Centrum för barnkulturforskning – förlag

Innehåll Förord: Konsten att beröra – känslor i barnkulturen - Margareta Aspán Författarpresentationer Känsla och poetiska metoder – barn berättar i bild - Karin Aronsson Låtsasaggressivitetens koreografi. Om rörelse i de yngsta barnens krigslek - Ebba Theorell Bäst är det mänskliga – om barns känslofyllda läsning - Martin Hellström Bemäktigad och utsatt. Gotikens hemsökta barndom - Peter Kostenniemi Att ha känselspröten ute – högkänslighet och funktionsvariationer i terapeutiska barnböcker och bland unga på internet - Fanny Edenroth Cato Känslighet i barndomens värld - en utforskande resa genom frihet, lek, inlevelse och fantasi - Tillitsverket, Kajsa Balkfors Det livsviktiga skrattet - Clowner utan gränser, Kajsa Englund Känslor bortom scenrummet – barnpublik om mötet med Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen - Ellinor Lidén Empati och erkännande i teater som gestaltar migration for barn och unga - Rebecca Brinch, Ylva Lorentzon och Anna Lund

Sedan urminnes tider har djuren varit ett självklart inslag i barnkulturen och nästan lika länge har naturen stått som symbol för den goda barndomen. Men på senare år har någonting hänt. Visst förknippas djur och natur fortfarande med glädje, men också med förödelse i spåren av människans framfart – inte minst inom samtida barnkultur. Om detta och mycket mer handlade Centrum för barnkulturforsknings symposium 2019: Djur, natur och sopretur – perspektiv på barnkulturen i antropocen. I denna skrift erbjuds sju av symposiets föreläsningar. Vi får följa hur Aisopos klassiska fabel om myran och syrsan har förändrats genom historien, ta del av ALMA-pristagaren Meg Roso s betraktelse över djurgestalternas betydelse för barnlitteraturen och läsa om skogens stora infl ytande på det svenska barndomsidealet. Dessutom ges ett flertal exempel på hur barn själva tecknat natur i olika sammanhang och vid olika tidpunkter samt ta del av Teater Tres refl ektioner över att sceniskt gestalta naturens kretslopp för barn. I det avslutande kapitlet diskuteras lekplatser och deras utformning: vilken lek erbjuder olika typer av lekplatser, har säkerhetstänkandet gått för långt – och i sådana fall till vilket pris? Innehållsförteckning: The Animal Other, Meg Rosoff I fablernas värld. Djuret som människa och människan som djur, Erik Zillén Barndomens skogar – om naturen som fostrare, Gunilla Halldén Barns bilder av naturen – ur Svenskt barnbildsarkivs samlingar, Karin Isaksson Träd, gräs och stenar – naturmotiv i barns teckningar, Eva Änggård Att så ett frö. Teater Tre, naturen och barnpubliken, Sara Myrberg & Anna Svensson Kundromichalis Barns utemiljöer – platser för hållbar utveckling, Märit Jansson

I Barnkultur som klassfråga samlas texter från barnkultursymposiet 2025.

Finns det egentligen något som är normalt? Om svaret är ja: innebär det att allt annat är onormalt? Om svaret är nej: innebär det att vi alla i själva verket är mer eller mindre (o)normala? Och hur reflekteras, diskuteras och problematiseras dessa frågor inom barnkulturen i samtida och historiskt perspektiv? Temat för Centrum för barnkulturforsknings årliga symposium 2018 var Barnnorm och kroppsform – om ideal och sexualitet i barnkulturen. Det handlade om krav och ideal som kringgärdar den verkliga och fiktiva barnkroppen samt om barns och vuxnas idéer om sexualitet, sexuella identiteter och könstillhörigheter. Vi analyserade nakenhet i visuell kultur, skönhetsideal i barnfilm, barns frågor om kropp och sexualitet, scenkonst för barn och unga med funktionsvariationer, pojkfysiologi i litteratur, sex i läromedel, selektering inom barnidrott, fetma i bilderböcker, bloggar om ätstörningar och mycket mer. I denna antologi har elva av symposiets talare omvandlat sina föreläsningar till artiklar som riktar sig till en bred läsekrets av kulturarbetare, pedagoger, forskare, studenter, kreatörer, kulturtjänstepersoner, bibliotekarier och alla andra med intresse för barnkultur. Som en röd – eller kanske regnbågsfärgad – tråd löper genom boken idén om att alla de normer och ideal som genomsyrar barnkulturen skapas och upprätthålls av människor. Därför kan de också omskapas eller avskaffas av människor. Exempelvis oss; vi som skriver och ni som läser detta! Innehållsförteckning - Reslig, blond och snar till våld - kroppen i den svenska pojkboken, Magnus Öhrn - Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag, Malena Janson - Blir du valbar, lille vän? Det självreflekterande barnet i urvalssituationer, Magnus Kilger (Idrottsliga) tjejsamtal - om tonåriga baskettjejers genus- och feminitetsskapande, Julia Rönnbäck - MELO Collective - gränsöverskrivande scenkonst för alla sinnen och funktioner, MELO Collective - "En inkluderande kulturskola"- för alla funktionsvariationer?, Adriana Di Lorenzo Tillborg - "Rumpan är stor, men buxan år trång". Bilderboken ur fettstudieperspektiv, Mia Österlund - Ätstört flickskap i bloggar, Ann-Charlotte Palmgren - Hångel, sex och nakenhet - bilder, blickar och barn, Anna Sparrman - Rätt att veta? Om barn, unga, sexualitet och kunskap, Jenny Bengtsson - Bland drakar och dragqueens. En saga, Robert FUX med flera

Redaktör: Eva Söderberg Kan konst och kultur för barn bestämmas, planeras och kontrolleras i tid och rum? Vilka uttryck tar sig fostran och marknad i kultur för barn och unga? Artiklarna i denna skrift visar att dessa frågor är högst aktuella i dagens barnkulturforskning och praktik. Några av texterna gör en historisk tillbakablick och visar på samband med vår egen tid, till exempel hur den svenska barnteaterns rötter är fästade i fostran och lärande och hur skolans ramar fortfarande påverkar den unga publikens möte med scenkonsten. En text belyser mer specifikt skådespelarens insatser och förutsättningar inom skolteatern. Här finns också tankar om bildning som kan appliceras på dagens barnkultur och diskussionen om den. Med de flesta texter handlar om samtidsfenomen. En text redogör för TV för barn och den syn på barnpubliken som förmedlas. En annan undersöker spelsajter för barn för att se hur dessa konstituerar idéer om barn, föräldraskap och konsumtion. En tredje introducerar centrala inslag i filmpedagogiken och visar hur en normkritisk analys av en känd Disney-film kan se ut. I den sista texten förflyttas vi till ett flyktingläger i norra Jordanien och får exempel på hur kulturutbildning för syriska barn kan se ut, bland annat i form av lek, bildskapande och dramatik. Skriften är ett resultat av symposiet ”Ordning och reda, konsten på freda’! Om fostran, marknad och barnkultur” på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet, våren 2015. Skribenterna är främst forskare från olika discipliner och universitet, men också författare och andra kulturskapare medverkade vid symposiet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: - Varför skall du vidga dina vyer, Peter Gärdenfors - "Grattis! Du har gjort ditt första inköp" - marknadens fostran i barns medievärldar, Ylva Ågren - Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-TV för barn och synen på barnpubliken, Åsa Pettersson - Med magin som motivation - att lära för livet med filmpedagogik, Malena Janson - Om fostran och scenkonst - nedslag i svensk barnteater, Karin Helander - "Vad gör ni här?" Om skådespelaren i klassrummet, Niklas Hald - Kultur och utbildning/kulturutbildning för syriska barn, Marianne Boqvist och Annika Rabo

Redaktörer: Moa Wester och Magnus Öhrn Var går gränsen mellan barnkultur och vuxenkultur? Vad anser vuxenvärlden vara lämpligt att berätta för barn och varför? Finns det några konstnärliga gränser inom barnkulturen vad gäller form och innehåll? Hur yttrar sig och gestaltas de geografiskt och nationellt betingade gränserna i barnkulturen, såsom i förhållandena mellan stad och landsbygd och mellan Sverige och resten av världen? Temat för Centrum för barnkulturforsknings symposium 2017 var Barnkulturens gränsland och under tre dagar i mars 2017 diskuterades och analyserades barnkulturens gränser och gränser i barnkulturen ur många olika perspektiv. I denna skrift har tio av symposiets föreläsare sammanfattat sina anföranden i varsitt kapitel. Det handlar om den barnförbjudna barnkulturen med utgångspunkt i en rad av de moralpaniker som kultur för barn utlöst under senare år, om vilka svårigheter som nyanlända barn ställs inför och vad barnkulturen kan göra för att överbrygga dessa, om hur så skilda saker som barnkläder och barnfilm kan spegla barndomsideal – och mycket mer. Innehållsförteckning - Barnkulturbegreppens betydelser, Johan Fornäs - Den barnförbjudna barnkulturen, Karin Helander - Ungdomsbokens nedgång och fall, Lotta Olsson - Gränsöverskridande möten när fiktion materialiseras. En analys av visuell kommunikation i ett (barn)kulturellt fält, Anne-Li Lindgren - Åldersadekvata barnkläder till salu – stilkategorier och samhälleliga föreställningar om barn, Johanna Sjöberg - Gullig eller ärlig – vad provocerar mest?, Minna Krook - Levda och symboliska gränser i migrationens tidevarv – Vad bör kulturarbetare veta och göra för att befrämja inkluderingen av nyanlända barn, Nihad Bunar - Flickan i staden – staden i flickan, Sofia Cele - Att flytta eller stanna?, Lotta Svensson - Barnfilm och nationalism i Sverige 1944 – 2006, Anders Wilhelm Åberg

Redaktör: Catharina Hällström Boken är baserad på 2016 års barnkultursymposium vid Centrum för barnkulturforskning och belyser och diskuterar förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Forskare från olika discipliner, universitet och högskolor samt författare, regissörer och andra kulturskapare presenterade olika perspektiv på vila dåtida, nutida och framtida barnkultur ingår i ett ständigt pågående samtal. Ambitionen med symposiet var att olika tidsplan skulle korsas och mötas för att belysa ett barnkulturell dialog genom tid och rum. Medverkande föreläsare gav intrsseveckande exempel på hur ett sätt att titta framåt även är ett sätta att blicka bakåt, det vill säga barnkulturens tidslighet, rumslighet och rörlighet framkom tydligt. Innehållsförteckning - Under tiden. Om konsten att skriva vilse, Stefan Castas - Varifrån kommer barns rättigheter? - rättighetsdiskursernas politiska och sociala rötter i Sverige, Bengt Sandin - Arkivkurragömma med historiens flickor - ett genusperspektiv på barn- och ungdomshistoriska källor, Sara Backman Prytz - Klimathot, atombomber och meteorer. Barns rädslor nu och då, Helena Hörnfeldt - Spara spelet - Att bevara barns datorspelshistoria, Björn Sjöblom - Blandning, mångfald och nya influenser: samtal om de Andra när ingen är rasist, Rickard Jonsson - Konstprojekt om identitet och minnen - Dialoger med och utan ord, Anette Andersson och Anna Wennergren - Vargbröder. Människa idag - igår - Ett arkeologi- och litteraturpedagogiskt projekt, Eva Norlinder - Klassiker i nya tolkningar - Om samtida scenkonst för ung publik, Karin Helander - Historiska källor om barn - En bredvidläsningsbok för mellanstadiet, Anna Götlind - Såsom i en spegel. Den tidiga barn- och ungdomslitteraturen och dess reflexer, Boel Westin

Innehållsförteckning Malena Janson, ”Introduktion” Jørgen Bruhn ”Intermediala studier – en kort introduktion” Erik Rosales ”Sirqusen som kastade ut clownen ur tältet och in i Instagram-eran” Lena Kåreland ”Med många stämmor. Lennart Hellsing ̶ en återbrukande rimmare” Linda Sternö ”Att hacka sig in i barnens värld - jakten på barns delaktighet” Ingeborg Wasserman Westlin, Katarina Eriksson, Ulrika Goude Westby “Lekfulla litteraturprojekt på Litteraturhuset Trampolin” Kee Lundqvist, Mitt liv i fanfiction ”Den flytande fritiden. Ett samtal om hur barn gör och upplever kultur i dag” (red. Malena Janson) Anna Sofia Rossholm & Elisa Rossholm, Bilden utanför boken – Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek David Cardell och Johanna Sjöberg, ”Gåvor och boxar i bebiskulturen – från moderskapsförpackning till babybox” Susanne Kjällander – Nödvändiga vägvisare bland björntjänster och nättroll – barns kulturella uttryck genom digitalt berättande i förskolan