Historien om Sidenvägen, den viktiga länken mellan öst och väst, speglar människans drömmar om rikedom och välstånd. Genom heta öknar och över farliga bergspass färdades karavaner med mängder dyrbara varor. Främst eftertraktat var siden, det legendariska tyg som kunde få härskare att tömma sina skattkammare och gå ut i krig. Det fanns också en marin sidenväg runt Indiens kuster. Under ett millennium var detta system av förbindelselänkar grundvalen i en världsekonomi. Den gjorde Asien till världens framsida och fick européer som Marco Polo att resa österut.

I denna bok berättar historikern Ingemar Ottosson om försvunna imperier, spridningen av idéer och bortglömda språk. Detta är historien om globaliseringens framväxt, från forntidens trevande försök fram till nutidens mest omtalade projekt, den Nya Sidenvägen.

»Fascinerande läsning.« Allt om Resor

»Japans historia ger en aha-upplevelse.«Smålands-Tidningen

Japan är världens tredje största ekonomi, trots att landet till ytan är mindre än Sverige. När WTO, G 8 eller Världsbanken samlas till toppmöte finns det alltid japaner i främsta ledet. Japans särpräglade och egensinniga civilisation har frambragt såväl geishor som samurajer. Via filmduken har detta land exporterat sin fascination för krigaranda, pliktkänsla och lojalitet. Västvärlden vibrerar av företeelser som karaoke, judo, sushi, manga och sudoku det finns många exempel på hur vi låter oss inspireras från öster.

För att förstå en nation måste man studera dess förflutna, sägs det. Ändå är det över åttio år sedan ett heltäckande verk om japansk historia blev skrivet i vårt land. Nu kommer boken som tar oss med på Japans långa färd mot nuet. Vilka historiska erfarenheter har präglat landet som hade fred i flera hundra år, men som senare angrep både Kina och USA?

Thomas Ekholm är fil mag i japanska och doktorand vid Göteborgs universitet.

Ingemar Ottosson är fil dr i historia och universitetslektor vid Högskolan Kristianstad. Han har bott i Japan och forskar om Sveriges kontakter med Östasien genom tiderna. Han undervisar i modern japansk historia vid Lunds universitet.

Fler pressröster:

»Att på drygt 350 sidor så väl fånga Japans komplexa historia är ett mycket gott betyg åt författarna.« Arvika Nyheter

»Som läsare känner man författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande ... Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur.« Bloggen A Room of My Own

I Makt och skönhet gör vi en resa till sex europeiska huvudstäder under en tid då det pågick pandemier och folk fick sitta i karantän, en tid när det rasade konflikter mellan stormakterna i Europa och många var bekymrade över att priserna bara steg. Det kan låta som våra dagar, men det rör sig om 1700-talet.   

Den europeiska kartan på den tiden var som ett lapptäcke av stora och små territorier. Man hade ännu långt kvar till vår standardiserade värld länderna använde inte ens samma kalender för att räkna tiden. Och det var en epok med gott om udda personligheter, som Vivaldi, Casanova och doktor Samuel Johnson. Då som nu strävade människor efter makt, men de fascinerades också av skönhet, i musik, konst och arkitektur.   

Vår bild i dag av 1700-talet handlar mycket om Frankrike, och det är förståeligt. Ett starkt franskt kulturellt inflytande märktes över nästan hela Europa, och svenskarna försökte vara Nordens fransmän . Men genom att bara rikta blicken mot Paris och Versailles riskerar vi att missa åtskilligt av den europeiska historien under seklet.   

Därför ska vi hålla oss på avstånd från den franska huvudstaden och resa till en rad andra metropoler spridda över Europa: det nygrundade Sankt Petersburg, alpstaden Salzburg där Mozart föddes, karnevalernas Venedig, det exotiska Konstantinopel, och så Lissabon som upplevde seklets värsta naturkatastrof. Som final beger vi oss till ett London där man just börjat dricka te och där Joseph Haydn skissar på sin hundrafjärde symfoni.

Författaren är Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet och gästprofessor vid Meiji University i Tokyo.

"Shogun" var titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet låg den verkliga makten hos shogunen – även om han formellt alltid stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom mongolernas anfall, inbördes konflikter, de portugisiska missionärernas ankomst och amerikanernas militära hot. Ämbetet överlevde flera farliga kriser och utvecklades med tiden från att innehas av generaler på slagfältet till förutsägbara byråkrater.

Historikern Ingemar Ottosson skildrar en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I berättelsen möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Hundratusentals människor dog som en följd av attackerna.

Efter bombningarna kapitulerade Japan och andra världskriget var över. Ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det var hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om händelserna som ledde fram till det förödande beslutet. Han tar upp amerikanernas attityd mot japaner, rättfärdigandet av kärnvapeninsatsen och hur radioaktivitetens fasansfulla effekter drabbade civilbefolkningen. Det stod snabbt klart att atombomben inte var ett vapen som alla andra.

Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr måste vi studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med IKEA i varje stad.  

Boken skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck.   

Författaren Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare, i Sverige och Kina.  

Boken är rikt illustrerad.

1920-talet är ett händelserikt decennium. Paris och London är världsledande metropoler och Europa har kvar sina kolonier, men européernas ledarställning utmanas av USA. Honnörsordet är modern, och tiden präglas av nymodigheter som parlamentarisk demokrati, passagerarflyg, ljudfilm, charleston och abstrakt konst. »Den nya kvinnan« tar plats på kontoren, i nöjeslivet och i samhället i stort. Många får det bättre, men den ekonomiska kurvan ser ut som en berg- och dalbana. Rationaliseringsexperter drömmer om ett massamhälle där alla klär sig likadant, bor i likadana funktionalistiska lägenheter och läser samma kolorerade veckopress.

Men 1920-talet är också ett decennium med två ansikten. Modernismen utmanas av starka motkrafter: antidemokratiska strömningar, oförsonlig nationalism och kulturkonservativa uppror mot urartad konst. Internationalisternas tro på ett Nationernas förbund och samarbete mellan folken hånas av isolationister och protektionister.

Decenniet skildras i denna bok som en global historia med utgångspunkt i en händelse under vart och ett av åren. Inledningsvis får vi en återblick på den tidens Sverige, och sedan följer nedslag på olika platser i världen som tillåter oss att uppleva årtiondet ur olika vinklar. Bland dem som kommer oss till mötes finns Isadora Duncan, Kemal Atatürk, George Gershwin, Amelia Earhart och Adolf Hitler. Läsaren hälsas välkommen till ett svunnet tidevarv, ibland glatt, ibland sorgligt eller naivt, men aldrig likgiltigt.  

Författaren Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare i både Sverige och Kina. Han undervisar i modern historia, både allmän och asiatisk. Tyngdpunkten ligger på Japan och Kina.

Sett till antalet deltagare var andra världskrigets främsta skådeplats inte Europa utan östra Asien. Ändå har det bara skrivits sparsamt om temat Sverige och andra världskriget i Japan, Kina och Sydöstasien. Få känner till något om vilken politik Sverige förde i regionen och vilken roll svenskar (inte bara Sven Hedin) spelade där borta. Ett omfattande arkivmaterial har under många år väntat på att utforskas.  

1930-talets Sverige utvecklades till en målmedveten exportnation och hade viktiga kommersiella intressen i när och fjärran. Det handlade med både Kina och Japan. Svenska samfund bedrev dessutom kristen mission i Östern. Men under decenniet försämrades världsläget successivt. Allt började med en mindre incident i Manchuriet, som styrdes av en kinesisk krigsherre. Militärer tog makten även i Japan och inledde en expansionspolitik som tog sikte på Kina och de västerländska kolonierna i Sydöstasien. Den uppseglande konflikten vid Stilla havet hotade både svensk mission och export.  

Uppträdde Sverige som neutralt även i Asien under andra världskriget? Vilka insatser gjorde svenskar, och kunde vårt land fortsätta med handel och sjöfart mitt under brinnande krig? Vad tyckte Torgny Segerstedt om Japan? Och är det sant att Tokyo till sist gjorde fredstrevare via Sverige? Dessa frågor får sitt svar i boken.

Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som gästprofessor vid lärosäten i Japan och Kina.

"Shogun" är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.

Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.

"Shogun" är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.

Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Hundratusentals människor dog som en följd av attackerna.

Efter bombningarna kapitulerade Japan och andra världskriget var över. Ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det var hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om händelserna som ledde fram till det förödande beslutet. Han tar upp amerikanernas attityd mot japaner, rättfärdigandet av kärnvapeninsatsen och hur radioaktivitetens fasansfulla effekter drabbade civilbefolkningen. Det stod snabbt klart att atombomben inte var ett vapen som alla andra.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Omkring 200 000 människor dog som en följd av attackerna.

Andra världskriget tog en ände med förskräckelse, och ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det är hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

Vad sade amerikanska folkrättsexperter om beslutet att använda atombomber? Vad visste man om radioaktivitetens skadeverkningar? Varför fälldes två bomber och inte en? Hade Japan försökt inleda fredsförhandlingar?

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om hur olika händelser, steg för steg, ledde fram till ett förödande beslut.

Historien om Sidenvägen, den viktiga länken mellan öst och väst, speglar människans drömmar om rikedom och välstånd. Genom heta öknar och över farliga bergspass färdades karavaner med mängder dyrbara varor. Främst eftertraktat var siden, det legendariska tyg som kunde få härskare att tömma sina skattkammare och gå ut i krig. Det fanns också en marin sidenväg runt Indiens kuster. Under ett millennium var detta system av förbindelselänkar grundvalen i en världsekonomi. Den gjorde Asien till världens framsida och fick européer som Marco Polo att resa österut.

I denna bok berättar historikern Ingemar Ottosson om försvunna imperier, spridningen av idéer och bortglömda språk. Detta är historien om globaliseringens framväxt, från forntidens trevande försök fram till nutidens mest omtalade projekt, den Nya Sidenvägen.

»Fascinerande läsning.« Allt om Resor

»Japans historia ger en aha-upplevelse.«Smålands-Tidningen

Japan är världens tredje största ekonomi, trots att landet till ytan är mindre än Sverige. När WTO, G 8 eller Världsbanken samlas till toppmöte finns det alltid japaner i främsta ledet. Japans särpräglade och egensinniga civilisation har frambragt såväl geishor som samurajer. Via filmduken har detta land exporterat sin fascination för krigaranda, pliktkänsla och lojalitet. Västvärlden vibrerar av företeelser som karaoke, judo, sushi, manga och sudoku det finns många exempel på hur vi låter oss inspireras från öster.

För att förstå en nation måste man studera dess förflutna, sägs det. Ändå är det över åttio år sedan ett heltäckande verk om japansk historia blev skrivet i vårt land. Nu kommer boken som tar oss med på Japans långa färd mot nuet. Vilka historiska erfarenheter har präglat landet som hade fred i flera hundra år, men som senare angrep både Kina och USA?

Thomas Ekholm är fil mag i japanska och doktorand vid Göteborgs universitet.

Ingemar Ottosson är fil dr i historia och universitetslektor vid Högskolan Kristianstad. Han har bott i Japan och forskar om Sveriges kontakter med Östasien genom tiderna. Han undervisar i modern japansk historia vid Lunds universitet.

Fler pressröster:

»Att på drygt 350 sidor så väl fånga Japans komplexa historia är ett mycket gott betyg åt författarna.« Arvika Nyheter

»Som läsare känner man författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande ... Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur.« Bloggen A Room of My Own

I Makt och skönhet gör vi en resa till sex europeiska huvudstäder under en tid då det pågick pandemier och folk fick sitta i karantän, en tid när det rasade konflikter mellan stormakterna i Europa och många var bekymrade över att priserna bara steg. Det kan låta som våra dagar, men det rör sig om 1700-talet.   

Den europeiska kartan på den tiden var som ett lapptäcke av stora och små territorier. Man hade ännu långt kvar till vår standardiserade värld länderna använde inte ens samma kalender för att räkna tiden. Och det var en epok med gott om udda personligheter, som Vivaldi, Casanova och doktor Samuel Johnson. Då som nu strävade människor efter makt, men de fascinerades också av skönhet, i musik, konst och arkitektur.   

Vår bild i dag av 1700-talet handlar mycket om Frankrike, och det är förståeligt. Ett starkt franskt kulturellt inflytande märktes över nästan hela Europa, och svenskarna försökte vara Nordens fransmän . Men genom att bara rikta blicken mot Paris och Versailles riskerar vi att missa åtskilligt av den europeiska historien under seklet.   

Därför ska vi hålla oss på avstånd från den franska huvudstaden och resa till en rad andra metropoler spridda över Europa: det nygrundade Sankt Petersburg, alpstaden Salzburg där Mozart föddes, karnevalernas Venedig, det exotiska Konstantinopel, och så Lissabon som upplevde seklets värsta naturkatastrof. Som final beger vi oss till ett London där man just börjat dricka te och där Joseph Haydn skissar på sin hundrafjärde symfoni.

Författaren är Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet och gästprofessor vid Meiji University i Tokyo.

"Shogun" var titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet låg den verkliga makten hos shogunen – även om han formellt alltid stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom mongolernas anfall, inbördes konflikter, de portugisiska missionärernas ankomst och amerikanernas militära hot. Ämbetet överlevde flera farliga kriser och utvecklades med tiden från att innehas av generaler på slagfältet till förutsägbara byråkrater.

Historikern Ingemar Ottosson skildrar en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I berättelsen möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Hundratusentals människor dog som en följd av attackerna.

Efter bombningarna kapitulerade Japan och andra världskriget var över. Ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det var hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om händelserna som ledde fram till det förödande beslutet. Han tar upp amerikanernas attityd mot japaner, rättfärdigandet av kärnvapeninsatsen och hur radioaktivitetens fasansfulla effekter drabbade civilbefolkningen. Det stod snabbt klart att atombomben inte var ett vapen som alla andra.

Kina behöver ingen presentation. Vad landet spelar för roll idag vet vi. Det har blivit en ekonomisk supermakt med intressen över hela världen. Nu om inte förr måste vi studera dess historia och nutid, inklusive våra egna relationer österut. Sveriges förbindelser med Mittens rike är en krönika av äventyr som sträcker sig över fyra århundraden. Under stormaktstiden, då enstaka svenskar seglade till Östasien kunde ingen ana att Kina i en framtid skulle bli en mycket viktig svensk exportmarknad med IKEA i varje stad.  

Boken skildrar möten mellan människor på ömse sidor som upplevt motparten som mycket annorlunda. Stämningslägena har skiftat dramatiskt: beundran har följts av skräck.   

Författaren Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare, i Sverige och Kina.  

Boken är rikt illustrerad.

1920-talet är ett händelserikt decennium. Paris och London är världsledande metropoler och Europa har kvar sina kolonier, men européernas ledarställning utmanas av USA. Honnörsordet är modern, och tiden präglas av nymodigheter som parlamentarisk demokrati, passagerarflyg, ljudfilm, charleston och abstrakt konst. »Den nya kvinnan« tar plats på kontoren, i nöjeslivet och i samhället i stort. Många får det bättre, men den ekonomiska kurvan ser ut som en berg- och dalbana. Rationaliseringsexperter drömmer om ett massamhälle där alla klär sig likadant, bor i likadana funktionalistiska lägenheter och läser samma kolorerade veckopress.

Men 1920-talet är också ett decennium med två ansikten. Modernismen utmanas av starka motkrafter: antidemokratiska strömningar, oförsonlig nationalism och kulturkonservativa uppror mot urartad konst. Internationalisternas tro på ett Nationernas förbund och samarbete mellan folken hånas av isolationister och protektionister.

Decenniet skildras i denna bok som en global historia med utgångspunkt i en händelse under vart och ett av åren. Inledningsvis får vi en återblick på den tidens Sverige, och sedan följer nedslag på olika platser i världen som tillåter oss att uppleva årtiondet ur olika vinklar. Bland dem som kommer oss till mötes finns Isadora Duncan, Kemal Atatürk, George Gershwin, Amelia Earhart och Adolf Hitler. Läsaren hälsas välkommen till ett svunnet tidevarv, ibland glatt, ibland sorgligt eller naivt, men aldrig likgiltigt.  

Författaren Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som forskare och lärare i både Sverige och Kina. Han undervisar i modern historia, både allmän och asiatisk. Tyngdpunkten ligger på Japan och Kina.

Sett till antalet deltagare var andra världskrigets främsta skådeplats inte Europa utan östra Asien. Ändå har det bara skrivits sparsamt om temat Sverige och andra världskriget i Japan, Kina och Sydöstasien. Få känner till något om vilken politik Sverige förde i regionen och vilken roll svenskar (inte bara Sven Hedin) spelade där borta. Ett omfattande arkivmaterial har under många år väntat på att utforskas.  

1930-talets Sverige utvecklades till en målmedveten exportnation och hade viktiga kommersiella intressen i när och fjärran. Det handlade med både Kina och Japan. Svenska samfund bedrev dessutom kristen mission i Östern. Men under decenniet försämrades världsläget successivt. Allt började med en mindre incident i Manchuriet, som styrdes av en kinesisk krigsherre. Militärer tog makten även i Japan och inledde en expansionspolitik som tog sikte på Kina och de västerländska kolonierna i Sydöstasien. Den uppseglande konflikten vid Stilla havet hotade både svensk mission och export.  

Uppträdde Sverige som neutralt även i Asien under andra världskriget? Vilka insatser gjorde svenskar, och kunde vårt land fortsätta med handel och sjöfart mitt under brinnande krig? Vad tyckte Torgny Segerstedt om Japan? Och är det sant att Tokyo till sist gjorde fredstrevare via Sverige? Dessa frågor får sitt svar i boken.

Ingemar Ottosson är docent i historia vid Lunds universitet och har mångårig erfarenhet som gästprofessor vid lärosäten i Japan och Kina.

"Shogun" är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.

Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.

"Shogun" är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten – även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.

Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.

Shogun: Generalerna som ledde Japan är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Hundratusentals människor dog som en följd av attackerna.

Efter bombningarna kapitulerade Japan och andra världskriget var över. Ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det var hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om händelserna som ledde fram till det förödande beslutet. Han tar upp amerikanernas attityd mot japaner, rättfärdigandet av kärnvapeninsatsen och hur radioaktivitetens fasansfulla effekter drabbade civilbefolkningen. Det stod snabbt klart att atombomben inte var ett vapen som alla andra.

Morgonen den 6 augusti 1945 fällde USA den första atombomben över den japanska industristaden Hiroshima, tre dagar senare släpptes nästa över Nagasaki. Omkring 200 000 människor dog som en följd av attackerna.

Andra världskriget tog en ände med förskräckelse, och ett nytt kapitel i mänsklighetens historia inleddes. Det är hittills enda gången som kärnvapen har använts i krig, och sedan de ödesdigra sommardagarna lever människan under hotet att historien ska upprepa sig.

Vad sade amerikanska folkrättsexperter om beslutet att använda atombomber? Vad visste man om radioaktivitetens skadeverkningar? Varför fälldes två bomber och inte en? Hade Japan försökt inleda fredsförhandlingar?

I denna bok berättar Ingemar Ottosson om hur olika händelser, steg för steg, ledde fram till ett förödande beslut.