Den 31 juli 1845 skrev Lars Johan Hierta följande till vännen K.A Adlersparre: »Jag har alltid funnit högfärden den mest löjliga och stötande av alla mänskliga svagheter.» För denna egenskap var den mörka dimridå som Hierta ständigt stötte på både i polemiken som publicist med Aftonbladet och som ledamot i styrande församlingar, liksom som entreprenör. Högfärden som främst hörde den gamla överklassen till. De som alltmer desperat stred mot liberaliseringen av Sverige och där Lars Johan Hierta tillhörde deras främsta antagonister. Han som genom denna livsgärning kom att beskrivas som »den moderna humanitetens förnämste målsman i vårt land» och som mer än andra »bidragit till en ökad mildhet i lagar och seder». Inte minst var detta märkbart när han blev den kraftfullaste motorn för införandet av den moderna tryckfrihetsförordningen. Förvisso beslutades och nedpräntades denna grundlag redan 1809, men med mängder av motstånd och hinder på vägen kom denna egentligen inte att fullt ut omsättas i praktiken förrän på 1830-40-talen. Detta då mycket tack vare Lars Johan Hiertas envisa kamp genom sitt Aftonblad, liksom att förhindra alla försök till inskränkningar och motstånd i rikets styrande församling. De ultrakonservativa regeringsföreträdarnas återkommande hämndförsök lät inte vänta på sig. Men låt oss inte fördjupa oss i detta här. Många har skrivit mycket och intresseväckande om Lars Johan Hierta och hans många järn i elden. Låt oss istället låta yttrandefrihetens främste försvarare under 1800-talet Med egna ord berätta fritt om sin kamp, motgångar såsom framgångar. Denna bok är till för alla som är intresserade av Sveriges historia, nutid och framtid. För den är skriven av mannen som mer än andra lade grunden till moderniseringen av landet och den utges i en uppbrottstid snarlik den han själv levde i. Förläggaren Harald Wieselgren om Lars Johan Hierta: »Med oförtröttad iver, med aldrig svikande uthållighet har Lars Johan Hierta från sin ungdom, till dess hans krafter bröts av åldern, kämpat för att göra våra grundlagar till en sanning i vår nations liv och för att åt detta liv erövra former, vilka bättre än ståndsrepresentationen kunde svara mot sin uppgift att vara ett uttryck av folkets, icke av ämbetsmännens önskningar. Höljd av smälek från alla de munnar vilka fann sig väl i det bestående, ävensom från dem, vilka endast se felen i en väldig kämpes framfart och för dessas skull ej kunna få sikte på hans mål, har Lars Johan Hierta icke mindre varit prisad av både kompetenta och inkompetenta röster. Men, framför allt, han har med fosterländskt nit och personlig framgång fört den svenska samhällsutvecklingens fana under årtionden, och han har, efter det han grundat en inflytelserik periodisk press. Om vilken man i vårt land före honom icke hade någon aning. Efter det han nödgat rikets få stora att akta omdömet hos rikets många små, efter det han fått bevittna lagbundenhetens inträngande i samhällsmedvetandet och ståndsrepresentationens upphörande på laglig väg, fått som ålderspresident anföra den ena av Sveriges folkvalda kamrar.» Vid sidan av sitt arbete som riksdagsledamot och publicist startade också Lars Johan Hierta ett flertal andra företag. Han var bland annat den som först började tillverka stearinljus med framgång i Sverige, och framgången har fortsatt fram till idag. Liljeholmens stearinljusfabrik, idag med säte i Oskarshamn, är idag marknadsledande inom sitt område. När Hierta började tillverka stearinljus var redan Aftonbladet Sveriges största tidning, precis som idag.

Den 31 juli 1845 skrev Lars Johan Hierta följande till vännen K.A Adlersparre: »Jag har alltid funnit högfärden den mest löjliga och stötande av alla mänskliga svagheter.» För denna egenskap var den mörka dimridå som Hierta ständigt stötte på både i polemiken som publicist med Aftonbladet och som ledamot i styrande församlingar, liksom som entreprenör. Högfärden som främst hörde den gamla överklassen till. De som alltmer desperat stred mot liberaliseringen av Sverige och där Lars Johan Hierta tillhörde deras främsta antagonister. Han som genom denna livsgärning kom att beskrivas som »den moderna humanitetens förnämste målsman i vårt land» och som mer än andra »bidragit till en ökad mildhet i lagar och seder». Inte minst var detta märkbart när han blev den kraftfullaste motorn för införandet av den moderna tryckfrihetsförordningen. Förvisso beslutades och nedpräntades denna grundlag redan 1809, men med mängder av motstånd och hinder på vägen kom denna egentligen inte att fullt ut omsättas i praktiken förrän på 1830-40-talen. Detta då mycket tack vare Lars Johan Hiertas envisa kamp genom sitt Aftonblad, liksom att förhindra alla försök till inskränkningar och motstånd i rikets styrande församling. De ultrakonservativa regeringsföreträdarnas återkommande hämndförsök lät inte vänta på sig. Men låt oss inte fördjupa oss i detta här. Många har skrivit mycket och intresseväckande om Lars Johan Hierta och hans många järn i elden. Låt oss istället låta yttrandefrihetens främste försvarare under 1800-talet Med egna ord berätta fritt om sin kamp, motgångar såsom framgångar. Denna bok är till för alla som är intresserade av Sveriges historia, nutid och framtid. För den är skriven av mannen som mer än andra lade grunden till moderniseringen av landet och den utges i en uppbrottstid snarlik den han själv levde i. Förläggaren Harald Wieselgren om Lars Johan Hierta: »Med oförtröttad iver, med aldrig svikande uthållighet har Lars Johan Hierta från sin ungdom, till dess hans krafter bröts av åldern, kämpat för att göra våra grundlagar till en sanning i vår nations liv och för att åt detta liv erövra former, vilka bättre än ståndsrepresentationen kunde svara mot sin uppgift att vara ett uttryck av folkets, icke av ämbetsmännens önskningar. Höljd av smälek från alla de munnar vilka fann sig väl i det bestående, ävensom från dem, vilka endast se felen i en väldig kämpes framfart och för dessas skull ej kunna få sikte på hans mål, har Lars Johan Hierta icke mindre varit prisad av både kompetenta och inkompetenta röster. Men, framför allt, han har med fosterländskt nit och personlig framgång fört den svenska samhällsutvecklingens fana under årtionden, och han har, efter det han grundat en inflytelserik periodisk press. Om vilken man i vårt land före honom icke hade någon aning. Efter det han nödgat rikets få stora att akta omdömet hos rikets många små, efter det han fått bevittna lagbundenhetens inträngande i samhällsmedvetandet och ståndsrepresentationens upphörande på laglig väg, fått som ålderspresident anföra den ena av Sveriges folkvalda kamrar.» Vid sidan av sitt arbete som riksdagsledamot och publicist startade också Lars Johan Hierta ett flertal andra företag. Han var bland annat den som först började tillverka stearinljus med framgång i Sverige, och framgången har fortsatt fram till idag. Liljeholmens stearinljusfabrik, idag med säte i Oskarshamn, är idag marknadsledande inom sitt område. När Hierta började tillverka stearinljus var redan Aftonbladet Sveriges största tidning, precis som idag.