Foucaults pendel

Tre förläggare på ett litet förlag i Milano börjar för skojs skull spinna ihop Planen: en allomfattande hemlig historia där tempelriddare, rosenkorsare, kabbala, hermetism och jordens leylinjer binds samman av dolda koder. Med hjälp av datorn Abulafia låter de textfragment tala med varandra – och snabbt uppstår ett mönster så elegant att det blir svårt att inte tro på. När verkliga ockultister får nys om Planen förvandlas intellektuell lek till livsfarligt allvar, med den svängande pendeln i Paris som gåtans mörka mitt. Foucaults pendel är Umberto Eco i full frihet: en erudit thriller och en satir över tolkningens hybris, där bibliotek, marginalanteckningar och hemliga sällskap blev 1900-talets mest mytomspunna stoff. Romanen fortsätter spåret från Rosens namn men vrider blicken mot vår egen tid: hur allt-hänger-ihop-tänkandet kan förvandla kulturhistoria till konspirationsmaskin. Resultatet är en berättelse som både rusar och resonerar – lika njutbar för textdetektiven som för spänningsläsaren.

I översättning av Eva Alexanderson.

UMBERTO ECO [1932–2016] var italiensk romanförfattare, semiotiker och idéhistoriker. Med verk som Rosens namn (1980) och Foucaults pendel (1988) gjorde han biblioteksmyten, gåtläsningen och intertexten till internationell underhållning – utan att kompromissa med intellektet.