Daniel Larsson - Böcker

Lär känna de spännande grönsakerna som kommer tillbaka år efter år! Sparris, rabarber och pepparrot är kända fleråriga favoriter i köksträdgården – men har du hört talas om potatisböna, lungrot och strutbräken?

Nominerad till Årets Trädgårdsbok 2016

I boken presenteras ett 60-tal fleråriga grönsaker som är noga utvalda av författarna för att passa i vårt nordliga klimat. De är mer lättskötta och har högre näringsinnehåll än vanliga grönsaker. Dessutom kan de skördas från tidig vår till sen höst utan att du behöver vattna, gödsla eller ogräsrensa särskilt ofta.

Boken är den första av sitt slag på svenska och innehåller allt du behöver veta för att komma igång att odla de fleråriga grönsakerna. Spännande recept som soppa på dagliljeblommor, inlagd strutbräken och mjölksyrade fleråriga bladgrönsaker ger inspiration till att utforskar de nya smakerna. Bokens innehåll är kryddat med tips på plantskolor, fröfirmor och matnyttiga tabeller över växternas egenskaper och näringsvärden.

Du kommer att ha mycket glädje av denna bok, oavsett om du är en nyfiken grönsaksodlare, tycker om att odla blommiga perenner, eller har en naturnära trädgård som du vill förgylla med lättskötta ätbara växter!

Med ett förord av Lena Israelsson.

Om författarna:

Philipp Weiss är civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner. Han odlar nästan 100 olika arter av fleråriga grönsaker och ännu fler ätbara träd och buskar. Han började odla fleråriga grönsaker 2007 och tycker det blir roligare för varje år. Philipp har en visningsträdgård för fleråriga nyttoväxter på 7000 kvm med en tillhörande liten plantskola och undervisar regelbundet inom odling och permakultur.

Annevi Sjöberg älskar att odla, särskilt de växter som gynnar både människor och insekter i trädgården. Hon är utbildad miljövetare och miljöingenjör och efter att ha arbetat ett par år med samhällsengagemang kring miljöfrågor inom biståndssvängen, undervisar hon idag inom odling, biologisk mångfald och permakultur.

Daniel Larsson är en grafisk formgivare som sadlat om till odlare och driver idag ett andelsjordbruk kallat Mylla i sörmländska Näshulta, som förser de boende i bygden med finfina grönsaker under skördesäsongen. Även om det till stor del handlar om ”ettåringar” så är planen att succesivt öka andelen fleråriga grönsaker i odlingarna.

Läs mer på http://flerårigagrönsaker.stjärnsund.nu/

I slutet av juli 1834 drabbades timmermannen Anders Rydberg i Göteborg av magsmärtor. Han blev snabbt sämre med kramper, diarréer och kräkningar. Hans familj insjuknade omgående, alla dog. Koleran hade kommit. Kolerabakterien, vibrio cholerae, är någon tiondels millimeter stor, men kan döda en människa på några få timmar. Sommaren 1834 kom den för första gången på besök i Sverige. Kolera hade funnits i tusentals år i Gangesdeltat i Indien, men på 1810-talet tog den sig ut i världen med förödande verkningar. Europa härjades svårt i slutet av 1820-talet och därefter var turen kommen till Norden. Under julinovember 1834 tog koleran mer än 12 600 människoliv enbart i Sverige. Farsoten förlamade delar av samhället och kullkastade den gamla synen på hygien i de lortiga svenska städerna. Historien om koleran är också en historia om fattigdom, vatten och trånga, smutsiga gränder. Författaren inte bara beskriver koleran och dödsfallen han förklarar också den ökända sjukdomen. Smittans vägar kartläggs och farsoten diskuteras i skenet av tiden sociala, ekonomiska och politiska förhållanden liksom de medicinska idéer som var rådande.