Den svenska bakteriologin representerade under 1900-talets första decennier ett hopp om botemedel mot svåra epidemiska sjukdomar. Problemen på vägen var många. År 1916 dog ett spädbarn i stelkramp efter en injektion med serum mot difteri från Statsmedicinska anstaltens medicinsk-bakteriologiska laboratorium. Dödsfallet utlöste en kedja av händelser som starkt påverkade relationen mellan laboratoriet och Medicinalstyrelsen och organisationen av landets tidiga bakteriologi och serumtillverkning. Fallet Blända beskriver den skakiga inledningen på bakteriologins institutionalisering i Sverige. Mycket stod på spel: allmänhetens förtroende för de medicinska myndigheterna, för serum och vaccin, och för den medicinska vetenskapens auktoritet. Den rikligt illustrerade boken är baserad på grundliga källstudier. Motzi Eklöf är verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har tidigare skrivit om bl.a. läkarroller och läkaretik, kurortskulturer och kontroverserna kring homeopatin. Fallet Blända kompletterar och utgör förhistoria till Variola & Vaccinia (2016), om smittkoppsvaccin från vad som snart hette Statens bakteriologiska laboratorium.

Den svenska bakteriologin representerade under 1900-talets första decennier ett hopp om botemedel mot svåra epidemiska sjukdomar. Problemen på vägen var många. År 1916 dog ett spädbarn i stelkramp efter en injektion med serum mot difteri från Statsmedicinska anstaltens medicinsk-bakteriologiska laboratorium. Dödsfallet utlöste en kedja av händelser som starkt påverkade relationen mellan laboratoriet och Medicinalstyrelsen och organisationen av landets tidiga bakteriologi och serumtillverkning. Fallet Blända beskriver den skakiga inledningen på bakteriologins institutionalisering i Sverige. Mycket stod på spel: allmänhetens förtroende för de medicinska myndigheterna, för serum och vaccin, och för den medicinska vetenskapens auktoritet. Den rikligt illustrerade boken är baserad på grundliga källstudier. Motzi Eklöf är verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har tidigare skrivit om bl.a. läkarroller och läkaretik, kurortskulturer och kontroverserna kring homeopatin. Fallet Blända kompletterar och utgör förhistoria till Variola & Vaccinia (2016), om smittkoppsvaccin från vad som snart hette Statens bakteriologiska laboratorium.

Den svenska bakteriologin representerade under 1900-talets första decennier ett hopp om botemedel mot svåra epidemiska sjukdomar. Problemen på vägen var många. År 1916 dog ett spädbarn i stelkramp efter en injektion med serum mot difteri från Statsmedicinska anstaltens medicinsk-bakteriologiska laboratorium. Dödsfallet utlöste en kedja av händelser som starkt påverkade relationen mellan laboratoriet och Medicinalstyrelsen och organisationen av landets tidiga bakteriologi och serumtillverkning. Fallet Blända beskriver den skakiga inledningen på bakteriologins institutionalisering i Sverige. Mycket stod på spel: allmänhetens förtroende för de medicinska myndigheterna, för serum och vaccin, och för den medicinska vetenskapens auktoritet. Den rikligt illustrerade boken är baserad på grundliga källstudier. Motzi Eklöf är verksam som vård- och medicinhistoriker. Hon har tidigare skrivit om bl.a. läkarroller och läkaretik, kurortskulturer och kontroverserna kring homeopatin. Fallet Blända kompletterar och utgör förhistoria till Variola & Vaccinia (2016), om smittkoppsvaccin från vad som snart hette Statens bakteriologiska laboratorium.