John von Neumann var ett matematiskt underbarn, vars begåvning både hänförde och skrämde omgivningen. Den ungerskfödde vetenskapsmannen förändrade varje fält han kom i kontakt med: han skapade spelteorin och de allra första datorerna och blev en pionjär för artificiell intelligens och hela den digitala revolutionen. Och som så många av det förra seklets vetenskapliga genier kom han nära alltför nära den totala förintelsen.

Berättelsen om von Neumann bildar mittstycke i en triptyk om 1900-talets drömmar och mardrömmar som inleds med att Albert Einsteins vän Paul Ehrenfest går in i vansinnet efter att ha sett fysiken vändas till ett hot mot hela mänskligheten och avslutas med 2016 års magnifika tvekamp mellan go-spelaren Lee Sedol och AI-programmet AlphaGo. I ingenmanslandet mellan fakta och fiktion låter Benjamín Labatut hela det mänskliga dramat spelas upp. På galenskapens gräns är allt möjligt och allt kan gå om intet.

Med En fruktansvärd grönska (2021) vann den chilenske författaren Benjamín Labatut världsrykte. Romanen nominerades bland annat till The International Booker Prize i UK och National Book Award i USA. Hans nya bok, MANIAC, har fått namn efter en superdator som John von Neumann utvecklade på 1950-talet – Mathematical Analyzer, Numerical Integrator and Automatic Computer. Romanen är under utgivning i ett stort antal länder.

" . . . ett enastående exempel på vad litteratur kan åstadkomma när form och innehåll är i samklang". Agri Ismaïl, Expressen.

"Det är en imponerande, skrämmande roman när den lekfullt sträcker sina fingrar mot nuet [ . . . ] Det är suggestivt och det är en stark känsla av övergivenhet i hela den här otäcka berättelsen." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna.

"Kring dessa tre fascinerande människoöden väver Labatut med sin glasklara, precisa precisa en större berättelse om forskningsiver, etik och moral. Han tar med läsaren på en lika fascinerande som skrämmande färd in i forskningen värld, en färd som väcker många frågor." Yukiko Duke, Vi Läser.

 "Möjligen är MANIAC heller inte så mycket en roman, som ett desperat skrik rakt ut, avbrutet av hulkningar. Ett skrik i sorg över något som gått, eller håller på att gå, om intet - en text som är övertygad och övertygande i sin uppfattning om att inget går att vända, att det slutar i mörker, eller mycket skarpt ljus. Atombomber, kretskort, stöveltramp och tumörer nära sammanflätade." Agnes Lidbeck, GP.

"Han leker med romanformen och en historisk verklighet, leker med en berättelse som skenbart handlar om då, men som förstås beskriver oss idag. MANIAC är en mycket läsvärd, filosofisk roman, skickligt manövrerad på slak lina." Henric Tiselius, Norra Skåne. 

John von Neumann var ett matematiskt underbarn, vars begåvning både hänförde och skrämde omgivningen. Den ungerskfödde vetenskapsmannen förändrade varje fält han kom i kontakt med: han skapade spelteorin och de allra första datorerna och blev en pionjär för artificiell intelligens och hela den digitala revolutionen. Och som så många av det förra seklets vetenskapliga genier kom han nära alltför nära den totala förintelsen.

Berättelsen om von Neumann bildar mittstycke i en triptyk om 1900-talets drömmar och mardrömmar som inleds med att Albert Einsteins vän Paul Ehrenfest går in i vansinnet efter att ha sett fysiken vändas till ett hot mot hela mänskligheten och avslutas med 2016 års magnifika tvekamp mellan go-spelaren Lee Sedol och AI-programmet AlphaGo. I ingenmanslandet mellan fakta och fiktion låter Benjamín Labatut hela det mänskliga dramat spelas upp. På galenskapens gräns är allt möjligt och allt kan gå om intet.

Med En fruktansvärd grönska (2021) vann den chilenske författaren Benjamín Labatut världsrykte. Romanen nominerades bland annat till The International Booker Prize i UK och National Book Award i USA. Hans nya bok, MANIAC, har fått namn efter en superdator som John von Neumann utvecklade på 1950-talet – Mathematical Analyzer, Numerical Integrator and Automatic Computer. Romanen är under utgivning i ett stort antal länder.

" . . . ett enastående exempel på vad litteratur kan åstadkomma när form och innehåll är i samklang". Agri Ismaïl, Expressen.

"Det är en imponerande, skrämmande roman när den lekfullt sträcker sina fingrar mot nuet [ . . . ] Det är suggestivt och det är en stark känsla av övergivenhet i hela den här otäcka berättelsen." Ulrika Milles, SVT Kulturnyheterna.

"Kring dessa tre fascinerande människoöden väver Labatut med sin glasklara, precisa precisa en större berättelse om forskningsiver, etik och moral. Han tar med läsaren på en lika fascinerande som skrämmande färd in i forskningen värld, en färd som väcker många frågor." Yukiko Duke, Vi Läser.

 "Möjligen är MANIAC heller inte så mycket en roman, som ett desperat skrik rakt ut, avbrutet av hulkningar. Ett skrik i sorg över något som gått, eller håller på att gå, om intet - en text som är övertygad och övertygande i sin uppfattning om att inget går att vända, att det slutar i mörker, eller mycket skarpt ljus. Atombomber, kretskort, stöveltramp och tumörer nära sammanflätade." Agnes Lidbeck, GP.

"Han leker med romanformen och en historisk verklighet, leker med en berättelse som skenbart handlar om då, men som förstås beskriver oss idag. MANIAC är en mycket läsvärd, filosofisk roman, skickligt manövrerad på slak lina." Henric Tiselius, Norra Skåne.