Historieämnet är traditionellt sett förknippat med studiet av skrivna källor, inte minst otryckta källor, bevarade till eftervärlden i våra arkiv. Tidigare undersökningar har påvisat en minskande användning av dessa. Historikerna Erik Wångmar och Malin Lennartssons utgångspunkt är att det finns ett stort värde i att kunskap om och förmåga att arbeta med otryckt källmaterial hålls på en hög nivå. Författarna undersöker i denna bok användningen av otryckt källmaterial i doktorsavhandlingar och examensarbeten i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå inom historieämnet över ett drygt halvt sekel, från 1959 till 2015.

Frågor ställs om utvecklingen över tid, men också om användningen av otryckta källor kopplat till behandlat ämnesområde, tidsperiod och lärosäte. Avslutningsvis blickar författarna mot framtiden och diskuterar vilken betydelse som den pågående digitalieringen av otryckt källmaterial har för historieämnet i allmänhet och historisk forskning i synnerhet.

Historieämnet är traditionellt sett förknippat med studiet av skrivna källor, inte minst otryckta källor, bevarade till eftervärlden i våra arkiv. Tidigare undersökningar har påvisat en minskande användning av dessa. Historikerna Erik Wångmar och Malin Lennartssons utgångspunkt är att det finns ett stort värde i att kunskap om och förmåga att arbeta med otryckt källmaterial hålls på en hög nivå. Författarna undersöker i denna bok användningen av otryckt källmaterial i doktorsavhandlingar och examensarbeten i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå inom historieämnet över ett drygt halvt sekel, från 1959 till 2015.

Frågor ställs om utvecklingen över tid, men också om användningen av otryckta källor kopplat till behandlat ämnesområde, tidsperiod och lärosäte. Avslutningsvis blickar författarna mot framtiden och diskuterar vilken betydelse som den pågående digitalieringen av otryckt källmaterial har för historieämnet i allmänhet och historisk forskning i synnerhet.

Historieämnet är traditionellt sett förknippat med studiet av skrivna källor, inte minst otryckta källor, bevarade till eftervärlden i våra arkiv. Tidigare undersökningar har påvisat en minskande användning av dessa. Historikerna Erik Wångmar och Malin Lennartssons utgångspunkt är att det finns ett stort värde i att kunskap om och förmåga att arbeta med otryckt källmaterial hålls på en hög nivå. Författarna undersöker i denna bok användningen av otryckt källmaterial i doktorsavhandlingar och examensarbeten i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå inom historieämnet över ett drygt halvt sekel, från 1959 till 2015.

Frågor ställs om utvecklingen över tid, men också om användningen av otryckta källor kopplat till behandlat ämnesområde, tidsperiod och lärosäte. Avslutningsvis blickar författarna mot framtiden och diskuterar vilken betydelse som den pågående digitalieringen av otryckt källmaterial har för historieämnet i allmänhet och historisk forskning i synnerhet.