Peter Gillgren – författare

Michelangelos storhet som konstnär ligger inte bara i hans strävan efter fullkomlighet och skönhet, utan även i hans unika sätt att närma sig den konstnärliga processen och platsens betydelse.

Michelangelos fresker i Sixtinska kapellet, skulpturer i Medicikapellet och andra monument bör alla förstås som dramatiserande tillskott till miljöerna de placerades i. Istället för att anpassas och smälta in i sina omgivningar så interagerar dessa verk med rummen, ceremonierna och musiken som fanns runtom dem. Man kan också se hur konstnären i sina ofullbordade verk och egna skrifter pekar på en estetik under ständig förhandling där processen är lika viktig som de färdigställda verken.

Peter Gillgren belyser Michelangelos verk som tillkomna i en strävan att förändra och ompröva den miljö som redan fanns på plats. Det är en nydanande och originell studie som tillför ett nytt, oumbärligt kritiskt perspektiv till konstvetenskapen.

In English:Michelangelo’s originality as an artist lay not only in ideas about perfection and beauty, but also in his unique approach to the artistic process and art’s site specificity.

Michelangelo’s frescoes in the Sistine Chapel and the sculptures of the Medici Chapel and Julius II’s tomb should all be understood as dramatic interventions at their sites. Instead of adapting to and blending in with their surroundings, these are works that interact with the space, the ceremonies, and the music. In addition, the many uncompleted works and the artist’s own writings point to an aesthetic of continuous processing, where the fundamentals remain as important as the finished work.

In Siting Michelangelo, Peter Gillgren investigates Michelangelo’s works as conceived with the aim of altering and rearranging what was already in place. Gillgren’s study shows that not only must we look closely at works of art, but we must fully consider them as embodiments of their sitedness. This original and thought-provoking book applies a fresh critical perspective to the essentials of the discipline of art history.

Att förstå visuell konst – vad innebär det? Det grundläggande syftet i antologin Knowing visual art är att utforska hur två sammanvävda men radikalt olika kunskaps- och erfarenhetsområden möts i analysen av den visuella konsten: å ena sidan vetenskapen med sina metoder och epistemologiska rationalitet och å andra sidan upplevelsen av konstverkens visuella, materiella och expressiva styrka och dragningskraft. Åtta konsthistoriker bidrar med undersökningar av medeltida arkitektur, samtida videoverk, 1800-talsgrafik, antik skulptur samt målningar och teckningar från 1600- till 1900-talet. Deras ambition är att utforska och förstå kunskapsprocesser och kunskapsanspråk utan att reducera erfarenheten av den visuella konsten.

What is it to know visual art? The fundamental purpose of this volume is to explore how two interconnected but radically different spheres of knowledge and experience meet in the analysis of visual art: the epistemological rationality of scholarly methods and the experiential (visual and material) power and appeal of artworks. Examining medieval architectural spaces, contemporary video works, 19th-century prints, Antique sculpture, and paintings and drawings from the 17th to the 20th centuries, eight art historians strive to analyse knowledge processes and claims without reducing the expressive powers of the artworks.

Många forskare med utländsk bakgrund – flera av dem flyktingar – har berikat Sverige men är trots det fortfarande okända. Efter att Vitterhetsakademien bytt namn på sin biografiserie från Svenska lärde till Lärda i Sverige blev det dock möjligt att i den även uppmärksamma utländska humanistiska forskare som verkat här. Med denna utgångspunkt berättar Peter Gillgren konst om konsthistorikern Felix Horb (1890–1958) som på grund av nazisternas förföljelser 1939 tvangs att fly till Sverige.

Horb var född i en judisk familj i Böhmen men fick sin utbildning i Wien och ingick där i en krets av konsthistoriker av vilka flera kom att bli världsberömda. I Sverige blev Horb ansvarig för Stockholms universitets konstsamling, men han kom aldrig att ingå i det konstvetenskapliga etablissemanget. Han behöll dock kontakten med sina kolleger från ungdomen och hans brevväxling med dem visar att han var en avancerad konsthistoriker vars synpunkter vann respekt hos de ledande namnen inom ämnet.

Horbs öde är en gripande illustration av hur förföljelse, flykt och förlust av ett hemland kan ödelägga en lovande forskarkarriär, och samtidigt en hyllning av en person vars vetenskapliga glöd aldrig avmattades trots de tragiska yttre omständigheterna i hans liv.

Många forskare med utländsk bakgrund, flera av dem flyktingar, har berikat Sverige men är trots det fortfarande okända. Efter att Vitterhetsakademien bytt namn på sin biografiserie från Svenska lärde till Lärda i Sverige blev det dock möjligt att i den även uppmärksamma utländska humanistiska forskare som verkat här. Med denna utgångspunkt berättar Peter Gillgren om konsthistorikern Felix Horb (18901958) som på grund av nazisternas förföljelser 1938 tvangs att fly till Sverige.

Horb var född i en judisk familj i Böhmen men fick sin utbildning i Wien och ingick där i en krets av konsthistoriker av vilka flera kom att bli världsberömda. I Sverige blev Horb ansvarig för Stockholms universitets konstsamling, men han kom aldrig att ingå i det konstvetenskapliga etablissemanget. Han behöll dock kontakten med sina kolleger från ungdomen och hans brevväxling med dem visar att han var en avancerad konsthistoriker vars synpunkter vann respekt hos de ledande namnen inom ämnet.

Horbs öde är en gripande illustration av hur förföljelse, flykt och förlust av ett hemland kan ödelägga en lovande forskarkarriär, och samtidigt en hyllning av en person vars vetenskapliga glöd aldrig avmattades trots de tragiska yttre omständigheterna i hans liv.

Peter Gillgren är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

Utgiven i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademien.