Boken handlar om den 200-åriga Gamla kyrkogården i Gävle. Här porträtteras några av de för staden viktiga personerna och släkterna. Här finns omnämnda såväl borgare och präster, som fackpampar och cirkusfolk.
På kyrkogården finns bevarade de allra äldsta delarna med grusgravarna, krattade i ett särskilt Gävlemönster, omgärdade av smidesstaket och prydda med skulpturer i brons och sten. Smideskonsten är alldeles särskilt påtaglig på Gamla kyrkogården.
Även seder och bruk vid död och begravning förr och nu beskrivs i boken.
Även om boken handlar om ett mörkt ämne är det ingen tung bok. Här finns mycket eftertänksamhet och lite humor.
Boken är rikt illustrerad i svart-vitt och färg med bilder på märkliga gravvårdar och många porträtt på omskrivna personer och släkter.
