Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskriver ord i det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hur en betydelse är relaterad till en annan är genom etiketter eller definitionsformler av typen överförd användning, bildligt osv. Detta gäller även i SAOB, och det här slaget av semantiska etiketter är väldigt frekvent i ordbokens spalter. Men trots riklig förekomst i ordboken är det inte helt givet vad det egentligen är som etiketterna betecknar – inte för ordboksanvändaren som ska förstå och tillgodogöra sig de lexikografiska beskrivningarna, men inte heller för ordboksredaktörerna som ska utföra de semantiska analyserna och beskriva ordanvänd-ningarna. I den här avhandlingen studeras de fem definitionsformlerna bildlig, oegentlig, utvidgad, allmännare och överförd användning, som tillsammans förekommer mer än 75 000 gånger i SAOB:s definitionstext, med målet att ta reda på hur de egentligen används och vad det är för något i språket som de betecknar. Formlerna och de beskrivna betydelser som de betecknar granskas med olika metoder och ur olika synvinklar. Ur ett lexikografiskt perspektiv undersöks på vilka sätt de etiketterade betydelserna och specialanvändningarna i ordboken beskrivs, och utifrån semantisk teori, i synnerhet kognitiv semantik, studeras vilka semantiska drag och processer i språket det är som formlerna betecknar. Totalt genomförs fem olika delstudier för var och en av formlerna. Syftet med undersökningen är för det första att undersöka hur resonemangen som förs i den semantikteoretiska litteraturen kan föra det lexikografiska arbetet framåt. För det andra – och ur motsatt perspektiv – är syftet att ta reda på vad vi kan lära oss om betydelseutveckling och semantiska förändringsmekanismer genom att studera SAOB:s definitioner.
