarna inom autismområdet. Boken innehåller även ett kapitel om medicinering.   

Barn med överlappande diagnoser är mycket användbar för lärare, specialpedagoger, psykologer, föräldrar och andra som möter dessa barn.

När vi ställs inför ångest, depression, självskadebeteende och psykos uppfattar vi det ofta som svårbegripligt och främmande. Med Må dåligt vill författarna öka förståelsen för psykisk ohälsa. De visar både hur olika tillstånd yttrar sig i vardagslivet och hur allmänmänskliga psykologiska processer bidrar till dem.

Bokens utgångspunkt är att psykisk ohälsa utvecklas i samspel mellan den omgivande miljön och vad vi lär oss av våra erfarenheter under livet. Ett huvudbudskap är att psykisk hälsa inte är detsamma som ett liv fritt från det som kan vara plågsamt, utan det avgörande är ett liv som är värt att leva.

Må dåligt riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom människovårdande områden, samt till alla som vill lära sig mer om psykisk ohälsa.

...en mycket välskriven och informativ bok. Den är lättfattlig och håller samtidigt en hög professionell nivå. De tre författarna, samtliga verksamma psykologer, har samlat kunskap om olika uttryck för psykisk ohälsa och söker förklara de psykologiska processer som ligger bakom dessa.

»En mycket läsvärd och tankeväckande bok.« Bibliotekstjänst

»En riktig klokbok! Om vad det egentligen innebär att vara vis. Jag har ibland undrat om min humor tenderar att vara lite för svart, men här får jag lära mig att flera studier visar på ett nära förhållande mellan intelligens och humor, särskilt svart humor. Tack för det!« Pekka Heino

Vad är kreativ visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Och hur kan strävan efter visdom göra oss lyckligare? 

På senare år har forskningen formligen exploderat av initiativ som gett sig i kast med begreppet visdom. Detta har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen, som medfört att man kunnat studera hur hjärnan och tänkandet fungerar på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har utvecklingen gjort det möjligt att studera vilka effekterna blir av att utveckla personliga egenskaper som är förknippade med visdom. Man kan numera mäta visdom. Resultaten är på många sätt häpnadsväckande!

I boken Visdom för människor i en föränderlig tid beskrivs fenomenet visdom med utgångspunkt i såväl historiska och kulturella källor som den senaste forskningen inom neurovetenskap och författarna besvarar frågor som: Vad är visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Vad kan den nya neuroforskningen bidra med? Och hur blir vi visare?

Simon Kyaga är överläkare i psykiatri. År 2014 la han fram en uppmärksammad avhandling vid Karolinska Institutet som undersökte sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa.

Katrin Goldstein Kyaga är forskare och professor i interkulturell pedagogik och disputerade 1993 vid Stockholms universitet. Katrins forskning som professor i interkulturell pedagogik och Simons forskning som psykiatriker har närmat sig människans tänkande, lärande och kreativitet från skilda vetenskapstraditioner, och den här boken har skrivits i skärningspunkten mellan deras olika synsätt.

Fler röster om boken: 

»Hoppfullt om att vi alla har möjlighet att bli visare och därmed också lyckligare.« M Magasin

Det här spiralblocket kan du som arbetar med att hjälpa människor använda i samtal för att underlätta förståelse och inlärning. Som privatperson kan du använda blocket när orden fattas eller inte räcker till, men du ändå vill kommunicera med någon.

Spiralblocket innehåller 45 illustrationer, främst av Lovisa Lesse och Sanna Borell, hämtade från boken När livet går dig på nerverna - en bok om nervsystemet.

Carolina Lindberg har skrivit en varm

Blir du ofta irriterad, arg och får oönskade utbrott? Får du flyktkänslor eller är du beroende av att andra människor ska tycka om dig? Känner du orkeslöshet, trötthet och meningslöshet? Kunskap om ditt nervsystem kan tillsammans med nya beteenden hjälpa dig till trygghet och socialt engagemang.

Nervsystemet talar inte om för dig vem du är eller vad du är, utan hur du är i stunden. Många problem, både fysiska och psykiska, beror på svårigheter att balansera nervsystemet. Dessa invanda mönster kan du bryta och ersätta med nya färdigheter som är mer hjälpsamma i nuet. Istället för att känna dig handfallen inför kroppens reaktioner kan du aktivt försöka hjälpa dig själv till balans.

Boken innehåller över 100 olika illustrationer. Viktiga begrepp från den polyvagala teorin beskrivs: socialt engagemang, kamp, flykt, hypervaksamhet, freeze, fawn, dissociation och shut down. Nervsystemet förklaras i detalj på ett enkelt sätt, ofta med kopplingar till djur och vad vi kan lära oss av dem.

BTJ ger recensionen mycket bra

"[...]detta är inte primärt en teoribok, utan en praktiskt användbar bok som riktar sig till människor som mår psykiskt dåligt och vill lära sig mer om nervsystemet. Författaren använder sig mycket av metaforer och drar paralleller till djurvärlden. När livet går dig på nerverna är proppfull av övningar, faktarutor, citat och den är rikt illustrerad. Det är en utmärkt självhjälpsbok för den som vill arbeta med sig själv och förbättra sitt psykiska mående."

Lektör Annette Sjöberg, BTJ-häftet nr 22, 2024.

En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan.

ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus

Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan

Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen

Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde?

Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken.

Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning.

Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön.

Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS.

Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa:

Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen

Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet

Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information

Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning

Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet

ADHD/ADD som vuxen visar på ett respektfullt sätt hur man kan förvandla symptomen till styrkor. Detta kan leda till stora och livsavgörande framsteg när det gäller relationer, jobbprestationer och livskvaliteten i stort. Boken riktar sig i första hand till dem som har fått en diagnos eller de som misstänker att diagnosen ADHD/ADD nog skulle kunna passa in på dem. Men boken kan även läsas av familjemedlemmar, pedagoger och personer i vänskapskretsen.

Originaltitel: The gift of adult ADD

Översättare: Bitte Wallin

Om Lärarens bok högstadiet Specialpedagogik i skola och klassrum

Hur skapar vi undervisning som fungerar – för alla elever?

Att undervisa i högstadiet innebär att möta en stor variation av behov. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, svårigheter med teoretiskt tänkande eller språklig sårbarhet behöver undervisning som är tillgänglig, begriplig och meningsfull. För att klara det krävs ett gemensamt specialpedagogiskt förhållningssätt för att kompensera för olikheter i förutsättningar.

Lärarens bok högstadiet Specialpedagogik i skola och klassrum ger dig som lärare grundläggande kunskap om funktionsförmågor och en praktisk väg in i hur du och dina kollegor kan göra anpassningar som verkligen gör skillnad. Med hjälp av det strukturerade kartläggningsmaterialet Kollen som ingår i boken får du stöd i att identifiera behov och att hitta lösningar. Kollen kan med fördel användas redan i övergången till högstadiet och vidare genom hela skolgången.

Här får du: • konkreta exempel på arbetssätt och åtgärder • koppling mellan kartläggning och anpassning • vägledning att stärka både elevens lärande och din yrkesroll.

Arbetssätt som stärker en elev gynnar ofta hela gruppen.

Sagt om boken:”Texten är lättillgänglig och tydlig med många konkreta exempel som går att applicera i klassrummet direkt, och det finns ett appendix med formulär för kartläggning, dokumentation och anpassningar.” Helhetsbetyg: 5/5.Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 2, 2026

I Sverige insjuknar omkring 20 000 – 25 000 personer varje år i någon av de sjukdomar som bryter ner hjärncellerna och ger kognitiv nedsättning. Idag vet vi att sjukdomarna inte tillhör det normala åldrandet och att även yngre personer kan få symtom från de proteinklumpar som skadar hjärnan.

Oron och misstanken kan komma smygande. Det är problem med att planera, utföra eller minnas, att hitta rätt ord. Var la jag mobilen? Varför blir det fel när jag ska betala räkningarna? Hur hittar jag bilen?

Vad är egentligen kognition och hur kan vi diagnosticera de vanligaste sjukdomarna? Vad innebär det att leva med Alzheimer och andra kognitiva sjukdomar som Lewy body, Parkinson och frontotemporal sjukdom? Hur går utredning till och vad kan jag själv göra?

Minnet går vilse och orden gömmer sig riktar sig till alla som har något slags relation till kognitiva sjukdomar. Den bygger på erfarenheter från klinisk vardag grundad på internationell forskning. Med nya metoder för diagnos och nya bromsande läkemedel finns mycket att vinna på att förstå de kognitiva sjukdomarna.”Jag blir inte klok på varför mina patienter ofta bemöts och betraktas som dementa, själlösa? Jag hade önskat att alla förstod omfattningen av det lidande som blir för både dem och deras anhöriga och att de kunde få jämlik vård.”

Att samarbeta är helt nödvändigt för vår existens. Därför styr vår hjärna oss till att söka närhet och samhörighet. I själva verket fungerar vi så ända ner på cellnivå. Alla celler i vår kropp samarbetar för att vi ska kunna överleva. Cancerceller som egoistiskt roffar åt sig all näring från de friska cellerna leder till sjukdom och död.Hjärnan är central för vilka vi är. Den definierar vårt jag och vår självbild och är oerhört känslig för vad andra tycker. Om vi vill maximera våra livsmöjligheter behöver vi förstå hur hjärnan fungerar och hur avgörande sociala relationer är för hälsa, välmående och prestation.Följ med hjärnforskaren Katarina Gospic på en spännande resa där hon utifrån de senaste forskningsrönen visar hur kärlek, generositet och samarbete är våra bästa överlevnadsstrategier.

Vad kan hjärnforskning lära oss om design och arkitektur? Hur utformar vi hem,  kontor, skolor, vårdkliniker och städer i samklang med våra grundläggande biologiska beteenden, känslor och behov? Den mänskliga hjärnan har inte förändrats  nämnvärt under tiotusentals år, men den miljö de flesta av oss lever i idag står i  skarp kontrast till savannen där våra hjärnor en gång utvecklades. Isabelle Sjövall  sammanfattar den senaste forskningen och inspirerar alla som vill skapa miljöer  och hem som på ett hållbart sätt främjar ett hälsosammare liv. Du får även konkreta  tips och råd på hur du själv kan uppnå Designfulness på arbetsplatsen, i hemmet, i  vården, i skolan och i staden.

Visste du att... 

- du blir mindre stressad och mer kreativ om du omger dig med gröna växter?

- den som omges av bokhyllor under uppväxten löser kognitiva uppgifter lättare  under resten av livet?

- man kan förkorta vårdtider genom designa vårdcentraler och sjukhus på rätt sätt?

- bakgrundsljud, dofter, affektionsvärde och bredden på trottoarer påverkar ditt välmående och kan förlänga livet?

Isabelle Sjövall är neurodesigner, författare och hjärnforskare som balanserar sin tid mellan näringsliv och forskning i syfte att främja hälsa, prestation och välmående. Hon har mer än 15 års erfarenhet av att driva avancerade projekt inom arkitektur, design samt inom fastighetsbranschen där hon har optimerat fastigheter till ett totalt försäljningsvärde överstigande 10 miljarder SEK. Isabelle är utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm, Accademia Italiana i Florens och tog sin Master of Science vid Institute of Psychiatry, Psychology and Neuroscience, Kings College London. Sedan 2022 är Isabelle bosatt i London och först i världen att doktorera i det nya tvärvetenskapliga ämnet neurodesign på Institute of Behavioural Neuroscience vid University College London. Neurodesign handlar om hur hjärnan reagerar på byggda miljöer samt hur design och arkitektur påverkar människor psykologiskt och fysiologiskt relaterat till kognition, kreativitet och mental hälsa.

Neurofeedback — biofeedback genom EEG-återkoppling

Via EEG-elektroder registreras hjärnans elektriska aktivitet i olika frekvensband. Hjärnans aktivitetsmönster belönas visuellt, auditivt och taktilt. Förmågan att lugna sig och självreglera ökas. Det bidrar bland annat till ökad koncentration, fokus och förbättrad sömn.

I den här boken möter du patienter och kliniker som testat neurofeedbackträning, NFT. De berättar hur behandlingen har bidragit till ökad psykisk hälsa och bättre självreglering.

Metoden beskrivs och förklaras med många kliniska exempel. Kunskapen om effekten av NFT gäller särskilt för ADHD och posttraumatisk stress, men boken berör också behandling av substansberoende, smärta och depression samt arbete med så kallad peak performance, prestation på hög nivå.

Gemensamt för alla bokens medförfattare är en erfarenhet av att NFT verkar vara en lovande, skonsam och effektiv terapimetod som kan förbättra symtom som är vanliga i många diagnoser, exempelvis problem med sömn, koncentration och känsloreglering. Vår erfarenhet är att NFT kan bidra till ökat välbefinnande, både för sjukvårdens patienter och för en bredare allmänhet som helt enkelt vill må och fungera bättre.

Huvuddelen av boken har skrivits av Pia Ahlstrand, leg. psykolog, klinisk specialist, neuropsykolog, Anna Gerge, fil. mag., leg. psykoterapeut (redaktör) och Frida Johansson Metso, leg. psykolog (redaktör). Medförfattare är även Karin Duberg, aukt. socionom, leg. psykoterapeut, Henning Laugesen, leg. läkare, specialist i psykiatri, Jette Myglegaard, neurofeedbackterapeut samt Maud Nilsson, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.