En stor del av språkvetenskapen har under lång tid förlitat sig på distinktioner som delar upp språket i två huvudsakliga sidor. Till sådana distinktioner hör langue och parole, som föreslogs av Saussure, sprogbygning och sprogbrug, som föreslogs av Hjelmslev, och competence och performance, som föreslogs av Chomsky. I den här avhandlingen undersöks två sådana sidor av språket: språket som tal och språket som teknik. Dessa två begrepp, som introduceras och utvecklas i avhandlingen, är till skillnad från många liknande begrepp formulerade med ett helhetsbegrepp om språket i åtanke. Syftet är inte att privilegiera ena sidan av språket, utan att visa hur tal och teknik är två språkliga funktionssätt i samverkan, vilka förutsätter varandra inom den språkliga helheten. Begreppen är därtill fenomenologiskt grundade och kommer härmed att förbindas med två olika inställningar till språket: den hermeneutiska inställningen och den grammatiska inställningen. Begreppet om språket som tal och teknik vilar alltså på den evidens som står att finna i den språkliga erfarenheten. Undersökningarna av språket som tal och teknik rör sig över ett stort område och täcker in frågor som traditionellt behandlas inom hermeneutik, grammatik, semantik och pragmatik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket och som bör hållas isär för att man ska kunna undersöka språket som helhet på ett systematiskt sätt. Resultaten av undersökningarna sammanfattas till sist i ett helhetsbegrepp om språket.

En stor del av språkvetenskapen har under lång tid förlitat sig på distinktioner som delar upp språket i två huvudsakliga sidor. Till sådana distinktioner hör langue och parole, som föreslogs av Saussure, sprogbygning och sprogbrug, som föreslogs av Hjelmslev, och competence och performance, som föreslogs av Chomsky. I den här avhandlingen undersöks två sådana sidor av språket: språket som tal och språket som teknik. Dessa två begrepp, som introduceras och utvecklas i avhandlingen, är till skillnad från många liknande begrepp formulerade med ett helhetsbegrepp om språket i åtanke. Syftet är inte att privilegiera ena sidan av språket, utan att visa hur tal och teknik är två språkliga funktionssätt i samverkan, vilka förutsätter varandra inom den språkliga helheten. Begreppen är därtill fenomenologiskt grundade och kommer härmed att förbindas med två olika inställningar till språket: den hermeneutiska inställningen och den grammatiska inställningen. Begreppet om språket som tal och teknik vilar alltså på den evidens som står att finna i den språkliga erfarenheten. Undersökningarna av språket som tal och teknik rör sig över ett stort område och täcker in frågor som traditionellt behandlas inom hermeneutik, grammatik, semantik och pragmatik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket och som bör hållas isär för att man ska kunna undersöka språket som helhet på ett systematiskt sätt. Resultaten av undersökningarna sammanfattas till sist i ett helhetsbegrepp om språket.

En stor del av språkvetenskapen har under lång tid förlitat sig på distinktioner som delar upp språket i två huvudsakliga sidor. Till sådana distinktioner hör langue och parole, som föreslogs av Saussure, sprogbygning och sprogbrug, som föreslogs av Hjelmslev, och competence och performance, som föreslogs av Chomsky. I den här avhandlingen undersöks två sådana sidor av språket: språket som tal och språket som teknik. Dessa två begrepp, som introduceras och utvecklas i avhandlingen, är till skillnad från många liknande begrepp formulerade med ett helhetsbegrepp om språket i åtanke. Syftet är inte att privilegiera ena sidan av språket, utan att visa hur tal och teknik är två språkliga funktionssätt i samverkan, vilka förutsätter varandra inom den språkliga helheten. Begreppen är därtill fenomenologiskt grundade och kommer härmed att förbindas med två olika inställningar till språket: den hermeneutiska inställningen och den grammatiska inställningen. Begreppet om språket som tal och teknik vilar alltså på den evidens som står att finna i den språkliga erfarenheten. Undersökningarna av språket som tal och teknik rör sig över ett stort område och täcker in frågor som traditionellt behandlas inom hermeneutik, grammatik, semantik och pragmatik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket och som bör hållas isär för att man ska kunna undersöka språket som helhet på ett systematiskt sätt. Resultaten av undersökningarna sammanfattas till sist i ett helhetsbegrepp om språket.