Taxinge säteri en gård i Sörmland har en lång historia. Den är omnämnd redan på 1500-talet och en av de första ägarna var hertig Karl (1550 1611). Han bytte bort gården mot en gård i Uppland och därmed börjar egentligen Taxinge säteris egen historia. De mest kända ägarna på 1600-talet är de adliga ätterna Wädurhorn och von Halle. Det är nu längesedan och mycket har hänt sedan dess.

I boken får vi följa med på en resa genom århundraden. Vi möter människor som bott på gården och vi kan fortfarande se spår av den gamla kvarnen, sågverket och tegelbruket. Idag är Taxinge en välskött gård där man både bevarar och förvaltar såväl byggnader som mark.

Med text, kartmaterial, arkivfotografier och nytagna bilder kan vi följa Taxinges utveckling fram till idag.

Tulla Grünberger är konsthistoriker och fil dr vid Stockholms universitet. Hennes specialitet är svenskt måleri och hon föreläser ofta om konstens historia. Hennes bok Akvarellmåleri historia och teknik kom 2002 och senare böcker med anknytning till konst och historia är Hovslagargatan 4 ett hus på Blasieholmen (2014) och Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan (2016). Intresset för kulturhistoria och mat resulterade i boken Matbröd (2003). Tidigare på Votum: Slottstid Klockor på de svenska Kungliga slotten.

Taxinge säteri en gård i Sörmland har en lång historia. Den är omnämnd redan på 1500-talet och en av de första ägarna var hertig Karl (1550 1611). Han bytte bort gården mot en gård i Uppland och därmed börjar egentligen Taxinge säteris egen historia. De mest kända ägarna på 1600-talet är de adliga ätterna Wädurhorn och von Halle. Det är nu längesedan och mycket har hänt sedan dess.

I boken får vi följa med på en resa genom århundraden. Vi möter människor som bott på gården och vi kan fortfarande se spår av den gamla kvarnen, sågverket och tegelbruket. Idag är Taxinge en välskött gård där man både bevarar och förvaltar såväl byggnader som mark.

Med text, kartmaterial, arkivfotografier och nytagna bilder kan vi följa Taxinges utveckling fram till idag.

Tulla Grünberger är konsthistoriker och fil dr vid Stockholms universitet. Hennes specialitet är svenskt måleri och hon föreläser ofta om konstens historia. Hennes bok Akvarellmåleri historia och teknik kom 2002 och senare böcker med anknytning till konst och historia är Hovslagargatan 4 ett hus på Blasieholmen (2014) och Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan (2016). Intresset för kulturhistoria och mat resulterade i boken Matbröd (2003). Tidigare på Votum: Slottstid Klockor på de svenska Kungliga slotten.

Taxinge säteri en gård i Sörmland har en lång historia. Den är omnämnd redan på 1500-talet och en av de första ägarna var hertig Karl (1550 1611). Han bytte bort gården mot en gård i Uppland och därmed börjar egentligen Taxinge säteris egen historia. De mest kända ägarna på 1600-talet är de adliga ätterna Wädurhorn och von Halle. Det är nu längesedan och mycket har hänt sedan dess.

I boken får vi följa med på en resa genom århundraden. Vi möter människor som bott på gården och vi kan fortfarande se spår av den gamla kvarnen, sågverket och tegelbruket. Idag är Taxinge en välskött gård där man både bevarar och förvaltar såväl byggnader som mark.

Med text, kartmaterial, arkivfotografier och nytagna bilder kan vi följa Taxinges utveckling fram till idag.

Tulla Grünberger är konsthistoriker och fil dr vid Stockholms universitet. Hennes specialitet är svenskt måleri och hon föreläser ofta om konstens historia. Hennes bok Akvarellmåleri historia och teknik kom 2002 och senare böcker med anknytning till konst och historia är Hovslagargatan 4 ett hus på Blasieholmen (2014) och Trefaldighetskyrkan på Majorsgatan (2016). Intresset för kulturhistoria och mat resulterade i boken Matbröd (2003). Tidigare på Votum: Slottstid Klockor på de svenska Kungliga slotten.