Göteborg med dess omgivningar framställt i tavlor är ett praktverk med litograferade planscher och ledsagande texter som ursprungligen gavs ut i tolv häften 1859–62. Det har idag ett stort historiskt värde. Illustratörer var C. G. ­Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare bidrog en ung Viktor Rydberg och Jakob Björklund. ”Allt detta är för mina läsare kända saker, och jag skulle icke offra en bokstav därpå, levde jag icke i den illusionen, att jag även skriver för en vetgirig eftervärld. Vem vet, huru långt in i framtiden detta hr Meijer och Kösters planschverk skall förirra sig? Vem vet, om icke en Göteborgs historiograf om 100 år härefter letar upp det i något bibliotek, för att erhålla en rätt åskådlig bild av vår stads utseende år 1859?”

Göteborg med dess omgivningar framställt i tavlor är ett praktverk med litograferade planscher och ledsagande texter som ursprungligen gavs ut i tolv häften 1859–62. Det har idag ett stort historiskt värde. Illustratörer var C. G. ­Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare bidrog en ung Viktor Rydberg och Jakob Björklund. ”Allt detta är för mina läsare kända saker, och jag skulle icke offra en bokstav därpå, levde jag icke i den illusionen, att jag även skriver för en vetgirig eftervärld. Vem vet, huru långt in i framtiden detta hr Meijer och Kösters planschverk skall förirra sig? Vem vet, om icke en Göteborgs historiograf om 100 år härefter letar upp det i något bibliotek, för att erhålla en rätt åskådlig bild av vår stads utseende år 1859?”

Göteborg med dess omgivningar framställt i tavlor är ett praktverk med litograferade planscher och ledsagande texter som ursprungligen gavs ut i tolv häften 1859–62. Det har idag ett stort historiskt värde. Illustratörer var C. G. ­Berger och Ludvig Messmann och som textförfattare bidrog en ung Viktor Rydberg och Jakob Björklund. ”Allt detta är för mina läsare kända saker, och jag skulle icke offra en bokstav därpå, levde jag icke i den illusionen, att jag även skriver för en vetgirig eftervärld. Vem vet, huru långt in i framtiden detta hr Meijer och Kösters planschverk skall förirra sig? Vem vet, om icke en Göteborgs historiograf om 100 år härefter letar upp det i något bibliotek, för att erhålla en rätt åskådlig bild av vår stads utseende år 1859?”