Vi befinner oss i slutet av en era den europeiska universalismens era.  Ända sedan 1500-talet har Europas makter urskuldat sina interventioner runtom i världen genom att hänvisa till begrepp som utveckling, civilisation och framsteg. Den outtalade premissen har varit att dessa idéer är universella, fastlagda i någonting som ofta benämnts »naturrätten«. Men som den framstående samhällsvetaren Immanuel Wallerstein visar i denna kärnfulla skrift är dessa föreställningar långt ifrån globala. Tvärtom har de sitt ursprung i en europeisk kontext där de fungerat som retoriska vapen i maktens händer. Det stora uppdrag som mänskligheten står inför idag är att skapa en »sann universalism«, en global mötesplats för ömsesidigt givande och tagande. I Europeisk universalism, som är den andra titeln i TankeKrafts bokserie »Globaliseringens ideologier«, ger Wallerstein återigen prov på det världssystemanalytiska perspektivets styrka när det gäller att belysa de strukturella omvälvningarna i dagens värld.

Vi befinner oss i slutet av en era den europeiska universalismens era.  Ända sedan 1500-talet har Europas makter urskuldat sina interventioner runtom i världen genom att hänvisa till begrepp som utveckling, civilisation och framsteg. Den outtalade premissen har varit att dessa idéer är universella, fastlagda i någonting som ofta benämnts »naturrätten«. Men som den framstående samhällsvetaren Immanuel Wallerstein visar i denna kärnfulla skrift är dessa föreställningar långt ifrån globala. Tvärtom har de sitt ursprung i en europeisk kontext där de fungerat som retoriska vapen i maktens händer. Det stora uppdrag som mänskligheten står inför idag är att skapa en »sann universalism«, en global mötesplats för ömsesidigt givande och tagande. I Europeisk universalism, som är den andra titeln i TankeKrafts bokserie »Globaliseringens ideologier«, ger Wallerstein återigen prov på det världssystemanalytiska perspektivets styrka när det gäller att belysa de strukturella omvälvningarna i dagens värld.