Många forskare med utländsk bakgrund – flera av dem flyktingar – har berikat Sverige men är trots det fortfarande okända. Efter att Vitterhetsakademien bytt namn på sin biografiserie från Svenska lärde till Lärda i Sverige blev det dock möjligt att i den även uppmärksamma utländska humanistiska forskare som verkat här. Med denna utgångspunkt berättar Peter Gillgren konst om konsthistorikern Felix Horb (1890–1958) som på grund av nazisternas förföljelser 1939 tvangs att fly till Sverige.
Horb var född i en judisk familj i Böhmen men fick sin utbildning i Wien och ingick där i en krets av konsthistoriker av vilka flera kom att bli världsberömda. I Sverige blev Horb ansvarig för Stockholms universitets konstsamling, men han kom aldrig att ingå i det konstvetenskapliga etablissemanget. Han behöll dock kontakten med sina kolleger från ungdomen och hans brevväxling med dem visar att han var en avancerad konsthistoriker vars synpunkter vann respekt hos de ledande namnen inom ämnet.
Horbs öde är en gripande illustration av hur förföljelse, flykt och förlust av ett hemland kan ödelägga en lovande forskarkarriär, och samtidigt en hyllning av en person vars vetenskapliga glöd aldrig avmattades trots de tragiska yttre omständigheterna i hans liv.
