Medicinhistoria

Den som hade oturen att hamna under kniven i det viktorianska London hade alla skäl att oroa sig. Kirurgin liknade mest ren slakt. Överlevde man själva operationen var risken stor att smittas av sjukhusfeber den mystiska sjukdom som härjade på Europas alla uppvak.

Men en läkare skulle förvandla kirurgin från ett chansartat blodbad till en modern vetenskap där patienterna faktiskt botades och överlevde. Joseph Lister var övertygad om att något som kallades bakterier orsakade de dödliga infektionerna och att de kunde stoppas genom att sterilisera sår och instrument. Gastkramande och otäckt detaljerat berättar Fitzharris om hur Lister trotsade samtida kolleger och konventioner och förde oss in i den moderna tiden.

Glögg, julstjärna, saffran och kryddnejlikor. Bland mycket annat självklara inslag i vårt julfirande. Men varifrån kommer dessa kryddor och växter? Och på vilket sätt ingår de i våra traditioner? I Julens växter, smaker & dofter finns svaren. Myrra var till exempel en gång i tiden ett mytomspunnet läkemedel. Pomerans hjälpte magen när den var i olag, grankåda kunde användas som sårsalva och misteln var inte bara något man kysstes under. Lars-Erik Appelgren är veterinär och professor emeritus i farmakologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Under sin verksamma tid som lärare och forskare har Appelgren publicerat drygt 100 vetenskapliga arbeten i internationella tidskrifter. Efter pensioneringen 2001 har publiceringen främst rört veterinärmedicinsk historia med fokus på grundaren av veterinärmedicinen i Sverige, Peter Hernquist, och hans efterlämnade handskrifter och det av honom grundade Boskapsapoteket. Boken Boskapsapoteket fanns det bot för sot? gavs ut i egen regi 2016. 2019 tilldelades Lars-Erik Appelgren Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium för att under många år utfört ett mycket betydelsefullt arbete för att lyfta fram ett viktigt men ofta förbisett område av medicinhistorien: veterinärmedicinen.

Läkarvetenskapen har en bekymmersam historia. I århundraden har den kvinnliga kroppen blivit demoniserad och nedvärderad. Vi har fruktat den eller skämts över den. Men kvinnor har också utmanat den vedertagna läkekonsten – som läkare, forskare och aktivister. Och framförallt som patienter. Nu skrivs historien om, tack vare kvinnors motstånd, styrka och mod.

I Sjuka kvinnor analyserar Elinor Cleghorn vad som är roten till de eviga missförstånd, mystifieringar och feldiagnosticeringar som tycks följa kvinnors sjukdomar och smärta. Från ”den vandrande livmodern” i det antika Grekland till dagens varierande förståelse av hormoner, menstruation och klimakteriet, är Sjuka kvinnor en revolutionär berättelse om de kvinnor som har utmanat medicinen.

»Vi är båda hemlösa hjärtan, Ni i Ert kungliga fängelse och jag i min enkla omgivning«, skrev Axel Munthe år 1893 till Sverige-Norges kronprinsessa Victoria. De båda hade träffats första gången på Capri två år tidigare. Den unge men redan omtalade svenske läkaren fick därmed en ny, uppburen patient, men även en nära vän.

I En osalig ande berättar Bengt Jangfeldt om apotekarsonen från Oskarshamn som kom att bli drottningens livmedikus och, med Boken om San Michele, Sveriges internationellt mest framgångsrike författare. Fram träder bilden av en mångsidig, karismatisk och motsägelsefull personlighet, en självuppoffrande läkare, älskad och beundrad av många, men också en fruktad maktmänniska och misantrop.   En osalig ande är en unik biografi som bygger på tusentals nyligen upptäckta brev, bland annat mellan Axel Munthe, drottning Victoria och andra medlemmar av kungafamiljen, dagböcker och opublicerade memoarer. Boken är rikt illustrerad.   Bengt Jangfeldt, författare och forskare, belönades 1999 med Augustpriset för sin bok Svenska vägar till S:t Petersburg.

Hela människor handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Perioden är sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel som animal magnetism och hypnos men var likafullt avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa har kommit att utformas in i vår tid.   

Boken belyser patientmötet ur behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur påverkades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?   

Med sitt historiska perspektiv öppnar Hela människor för diskussioner kring patientmötets form och betydelse, möjligheter och utmaningar. I grunden handlar det om den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man en människa att bli hel?    

Cecilia Riving är docent i historia vid Lunds universitet och bibliotekarie. Hennes forskning rör bland annat psykisk ohälsa i historisk tid, alternativa strömningar i det sena 1800-talets kunskapskultur samt fantasins roll i läsfrämjande verksamhet för barn och unga.