Hyères : franska rivierans glömda pärla

Provence! Vem känner inte till Provence! Romarnas egen Provincia. Hemmaplan för medeltidens trubadurer vid de occitanska hoven. Inspirationskälla för 1800- och 1900-talens stora målare.
Cézanne, Renoir, Van Gogh, Signac, Matisse, Dufy, Léger, Picasso, Chagalle, Vasarely, Cocteau kunde inte ha fel.

Semesterparadis sedan 1800-talet för engelsmän, amerikaner och alla andra. Favoritmål för 1900-talets backpackare. Milt klimat, lavendelfält, solrosor, olivlundar, vinodlingar, timjan och rosmarin, fantastiskt ljus, konstnärer, gourmander.

Badorter längs hela Azurkusten. Lekplats för dagens filmstjärnor och jetsetare.

Finns det något skrivet om Provence? Massor. Från Caesars De Bello Gallico och framåt.
Om historien, om påvarnas babyloniska fångenskap, om mytomspunna städer,
om lyxlivet på badorterna, om pittoreska vandringsleder, om vägnätets allra minsta detaljer,
om det provensalska köket, om vinet – ja om allt.

Varför då skriva en bok till om Provence? Nej inte om Provence utan om Azurkustens äldsta turistort – Hyères.
Den är oförtjänt okänd i dessa dagar. Nice, Marseille och Toulon är mycket större. Saint-Tropez är mycket glassigare. Menton, Monaco, Antibes, Cannes, Saint-Raphaël är mycket mera inne.

Men det var allra längst i söder det började – i Hyères. Med grekisk kolonisering för länge sen. Och med drottning Victoria 2500 år senare.
På 1800-talet bestod den lilla stadens invånare till en fjärdedel av engelsmän, irländare och amerikaner. Så är det inte i dag. I den mån man ser turister där så är de fransmän.

Genuint. Småskaligt. Naturskönt. Badvänligt. Segelparadis. Vandringsvänligt. Halvtropiskt.
Allt detta är Hyères. Varför då inte skriva en bok om denna vidunderliga pärla till stad?
Här är den.