"Vi sa pappa. Han ville ha det så. Han tyckte att det lät modernt."
Så inleds romanen Pappa, en delvis sann berättelse om Monika Helfers far. Han återvände efter andra världskriget med en benprotes. På militärsjukhuset hade han träffat sin blivande fru. Josef blev föreståndare på ett rehabiliteringshem för krigsoffer, uppe bland bergen med utsikt över dalgången Tschengla. Där fanns också faderns ögonsten, det stora biblioteket, där dottern flitigt läste böcker.
Barnen Monika, Gretel och Richard bodde tillsammans med föräldrarna i ett rum och kök i den stora byggnaden där krigsskadade fick möjlighet att vila upp sig.
Ett recensionscitat: PAPPA är en bräcklig, nästan missvisande titel på de 154 sidorna av ömhet och kärlek. Den österrikiska författaren Monika Helfers nya bok är en slags fortsättning på hennes förra storsäljare, Bagaget och samtidigt står romanen helt på egna ben som en monolitisk sten i Helfers hemtrakt Voralberg, i all sin skönhet och lakoniska framtoning. / Süddeutsche Zeitung
Monika Helfer har givit ut ett tjugotal böcker; romaner, noveller och barnböcker. Hon är en österrikisk populär författare, även hos läsare och kritiker i Tyskland. 2017 nominerades hon till Deutscher Buchpreis. Bagaget var hennes första bok på svenska, en berättelse om hennes mammas uppväxt i en bergsby i en utstött fattig familj. Familjen med de många barnen baktalades och kallades hånfullt för just Bagaget. Även denna roman - Pappa - berättar med en blandning av sanning och fiktion hennes egen familjehistoria. Den blev också nominerad till Deutscher Buchpreis 2021.
