Fristaten Kongo har kommit att symbolisera ett av den europeiska imperialismens allra mörkaste kapitel. I spåren av koloniseringen startade Svenska Missionsförbundet sin verksamhet i landet under tidigt 1880-tal. Sammanlagt arbetade 124 missionärer för samfundet här fram till 1908 då kolonin övergick i belgiskt styre. De utsända kom från små omständigheter och hade sin bakgrund i väckelserörelsen med dess demokratiska folkrörelseanda. Samtidigt var de påverkade av tidens idéer om hur européerna förväntades civilisera andra folk. Vad hände när radikaliteten i missionärernas kallelse konfronterades med den kongolesiska vardagen och visionen om jämlikhet sattes på prov? 

I Ett motsägelsefullt möte utforskar historikern Pia Lundqvist missionärernas möte med befolkningsgruppen bakongo. I förhållande till folket framstod missionärerna som auktoriteter, men de befann sig samtidigt i en utsatt position. Under missionens första decennier dog fyra av tio utsända av tropiska sjukdomar. Utifrån en biografisk ansats med material ur dagböcker och brev belyser författaren komplexiteten i missionsprojektet: de utsändas relationer till befolkningen, de koloniala myndigheterna och varandra. 

Fristaten Kongo har kommit att symbolisera ett av den europeiska imperialismens allra mörkaste kapitel. I spåren av koloniseringen startade Svenska Missionsförbundet sin verksamhet i landet under tidigt 1880-tal. Sammanlagt arbetade 124 missionärer för samfundet här fram till 1908 då kolonin övergick i belgiskt styre. De utsända kom från små omständigheter och hade sin bakgrund i väckelserörelsen med dess demokratiska folkrörelseanda. Samtidigt var de påverkade av tidens idéer om hur européerna förväntades civilisera andra folk. Vad hände när radikaliteten i missionärernas kallelse konfronterades med den kongolesiska vardagen och visionen om jämlikhet sattes på prov? 

I Ett motsägelsefullt möte utforskar historikern Pia Lundqvist missionärernas möte med befolkningsgruppen bakongo. I förhållande till folket framstod missionärerna som auktoriteter, men de befann sig samtidigt i en utsatt position. Under missionens första decennier dog fyra av tio utsända av tropiska sjukdomar. Utifrån en biografisk ansats med material ur dagböcker och brev belyser författaren komplexiteten i missionsprojektet: de utsändas relationer till befolkningen, de koloniala myndigheterna och varandra. 

Fristaten Kongo har kommit att symbolisera ett av den europeiska imperialismens allra mörkaste kapitel. I spåren av koloniseringen startade Svenska Missionsförbundet sin verksamhet i landet under tidigt 1880-tal. Sammanlagt arbetade 124 missionärer för samfundet här fram till 1908 då kolonin övergick i belgiskt styre. De utsända kom från små omständigheter och hade sin bakgrund i väckelserörelsen med dess demokratiska folkrörelseanda. Samtidigt var de påverkade av tidens idéer om hur européerna förväntades civilisera andra folk. Vad hände när radikaliteten i missionärernas kallelse konfronterades med den kongolesiska vardagen och visionen om jämlikhet sattes på prov? 

I Ett motsägelsefullt möte utforskar historikern Pia Lundqvist missionärernas möte med befolkningsgruppen bakongo. I förhållande till folket framstod missionärerna som auktoriteter, men de befann sig samtidigt i en utsatt position. Under missionens första decennier dog fyra av tio utsända av tropiska sjukdomar. Utifrån en biografisk ansats med material ur dagböcker och brev belyser författaren komplexiteten i missionsprojektet: de utsändas relationer till befolkningen, de koloniala myndigheterna och varandra.