Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag ett åtråvärt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970-talet. Kunskap blev därefter den klara ledstjärnan för 1990-talets skolreformer.

I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980-talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skolreformerna på 1990-talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.

Författaren menar att anledningen till att målen inte uppnåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskapsstyrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990-talets misstag på skolans område, drivna av samma överdrivna kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.

Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag ett åtråvärt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970-talet. Kunskap blev därefter den klara ledstjärnan för 1990-talets skolreformer.

I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980-talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skolreformerna på 1990-talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.

Författaren menar att anledningen till att målen inte uppnåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskapsstyrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990-talets misstag på skolans område, drivna av samma överdrivna kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.

Vi pratar mycket om kunskap i samhället idag ett åtråvärt begrepp som blev ett nyckelord i kampen mot den så kallade flumskolan som blev rejält utskälld i slutet av 1970-talet. Kunskap blev därefter den klara ledstjärnan för 1990-talets skolreformer.

I Striden om den goda skolan belyser Magnus Hultén hur den övergripande mediala ramberättelsen som formades på 1980-talet än idag påverkar såväl politiska beslut som medias rapporter om svagheterna i dagens skolor. Skolreformerna på 1990-talet var tänkta att skapa Europas och till och med världens bästa skola, men så blev det inte.

Författaren menar att anledningen till att målen inte uppnåtts går att finna i en övertro på vad statlig kunskapsstyrning kan åstadkomma. Han anser att vi idag upprepar 1990-talets misstag på skolans område, drivna av samma överdrivna kunskapsvisioner. Med detta som bakgrund lyfter Hultén fram möjligheter och lösningar för att vi ska komma ur den låsta situation som uppstått.