Peter Gärdenfors – författare

Vinnare av Natur & Kulturs debattbokspris 2025!

Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet.

Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har.

När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.

»Peter Gärdenfors tilldelas Natur & Kulturs debattbokspris 2025 för att han fördjupar AI-debattens centrala begrepp och utmanar dess utgångspunkter. Med lätt språk och stabil lärdom blottlägger han tänkandets evolutionärt slipade mekanismer, och skärper bilden av vad intelligens är och vilken plats tekniken intar i vår digitala värld.«

– Juryns motivering

I fokus för Peter Gärdenfors bok Lusten att förstå står den unika mänskliga egenskapen att vara en lärande, och undervisande, varelse. Vi föds med en naturlig nyfikenhet och lust att lära. Det rör sig om ett slags informellt lärande, där motivationen tycks komma inifrån. En viktig uppgift för skolan i dag är att skapa och vidmakthålla motivationen i det formella lärandet. I ett fungerande utbildningssystem är eleverna motiverade – lärandet leder till förståelse – och då kan man alltså ta hjälp av de processer som är aktiva i det informella lärandet.

Lusten att förstå inleds med en diskussion kring vad lärande är, hur förståelse skapas och vilka processer i hjärnan som spelar roll i sammanhanget. Under de senaste decennierna har kognitionsvetenskapen kommit fram till ny kunskap om samspelet mellan tanke, känsla och lärande. Nya rön om neurologiska processer i hjärnan har också bidragit till att vi har en allt bättre möjlighet att förstå hur det informella lärandet går till och hur vi kan dra nytta av detta även inom det formella lärandet.

En mer tillämpad infallsvinkel finns i de kapitel som tar upp lek, berättelse och olika former av visualisering. Här diskuteras också hur olika former av teknikstött lärande kan utvecklas. I ett avslutande sammanfattande kapitel ger författaren en rad konkreta rekommendationer för hur undervisning kan bedrivas för att gynna och utveckla elevernas motivation och förståelse.

Lusten att förstå vänder sig främst till lärare, lärarstuderande och föräldrar, men kan läsas av alla som är intresserade av grundläggande frågor kring vad det egentligen innebär att vara människa.

" Med metaforens hjälp ger Gärdenfors i den här stimulerande och allmänbildande boken ytterligare en bild av vad det innebär att vara människa."Barometern"I regel är vi gan-ska överens om ordens mening. Men att analysera varför samtal havererar är minst lika meningsfullt. Det gör Peter Gärdenfors med själ och skärpa." Anders Svensson, Språktidningen"Hur orden får mening är en intressant text där exempel och resultat från filosofi, kognitionsvetenskap och lingvistik samverkar väl med enkla illustrationer för att förklara teorierna."BTJ

 Hur kan vi vara överens om vad ord betyder?Vi använder språket dagligen utan att fundera över vad som händer i våra huvuden när vi tar in vad någon säger eller skriver. Men det räcker inte att kunna höra eller läsa – vi måste också förstå ordens betydelser för att det skall bli meningsfullt.Hur vet vi att vi menar samma sak? När det gäller konkreta ting som kyckling, stol, gran osv. så fungerar det oftast. Men hur är det med mer abstrakta ord som demokrati, rättvisa, samvete och förälskelse? Vem definierar sådana ords betydelse och hur vet jag att jag använder dem på rätt sätt? Finns det ens ett rätt sätt?Svaret är att det är språkgemenskapen (t.ex. de som talar svenska) som avgör vad ett ord betyder – i de flesta fall utan att språkanvändarna är medvetna om att de är med och bestämmer. Men hur går det till när orden får sina betydelser, eller när betydelserna ändras? För att förstå detta måste man få klart för sig vad som händer när människor kommunicerar. Peter Gärdenfors beskriver hur denna mer eller mindre demokratiska process går till.

" Med metaforens hjälp ger Gärdenfors i den här stimulerande och allmänbildande boken ytterligare en bild av vad det innebär att vara människa."Barometern"I regel är vi gan-ska överens om ordens mening. Men att analysera varför samtal havererar är minst lika meningsfullt. Det gör Peter Gärdenfors med själ och skärpa." Anders Svensson, Språktidningen"Hur orden får mening är en intressant text där exempel och resultat från filosofi, kognitionsvetenskap och lingvistik samverkar väl med enkla illustrationer för att förklara teorierna."BTJ

 Hur kan vi vara överens om vad ord betyder?Vi använder språket dagligen utan att fundera över vad som händer i våra huvuden när vi tar in vad någon säger eller skriver. Men det räcker inte att kunna höra eller läsa – vi måste också förstå ordens betydelser för att det skall bli meningsfullt.Hur vet vi att vi menar samma sak? När det gäller konkreta ting som kyckling, stol, gran osv. så fungerar det oftast. Men hur är det med mer abstrakta ord som demokrati, rättvisa, samvete och förälskelse? Vem definierar sådana ords betydelse och hur vet jag att jag använder dem på rätt sätt? Finns det ens ett rätt sätt?Svaret är att det är språkgemenskapen (t.ex. de som talar svenska) som avgör vad ett ord betyder – i de flesta fall utan att språkanvändarna är medvetna om att de är med och bestämmer. Men hur går det till när orden får sina betydelser, eller när betydelserna ändras? För att förstå detta måste man få klart för sig vad som händer när människor kommunicerar. Peter Gärdenfors beskriver hur denna mer eller mindre demokratiska process går till.

Vem är jag? Frågan har intresserat människor i alla tider – och alltid varit omöjlig att besvara. Förr var det våra inre egenskaper eller vår position i samhället som bestämde vilka vi var. I dag fokuserar vi mer på det yttre – och med hjälp av sociala medier kan vi själva bestämma vilka vi vill vara, ungefär som vi väljer karaktär i ett rollspel. Vad gör det med vår uppfattning om oss själva? Och går det att få syn på sitt jag? I den här boken beskriver professor Peter Gärdenfors olika sätt att se på jaget: psykologiskt, filosofiskt och sociologiskt. Den vänder sig till alla som är intresserade av jaget och vem som har makt över det.

"Gärdenfors leder läsaren genom resonemangen med lätt hand, hoppar ledigt mellan filosofi, neurovetenskap, socialpsykologi och evolutionslära, och strösslar generöst med citat av författare och historiska tänkare." Svenska Dagbladet

Som introduktion till den här typen av frågeställningar, och som ren allmänbildning, är den mycket trevlig läsning.

Vem är jag? Frågan har intresserat människor i alla tider – och alltid varit omöjlig att besvara. Förr var det våra inre egenskaper eller vår position i samhället som bestämde vilka vi var. I dag fokuserar vi mer på det yttre – och med hjälp av sociala medier kan vi själva bestämma vilka vi vill vara, ungefär som vi väljer karaktär i ett rollspel. Vad gör det med vår uppfattning om oss själva? Och går det att få syn på sitt jag? I den här boken beskriver professor Peter Gärdenfors olika sätt att se på jaget: psykologiskt, filosofiskt och sociologiskt. Den vänder sig till alla som är intresserade av jaget och vem som har makt över det.

Gärdenfors leder läsaren genom resonemangen med lätt hand, hoppar ledigt mellan filosofi, neurovetenskap, socialpsykologi och evolutionslära, och strösslar generöst med citat av författare och historiska tänkare.

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet.

Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap?

Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra.

SKRIBENTER:  

Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap

Östen Dahl, Lingvistik

Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap

Arne Jarrick, Historia

Kerstin Lidén, Arkeologi

Susanne Lundin, Etnologi

Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria

Peter Pagin, Filosofi

Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet.

Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har.

När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.