Mårten Snickare – författare

Kan man tala om ett svenskt kolonialt högmod? Nog passar dödssyndsetiketten ganska bra in på det forna europeiska koloniala projektet: rovdrift och storhetsvansinne i kombination med förakt för den andre. Sveriges roll i denna historia kan förefalla begränsad, men vänder man blicken mot Sápmi kan man snarare argumentera för att det koloniala högmodet har fortsatt in i vår tid. Vilken roll har museerna intagit i denna historia? Hur ska de förhålla sig till alla de föremål hämtade från andra kulturer som deras samlingar innehåller? Bör man visa upp samiska ceremonitrummor från 1600-talet, eller ska de lämnas tillbaka? Var gör de mest nytta? Går det att byta ut det tidigare högmodet mot ödmjukhet?

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens fjärde häfte skriver konsthistorikern Mårten Snickare om det svenska koloniala högmodet, från 1600-talet till idag.

Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och föreståndare för Accelerator, universitetets konsthall och mötesplats för konst och forskning. Han har publicerat mycket om svensk och europeisk barock. På senare år har Snickare ägnat sig åt kolonialismens och museernas sammanflätade historier. Hans senaste bok är Colonial Objects in Early Modern Sweden and Beyond: From the Kunstkammer to the Current Museum Crisis (2022).

I den första boken om Drottningholms slott behandlas slottets 1600- och 1700-talshistoria. Här berättas om byggherrarna riksänkedrottning Hedvig Eleonora och drottning Lovisa Ulrika. Och om lustslottet som uppfördes och inreddes efter ritningar av far och son Tessin med Johan III:s stenhus som kärna i det nya projektet.Redaktör för boken fil.dr. Göran Alm.  

De kungliga slotten 9789185815333 Drottningholms slott. Från Hedvig Eleonora till Lovisa Ulrika (Band 1) 9789185815302 Drottningholms slott - från Gustav III till Carl XVI Gustaf (Band 2) 9789179882396 Rosendals slott 9789185815272 Haga - Ett kungligt kulturarv 9789179882310 Kina slott 9789179882587 Rosersbergs slott 9789179882617 Strömsholms slott 

Svenska slott 9789188435187 Skoklosters slott under 350 år 9789189021426 Tjolöholms slott - en sagolik historia 

Se även 9789188435767 Slottstid : Klockor på de svenska Kungliga slotten  9789187283604 Hedvig Eleonora : den svenska barockens drottning  9789188435880 Gustav III:s divan på Stockholms slott : Louis Masreliez första interiör 9789187283680 Kungliga hyllningsadresser : En konstskatt i Bernadottebiblioteket 

 . 

Att förstå visuell konst – vad innebär det? Det grundläggande syftet i antologin Knowing visual art är att utforska hur två sammanvävda men radikalt olika kunskaps- och erfarenhetsområden möts i analysen av den visuella konsten: å ena sidan vetenskapen med sina metoder och epistemologiska rationalitet och å andra sidan upplevelsen av konstverkens visuella, materiella och expressiva styrka och dragningskraft. Åtta konsthistoriker bidrar med undersökningar av medeltida arkitektur, samtida videoverk, 1800-talsgrafik, antik skulptur samt målningar och teckningar från 1600- till 1900-talet. Deras ambition är att utforska och förstå kunskapsprocesser och kunskapsanspråk utan att reducera erfarenheten av den visuella konsten.

What is it to know visual art? The fundamental purpose of this volume is to explore how two interconnected but radically different spheres of knowledge and experience meet in the analysis of visual art: the epistemological rationality of scholarly methods and the experiential (visual and material) power and appeal of artworks. Examining medieval architectural spaces, contemporary video works, 19th-century prints, Antique sculpture, and paintings and drawings from the 17th to the 20th centuries, eight art historians strive to analyse knowledge processes and claims without reducing the expressive powers of the artworks.