”Om spanska sjukan tar mig lever jag nog ej upp mera.” Marta Erika låg redan på lasarettet i Skellefteå när spanska sjukan kom till Västerbotten. I sin dagbok levandegör hennes dotter Sally Alfrida den förfärliga hösten 1918. En vacker sommar kom spanska sjukan smygande in över Skåne. En vinter hundra år senare sprider sig ett annat virus från Kina. Då liksom nu var det ingen som förutsåg vad som väntade. En mildare influensa, bedömde myndigheterna 1918. Liten risk för större spridning, sa Folkhälsomyndigheten 2020, bara veckor innan coronaviruset kom att förändra tillvaron för oss alla. Vid en närmare betraktelse blir det tydligt att likheterna är stora mellan då och nu, när det gäller hur samhället möter smittspridning och stora vårdbehov. Farsot är en bok om två pandemier. Med hjälp av tidningsartiklar och sin släktings välbevarade dagbok tecknar Anna Starbrink ett porträtt av det tidiga 1900-talets pandemikatastrof. Den sanna berättelsen om en familjs tragedi i 1900-talets Västerbotten vävs ihop med en jäm­förande personlig betraktelse mellan dåtidens dödliga smitta och våra dagars pandemi.

”Om spanska sjukan tar mig lever jag nog ej upp mera.” Marta Erika låg redan på lasarettet i Skellefteå när spanska sjukan kom till Västerbotten. I sin dagbok levandegör hennes dotter Sally Alfrida den förfärliga hösten 1918. En vacker sommar kom spanska sjukan smygande in över Skåne. En vinter hundra år senare sprider sig ett annat virus från Kina. Då liksom nu var det ingen som förutsåg vad som väntade. En mildare influensa, bedömde myndigheterna 1918. Liten risk för större spridning, sa Folkhälsomyndigheten 2020, bara veckor innan coronaviruset kom att förändra tillvaron för oss alla. Vid en närmare betraktelse blir det tydligt att likheterna är stora mellan då och nu, när det gäller hur samhället möter smittspridning och stora vårdbehov. Farsot är en bok om två pandemier. Med hjälp av tidningsartiklar och sin släktings välbevarade dagbok tecknar Anna Starbrink ett porträtt av det tidiga 1900-talets pandemikatastrof. Den sanna berättelsen om en familjs tragedi i 1900-talets Västerbotten vävs ihop med en jäm­förande personlig betraktelse mellan dåtidens dödliga smitta och våra dagars pandemi.

”Om spanska sjukan tar mig lever jag nog ej upp mera.” Marta Erika låg redan på lasarettet i Skellefteå när spanska sjukan kom till Västerbotten. I sin dagbok levandegör hennes dotter Sally Alfrida den förfärliga hösten 1918. En vacker sommar kom spanska sjukan smygande in över Skåne. En vinter hundra år senare sprider sig ett annat virus från Kina. Då liksom nu var det ingen som förutsåg vad som väntade. En mildare influensa, bedömde myndigheterna 1918. Liten risk för större spridning, sa Folkhälsomyndigheten 2020, bara veckor innan coronaviruset kom att förändra tillvaron för oss alla. Vid en närmare betraktelse blir det tydligt att likheterna är stora mellan då och nu, när det gäller hur samhället möter smittspridning och stora vårdbehov. Farsot är en bok om två pandemier. Med hjälp av tidningsartiklar och sin släktings välbevarade dagbok tecknar Anna Starbrink ett porträtt av det tidiga 1900-talets pandemikatastrof. Den sanna berättelsen om en familjs tragedi i 1900-talets Västerbotten vävs ihop med en jäm­förande personlig betraktelse mellan dåtidens dödliga smitta och våra dagars pandemi.