Sedan urminnes tider har djuren varit ett självklart inslag i barnkulturen och nästan lika länge har naturen stått som symbol för den goda barndomen. Men på senare år har någonting hänt. Visst förknippas djur och natur fortfarande med glädje, men också med förödelse i spåren av människans framfart – inte minst inom samtida barnkultur. Om detta och mycket mer handlade Centrum för barnkulturforsknings symposium 2019: Djur, natur och sopretur – perspektiv på barnkulturen i antropocen. I denna skrift erbjuds sju av symposiets föreläsningar. Vi får följa hur Aisopos klassiska fabel om myran och syrsan har förändrats genom historien, ta del av ALMA-pristagaren Meg Roso s betraktelse över djurgestalternas betydelse för barnlitteraturen och läsa om skogens stora infl ytande på det svenska barndomsidealet. Dessutom ges ett flertal exempel på hur barn själva tecknat natur i olika sammanhang och vid olika tidpunkter samt ta del av Teater Tres refl ektioner över att sceniskt gestalta naturens kretslopp för barn. I det avslutande kapitlet diskuteras lekplatser och deras utformning: vilken lek erbjuder olika typer av lekplatser, har säkerhetstänkandet gått för långt – och i sådana fall till vilket pris? Innehållsförteckning: The Animal Other, Meg Rosoff I fablernas värld. Djuret som människa och människan som djur, Erik Zillén Barndomens skogar – om naturen som fostrare, Gunilla Halldén Barns bilder av naturen – ur Svenskt barnbildsarkivs samlingar, Karin Isaksson Träd, gräs och stenar – naturmotiv i barns teckningar, Eva Änggård Att så ett frö. Teater Tre, naturen och barnpubliken, Sara Myrberg & Anna Svensson Kundromichalis Barns utemiljöer – platser för hållbar utveckling, Märit Jansson
