Medicinhistoria

Vaccinernas historia är en populärvetenskap­lig redo­­gö­relse för vacciner som folkhälso­åtgärd, från den första ympningskampanjen mot smittkoppor för 300 år sedan till dagens mRNA-vacciner.

Bokens författare, John ­Leake och Peter ­McCullough, är varken principiella ­anhängare till vacciner eller ­prin­ci­piella motståndare till dem, så kallade antivaxxare. ­Deras syfte är att utifrån aktuell ­forskning klargöra vad som är fakta och vad som är myter om ­vacciner.

De fastslår att hälsofördelarna med vissa vacciner för vissa människor kan sägas uppväga riskerna, men att det i andra fall kan vara tvärtom.

De kommer fram till att många av de föreställningar om ­­vac­­­ci­ner som tas för givna inte håller streck.

Vacciner lyfts ofta fram som en central orsak till att barna­dödligheten minskade och folk­hälsan ­förbättrades på 1900-talet, fastän detta snarare var en ­effekt av fak­torer som kost, ­sani­tet och boende­standard.

Vacciner lyfts ofta fram som generellt säkra ­me­di­­cinska interventioner, fastän de typer av studier som skulle kunna bevisa det nästan aldrig genomförs.

Samtidigt leder den dokumentation som finns om vaccin­relaterade skador sällan till åtgärder. Trots att det idag finns tusentals fackgranskade ­studier om skador efter covid-19-vaccinerna, och trots att dessa vacciner bara i USA är associe­rade med över en halv miljon dödsfall, fortsätter de att distribueras.

John Leake är författare inriktad på doku­men­tära kriminalhistorier. Peter McCullough är internläkare, kar­dio­­log och epidemiolog. Han har publicerat över 1000 veten­­skapliga artiklar och ­inom hjärt-njur-­medicin är han den mest publice­rade forskaren i historien. Han har varit huvudredaktör för Springers ­lärobok ­Textbook of Cardiorenal Medicine och chefredaktör för American Journal of ­Cardiology. Som expertvittne har han framträtt i den ame­rikanska senaten i Washington D.C. och i Europaparlamentet. John Leake och Peter Mc­Cullough utgav 2022 boken Modet att behandla covid-19: Historien om läkarna som lärde sig att bota covid-19 och deras kamp mot det medicin­industriella komplexet (Karneval).

»Sedan den allra första vaccinationskampan­jen i Boston 1721 har massvaccineringar inte följt någon rigorös vetenskaplig metod. I stället har de mest byggt på gissningar, vågspel och vilt experimenterande. Många av de ivrigaste förespråkarna har drivits av religiös glöd, önsketänkande, ideologi och ett begär efter yrkesmässig och social ­prestige och pengar.

En central fråga när man tar ställning till om det finns skäl att använda ett vaccin är om nyttan är större än riskerna. De ­verkliga riskerna och nyttan kan bara fastställas ­ge­nom opartiska undersökningar, full transparens och fri debatt. Granskningsförbud har aldrig lett till större kunskap.

Den omfattande censuren för att mot­verka vaccinskepsis under covid-19-pandemin slog tillbaka genom att väcka misstro mot vaccinförespråkarna och misstänksamhet gällande deras motiv. Vacciner kan inte bli säkrare och mer effektiva om de inte får ifrågasättas och utvärderas kritiskt.

Det går inte heller att göra en fullständig genomlysning av orsakerna till autism och andra kroniska sjukdomar om det är förbjudet att undersöka möjligheten att alla de sprutor som barn ges inom ramen för vaccinationsprogrammet kan spela roll.

Vi hoppas att den här boken ska bidra till en mindre dogmatisk och mer nyanserad diskussion om riskerna och nyttan med vaccinering.«

John Leake 

Peter McCullough

Boken öppnar ett fönster till det förflutna och presenterar 99 banbrytande vetenskapliga och tekniska upptäckter från de senaste femhundra åren och deras betydelse för medicinens utveckling och praktik. Andras Gedeons essäer om 99 banbrytande vetenskapliga publikationer kartlägger och sätter i sammanhang några av de mest betydelsefulla vetenskapliga och tekniska upptäckterna och deras inverkan på medicinens utveckling. Varje essä innehåller utdrag ur och sammanfattningar av originalpublikationerna, korta biografier om författarna samt en diskussion om den fortsatta utvecklingen inom området. Genom originalmaterial från storheter som Dürer, Bernoulli, Doppler, Pasteur, Trendelenburg, Curie och Röntgen får läsaren en unik inblick i publikationer som finns bevarade i arkiv världen över, här vackert återgivna och rikt illustrerade i en och samma fascinerande volym.

”Andras Gedeon har samlat en enastående kombination av historia och modern innovation, hård vetenskap och personlig insikt, arkivmaterial och litterär värme i denna fantastiska volym. … Ett mästerverk!”— Dr Robert Bartlett, professor emeritus i kirurgi, University of Michigan, Ann Arbor, USA

”Boken är fantastisk … Jag ser en tydlig roll för den i undervisningen om medicinhistoria. Den skulle hjälpa en lärare att lyfta fram hur vetenskap och teknik driver medicinens utveckling …”— Paul Fagette, Ph.D., historiker vid Biomedical Engineering Society, senior lektor vid Department of Biomedical Engineering, Illinois Institute of Technology, Chicago, USA

”Denna underhållande och informativa bok … fyller en viktig lucka i medicinens historieskrivning. Boken kommer att vara av värde inte bara för historiker, utan också för alla som vill ge en extra dimension åt sina föreläsningar och tal med relevanta och intressanta fakta … Läsaren kommer att ha svårt att slita sig från boken. För min egen del fann jag den beroendeframkallande …”— Ur förordet av Leslie A. Geddes, civilingenjör, Ph.D., professor emeritus i biomedicinsk teknik, Purdue University, West Lafayette, USA

”Jag uppskattar verkligen hur boken sammanför nyckelpublikationer, korta biografier och korta historiska översikter och framför allt de fantastiska illustrationerna.”— John V. Pickstone, Wellcome Research Professor, Centre for the History of Science, Technology & Medicine, University of Manchester, Storbritannien

”Bokens stora värde ligger i hur den tydligt visar de breda internationella och tvärvetenskapliga grunderna för hur vetenskapen och tekniken utvecklats till gagn för medicinen. …”— Paul U. Unschuld, fil. dr., direktör för Institutet för medicinhistoria, Ludwig-Maximilians-Universität, München, Tyskland

”Medicinhistorien har beskrivits på många sätt, men tillvägagångssättet i denna bok, att belysa vetenskapens och teknikens bidrag till medicinens utveckling, är en exceptionell idé som ger en både underhållande och informativ text.”— Lars Thorén, professor emeritus i kirurgi, Uppsala universitet; föreståndare för Uppsala medicinhistoriska museum

Läkarvetenskapen har en bekymmersam historia. I århundraden har den kvinnliga kroppen blivit demoniserad och nedvärderad. Vi har fruktat den eller skämts över den. Men kvinnor har också utmanat den vedertagna läkekonsten – som läkare, forskare och aktivister. Och framförallt som patienter. Nu skrivs historien om, tack vare kvinnors motstånd, styrka och mod.

I Sjuka kvinnor analyserar Elinor Cleghorn vad som är roten till de eviga missförstånd, mystifieringar och feldiagnosticeringar som tycks följa kvinnors sjukdomar och smärta. Från ”den vandrande livmodern” i det antika Grekland till dagens varierande förståelse av hormoner, menstruation och klimakteriet, är Sjuka kvinnor en revolutionär berättelse om de kvinnor som har utmanat medicinen.

Följ med på en inspirerande tidsresa genom svensk badkultur och brunnsdrickande. Med fantastiska bilder från nu och då och genom omfattande research växer bilden av den svenska bad- och simkulturens historia fram i författaren Sofie Berlins händer. Här får vi fascineras av människans beteende, påhittighet och ibland också galenskap kopplat till vatten och hälsa. Vilka historiska seder kan vi väcka till liv i dag - och vad kan vi lära av våra förfäders misstag? Författaren går, med Linköpings badinrättningar som röd tråd, på djupet i ämnet men skriver också underhållande och lättsamt om en kultur som går mycket långt tillbaka i tiden i vårt land.

Sofie Berlin har arbetat med journalistik och kommunikation i många år, bland annat på SVT och Östgöta Correspondenten. Hon har arbetat med produktion av välkända TV-program, samt varit verksam som stillbildsfotograf. Bara bad är Sofie Berlins debutbok. 

Tornbladinstitutet, internationellt uppmärksammat vid invigningen 1934 men numera ett anonymt tegelhus i Lund, öppnar dörren till en bortkastad historia.

I källarrummen förvarades länge hundratals döda foster från människor och djur konserverade på burk eller skivade i mikroskopiska snitt. Hur kom samlingen till och vilka var de kvinnor som bidrog med foster till embryologernas forskning? Vad finns kvar av "preparaten" i dag? Hur förvaltas den här sortens medicinsk-historiska material?

Embrylogiska rum är både en fotokonstnärlig dokumentation av en unik miljö och en idéhistorisk analys av en epok med en syn på kroppar och biologi som nu känns mycket avlägsen.

Malin Thomas Nilsson är konstnär, fotograf och formgivare med Malmö som bas, utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och Valand i Göteborg. Genom fotografi och broderi har hon i flera konstnärliga projekt utforskat hur människokroppen framställts inom medicinen.

Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon var en av redaktörerna för den stora historiken om Kungl. Vetenskapsakademien, Kunskap i rörelse, som utkom på Makadam 2018.

Ur Alexandra Borgs recension i SvD 5 februari 2023: "Boken, en tung foliant, är exceptionell, en särdeles lyckad sam­produktion där foto­grafen Malin Thomas Nilsson och idéhistorikern Solveig Jülich tillsammans gräver fram och dokumenterar i text så väl som i bild ett kulturarv i förskingringen. [...] Arbetet med boken har pågått i nära ett decennium. Det märks, på flera sätt. Framför allt i den gedigna grund­forskningen, i den omfattande, välskrivna essän samt i fram­ställningens smarta disposition och finurliga detaljer."

Hela människor handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Perioden är sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel som animal magnetism och hypnos men var likafullt avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa har kommit att utformas in i vår tid.   

Boken belyser patientmötet ur behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur påverkades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?   

Med sitt historiska perspektiv öppnar Hela människor för diskussioner kring patientmötets form och betydelse, möjligheter och utmaningar. I grunden handlar det om den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man en människa att bli hel?    

Cecilia Riving är docent i historia vid Lunds universitet och bibliotekarie. Hennes forskning rör bland annat psykisk ohälsa i historisk tid, alternativa strömningar i det sena 1800-talets kunskapskultur samt fantasins roll i läsfrämjande verksamhet för barn och unga.

Berättelsen om veterinärmedicinaren Elis Sandberg och kalvthymusextraktet THX är en unik och dramatisk svensk medicinhistoria. Den spänner över nästan fyra decennier, befinner sig i olika bryt- och brännpunkter och sätter förstoringsglaset på avgörande frågor i samhällsutvecklingen. Det handlar om synen på patienten, om lidande och död, men också om konflikterna mellan alternativmedicin och evidens, stad och landsbygd, allmänhet och etablissemang. Det är en berättelse om Sveriges väg in i moderniteten.

Den första THX-patienten, en grannes ko, tillfrisknade snabbt och gjorde Elis Sandberg övertygad om att han hade löst cancerns gåta. Från 1950-talet och framåt fick mellan 50 000 och 150 000 människor injektioner med extraktet. Hela tiden i konflikt med den svenska medicinalstyrelsen och stora delar av läkarkåren. Som mest fanns 25 THX-kliniker spridda över Sverige och Sandberg var en rikskändis.

Det här är utan konkurrens vår största medicinska konflikt genom tiderna och den kom att påverka svensk sjukvård i grunden. En veterinärmedicinare från Småland banade väg för en ny syn på den sjuka människan i Sverige.

I mitten av 1800-talet började den tyske läkaren Rudolf Virchow vidareutveckla läran om cellen och blev den som grundade cellpatologin, konstaterar författaren och medicinaren Kenneth Pehrsson i denna välskrivna medicinhistoria. Virchows namn är starkt förknippat med den moderna medicinens uppkomst och fortsatta framsteg. Redan vid 24 års ålder publicerade han sina första texter. Han betonade vikten av mikroskopiska undersökningar av vävnader. Han formulerade även aforismen att varje cell stammar från en annan cell.

37 år gammal publicerade han den legendariska Cellularphatologie, vilket ledde till att han blev en av de mest berömda läkarna i historien. Huvudbudskapet var att alla sjukdomar utspelas i kroppens celler. Så fortsatte hans forskarliv. Detta är en skildring av en mångbegåvad, säregen och vetgirig mångsysslare hans främsta strävan var att skapa goda livsvillkor för oss alla. Här är berättelsen om hans liv.

Kenneth Pehrsson är medicinare, docent och f.d. överläkare, med många års erfarenhet från bl.a. Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hans bok Om läkekonst förr och nu (2022) fick ett mycket positivt bemötande.

Under människans ständiga krigföring har skadedrabbade överlevt till priset av ytterst plågsamma ingrepp. I över tvåtusen år trodde man att sjukdomar orsakades av obalans i våra kroppsvätskor. Sedan antikens dagar har därför i stort sett all behandling mot sjukdomar syftat till att försöka återställa en god balans mellan våra kroppsvätskor. Detta har skett genom åderlåtning (att tappa blod ur kroppen), eller genom att patienten gavs laxermedel, kräkmedel eller andra lika meningslösa medikamenter.

I boken Om läkekonst förr och nu gör författaren en gedigen genomgång av den läkekonst som ofta gjort mer skada än nytta och ända fram till 1900-talets början förpassade otaliga sjuka till en för tidig död. Självkritik i läkarkåren var ovanligt, däremot ifrågasatte många filosofer och författare läke-konsten. Kenneth Pehrsson lyfter fram pionjärerna inom vaccination och mikrobiologisk verksamhet under 1800-talets senare hälft: Mänsklighetens och läkekonstens riktigt stora hjältar! Han beskriver också den medicinska guldåldern från 1935 till 1980, med en explosionsartad utveckling av effektiva läkemedel och nya behandlingsmetoder. 

Kenneth Pehrsson är docent och f.d. överläkare med specialistkompetens i internmedicin och kardio-logi. 1983 disputerade han med en avhandling om kliniska och hemodynamiska effekter av pacema-kerbehandling. Han har engagerat sig för medicinundervisning nationellt och internationellt och har tidigare skrivit om den medicinska revolutionären William Harvey.

___

Kenneth Pehrssons "bok är mycket välskriven och lättläst. Jag skulle särkilt vilja rekommendera den som obligatorisk kursbok för medicine studerande, då den är lagom lång för dagens generation som inte är van att läsa tjocka textböcker." Hugo Lagercrantz, Chefredaktör för Acta Paediatrica, Barnläkaren Nr. 2/2023

Bertil Fredholm är medlem i Kungliga Vetenskapsakademien och emeritus professor i Farmakologi – läran om läkemedel. Han har tidigare skrivit läroboken Basal Farmakologi och de populära böckerna Kaffeologi och Människans eviga frågor.

I den här boken beskriver han så enkelt det går vad som karakteriserar riktiga läkemedel – och de viktiga skillnaderna mot naturmedel och homeopatiska medel. Han har valt att fokusera på ett antal viktiga läkemedel och presenterar den ofta dramatiska upptäcktshistorien. Han redogör också för vad vi vet om orsaken till deras effekter och biverkningar. Boken kan användas av den som är allmänintresserad av läkemedel och som lärobok.

Glögg, julstjärna, saffran och kryddnejlikor. Bland mycket annat självklara inslag i vårt julfirande. Men varifrån kommer dessa kryddor och växter? Och på vilket sätt ingår de i våra traditioner? I Julens växter, smaker & dofter finns svaren. Myrra var till exempel en gång i tiden ett mytomspunnet läkemedel. Pomerans hjälpte magen när den var i olag, grankåda kunde användas som sårsalva och misteln var inte bara något man kysstes under. Lars-Erik Appelgren är veterinär och professor emeritus i farmakologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Under sin verksamma tid som lärare och forskare har Appelgren publicerat drygt 100 vetenskapliga arbeten i internationella tidskrifter. Efter pensioneringen 2001 har publiceringen främst rört veterinärmedicinsk historia med fokus på grundaren av veterinärmedicinen i Sverige, Peter Hernquist, och hans efterlämnade handskrifter och det av honom grundade Boskapsapoteket. Boken Boskapsapoteket fanns det bot för sot? gavs ut i egen regi 2016. 2019 tilldelades Lars-Erik Appelgren Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium för att under många år utfört ett mycket betydelsefullt arbete för att lyfta fram ett viktigt men ofta förbisett område av medicinhistorien: veterinärmedicinen.

"Jag är en rätts skeptisk person. Men som bibliotekarie är jag omgiven av böcker om diverse hälsometoder och allt är ju så trovärdigt. Därför blir min inre skeptiker väldigt glad över boken Kvacksalveri av Peter Olausson. Här kan jag frossa i faktagranskning av aromaterapi, detox, kristallhealing m m. Säkert kan boken röra upp många känslor."

Växsjöbibblan

Vad är kvacksalveri? Hur har det sett ut genom historien? Vad är riskerna med dagens alternativmedicinska behandlingar?

På 1870-talet kunde det rekommenderas att skölja ner tre levande daggmaskar med en sup fotogen mot halsåkommor. Ännu äldre är tron på de fyra kroppsvätskorna och deras betydelse för hälsan. Men kvacksalveri hör inte bara till historien. Många äter hälsokost, gör detox, får healing och akupunktur.

I Kvacksaliveri! får du lära känna alla de behandlingar och medel som genom historien ofta skadat mer än de gjort nytta. Det är fascinerande beskrivningar av ibland bisarra metoder som många ändå väljer att tro på, i jakt på hälsa och välbefinnande.

Akupunktur - aromaterapi - ayurveda - detox - hälsokost - homeopati - kinesiologi - kvantmedicin - ormolja - vaccinmotstånd - vitaminer - levande blodanalys - öronljus - kolloidalt silver - kraniosakral terapi - humoralpatologi - hysteri - psykisk kirurgi - och mycket mer.  

PETER OLAUSSON har i många år och i många böcker jagat faktoider, dvs fakta som vid en närmare granskning visar sig inte stämma.  

Sydsvenska pediatriska föreningen bildades 1923 och firar 100-årsjubileum 2023. Föreningen är en sammanslutning för pediatriskt intresserade läkare i södra Sverige. Enligt de första stadgarna har föreningen till uppgift att genom förmedlande av ömsesidiga erfarenheter och iakttagelser och anordnande av översiktsföredrag och diskussioner i aktuella pediatriska frågor verka för underhållande och stärkande av medlemmarnas intresse för och för deras vidareutbildning i pediatrik .

Denna jubileumsbok beskriver resan från fattig­Sverige via folkhemmet till dagens läge. Vi får följa olika aspekter av barnsjukvårdens och den barn­medicinska utvecklingen under de senaste 100 åren med utgångspunkt från barnsjukvården i södra Sverige. Boken består av personliga betraktelser och minnen från barnklinikerna i Sydsverige men även berättelser om ett antal pionjärer inom barn­sjuk­vården. Vi får också följa den kunskaps­utveckling som har skett inom ett antal ämnesfält av stor vikt för dagens moderna barnsjukvård.

Drottningholms slott är för många sinnebilden av Sveriges kulturella storhetstid. På 1700-talet var Drottningholm mötesplats för Sveriges vetenskapliga och medicinska elit. Hit kom bland andra Carl von Linné, som hjälpte drottning Lovisa Ulrika att skapa slottets naturhistoriska museum.

Kungligheterna omgav sig med livläkare och livkirurger, som satte sin prägel på livet kring slottet. Livläkarna Nils Skragge och Sven Anders Hedin såg till att alla de som levde och verkade i Drottningholm hade hälsan i behåll. De dödliga sjukdomarna var många. Länge var just mälaröarna ett av de värst drabbade malariaområdena i Sverige.

»Jan Malmstedts bok om doktorernas insats på Drottningholm är ett välkommet medicinhistoriskt tillskott till den rika litteratur som tillhör vårt unika världsarv.«

Ur Förste livmedicus Mårten Rosenqvists förord.

Den som hade oturen att hamna under kniven i det viktorianska London hade alla skäl att oroa sig. Kirurgin liknade mest ren slakt. Överlevde man själva operationen var risken stor att smittas av sjukhusfeber den mystiska sjukdom som härjade på Europas alla uppvak.

Men en läkare skulle förvandla kirurgin från ett chansartat blodbad till en modern vetenskap där patienterna faktiskt botades och överlevde. Joseph Lister var övertygad om att något som kallades bakterier orsakade de dödliga infektionerna och att de kunde stoppas genom att sterilisera sår och instrument. Gastkramande och otäckt detaljerat berättar Fitzharris om hur Lister trotsade samtida kolleger och konventioner och förde oss in i den moderna tiden.