1920-talet är ett händelserikt decennium. Paris och London är världsledande metropoler och Europa har kvar sina kolonier, men européernas ledarställning utmanas av USA. Honnörsordet är modern, och tiden präglas av nymodigheter som parlamentarisk demokrati, passagerarflyg, ljudfilm, charleston och abstrakt konst. »Den nya kvinnan« tar plats på kontoren, i nöjeslivet och i samhället i stort. Många får det bättre, men den ekonomiska kurvan ser ut som en berg- och dalbana. Rationaliseringsexperter drömmer om ett massamhälle där alla klär sig likadant, bor i likadana funktionalistiska lägenheter och läser samma kolorerade veckopress.

Men 1920-talet är också ett decennium med två ansikten. Modernismen utmanas av starka motkrafter: antidemokratiska strömningar, oförsonlig nationalism och kulturkonservativa uppror mot urartad konst. Internationalisternas tro på ett Nationernas förbund och samarbete mellan folken hånas av isolationister och protektionister.

Decenniet skildras i denna bok som en global historia med utgångspunkt i en händelse under vart och ett av åren. Inledningsvis får vi en återblick på den tidens Sverige, och sedan följer nedslag på olika platser i världen som tillåter oss att uppleva årtiondet ur olika vinklar. Bland dem som kommer oss till mötes finns Isadora Duncan, Kemal Atatürk, George Gershwin, Amelia Earhart och Adolf Hitler. Läsaren hälsas välkommen till ett svunnet tidevarv, ibland glatt, ibland sorgligt eller naivt, men aldrig likgiltigt.

Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare i både Sverige och Kina. Han undervisar i modern historia, både allmän och asiatisk. Tyngdpunkten ligger på Japan och Kina.

1920-talet är ett händelserikt decennium. Paris och London är världsledande metropoler och Europa har kvar sina kolonier, men européernas ledarställning utmanas av USA. Honnörsordet är modern, och tiden präglas av nymodigheter som parlamentarisk demokrati, passagerarflyg, ljudfilm, charleston och abstrakt konst. »Den nya kvinnan« tar plats på kontoren, i nöjeslivet och i samhället i stort. Många får det bättre, men den ekonomiska kurvan ser ut som en berg- och dalbana. Rationaliseringsexperter drömmer om ett massamhälle där alla klär sig likadant, bor i likadana funktionalistiska lägenheter och läser samma kolorerade veckopress.

Men 1920-talet är också ett decennium med två ansikten. Modernismen utmanas av starka motkrafter: antidemokratiska strömningar, oförsonlig nationalism och kulturkonservativa uppror mot urartad konst. Internationalisternas tro på ett Nationernas förbund och samarbete mellan folken hånas av isolationister och protektionister.

Decenniet skildras i denna bok som en global historia med utgångspunkt i en händelse under vart och ett av åren. Inledningsvis får vi en återblick på den tidens Sverige, och sedan följer nedslag på olika platser i världen som tillåter oss att uppleva årtiondet ur olika vinklar. Bland dem som kommer oss till mötes finns Isadora Duncan, Kemal Atatürk, George Gershwin, Amelia Earhart och Adolf Hitler. Läsaren hälsas välkommen till ett svunnet tidevarv, ibland glatt, ibland sorgligt eller naivt, men aldrig likgiltigt.

Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare i både Sverige och Kina. Han undervisar i modern historia, både allmän och asiatisk. Tyngdpunkten ligger på Japan och Kina.

1920-talet är ett händelserikt decennium. Paris och London är världsledande metropoler och Europa har kvar sina kolonier, men européernas ledarställning utmanas av USA. Honnörsordet är modern, och tiden präglas av nymodigheter som parlamentarisk demokrati, passagerarflyg, ljudfilm, charleston och abstrakt konst. »Den nya kvinnan« tar plats på kontoren, i nöjeslivet och i samhället i stort. Många får det bättre, men den ekonomiska kurvan ser ut som en berg- och dalbana. Rationaliseringsexperter drömmer om ett massamhälle där alla klär sig likadant, bor i likadana funktionalistiska lägenheter och läser samma kolorerade veckopress.

Men 1920-talet är också ett decennium med två ansikten. Modernismen utmanas av starka motkrafter: antidemokratiska strömningar, oförsonlig nationalism och kulturkonservativa uppror mot urartad konst. Internationalisternas tro på ett Nationernas förbund och samarbete mellan folken hånas av isolationister och protektionister.

Decenniet skildras i denna bok som en global historia med utgångspunkt i en händelse under vart och ett av åren. Inledningsvis får vi en återblick på den tidens Sverige, och sedan följer nedslag på olika platser i världen som tillåter oss att uppleva årtiondet ur olika vinklar. Bland dem som kommer oss till mötes finns Isadora Duncan, Kemal Atatürk, George Gershwin, Amelia Earhart och Adolf Hitler. Läsaren hälsas välkommen till ett svunnet tidevarv, ibland glatt, ibland sorgligt eller naivt, men aldrig likgiltigt.

Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare i både Sverige och Kina. Han undervisar i modern historia, både allmän och asiatisk. Tyngdpunkten ligger på Japan och Kina.