Vår samtid påminner oss ständigt om att vi kan bli bättre versioner av oss själva. Vi kan anlita en coach, gå i terapi, läsa självhjälpslitteratur eller skriva in oss på en kurs i mindfulness. Vid sidan av arbetet på en alltmer prekär arbetsmarknad förväntas vi också arbeta med oss själva för att bli mer »attraktiva« och »anställningsbara«. Ett starkt psyke är normen medan det patologiska individualiseras. Och samtidigt som psyket står i centrum för denna strävan efter självförbättring växer den psykiska ohälsan.
Psykoanalysen har varit ständigt kontroversiell, från Freuds tid till våra dagar. Dess djupdykningar till våra omedvetna regioner har avfärdats som spekulativa, ovetenskapliga och konservativa. Men psykoanalysen har också utgjort utgångspunkten för utopiska visioner och radikala frigörelseprojekt – en tendens som vår tid tycks göra sitt bästa för att tränga bort.
