BO J THEUTENBERG, född 1942, tjänstgjorde både i UD och i Försvaret från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet. Deltog under sin tid som UD:s Folkrättssakkunnige 1976-1987 i många dramatiska händelseförlopp. Under sin tid i UD och Försvaret förde han kontinuerlig dagbok.

VOLYM 2: DAGBOK FRÅN UD
Ett och ett halvt år efter utgivandet av volym 1 av Dagbok från UD (Högdramatik i UD – Ubåtar, protestnoter och annat /1981-1983/) utkommer nu volym 2 med undertiteln Men hur började det då? Neutraliteten och NATO – I kommunismens Moskva – KGB /1962-1976/. Denna del omfattar författarens tid i försvaret från 1962 samt hans tid som ”ordinarie diplomat” i UD från 1966 fram till 1976, då han från sin tjänst vid ambassaden i Moskva utnämndes till UD:s Folkrättssakkunnige.

Några citat ur förordet:

Som kommer att framgå av volym 2 var hela min 22-åriga tid i UD tätt sammankopplad med det kommunistiska Sovjetunionen och denna aggressiva militärmakts ”göranden och låtanden” riktade såväl mot Sverige som mot världen i övrigt. Själv levde jag i ”kommunismens Moskva” 1974-1976 med förstahandserfarenhet av det marxistisk-leninistiska samhället. ”Så här får det inte vara”, var min slutsats.

Det var ”läran om Världsrevolutionen” som ideologiskt styrde såväl landets aggressiva utrikesoch militärpolitik som den inrikes totala repressionen, förföljelsen och mördandet av miljonstals politiska opponenter. Som medel för detta användes militärt Röda armén, sovjetiska marinen och andra specialförband men i lika hög grad det för Sovjetunionen livsviktiga underrättelseoch infiltrationsorganet KGB.

Infiltrationsverksamheten var hög från KGB:s sida i Sverige, där det dels gällde att värva aktiva agenter dels s k inflytandeagenter – främst i pressen samt bland folk med massmedial anknytning – som kunde ”torgföra” de kommunistiska/ socialistiska/ revolutionära idéerna. Detta sammanfaller med 1960-talets radikala vänstervåg med någon form av kulmen i 1968 års vänsterrevolution.

Om Sverige under det kalla kriget ”skyddades av NATO” – vilket ryssarna naturligtvis visste om – är det oförståeligt att det nutida Sverige med hänvisning till ”fantomsmärtor” så ryggar ett formellt medlemskap i NATO. Vi ”har varit där hela tiden”, men fördolt.

När jag inte längre i UD orkade ”hålla vänsterismen stången” återvände jag efter ett 22-årigt gästspel i UD till försvaret.

BO J THEUTENBERG, född 1942, tjänstgjorde både i UD och i Försvaret från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet. Deltog under sin tid som UD:s Folkrättssakkunnige 1976-1987 i många dramatiska händelseförlopp. Under sin tid i UD och Försvaret förde han kontinuerlig dagbok.

VOLYM 2: DAGBOK FRÅN UD
Ett och ett halvt år efter utgivandet av volym 1 av Dagbok från UD (Högdramatik i UD – Ubåtar, protestnoter och annat /1981-1983/) utkommer nu volym 2 med undertiteln Men hur började det då? Neutraliteten och NATO – I kommunismens Moskva – KGB /1962-1976/. Denna del omfattar författarens tid i försvaret från 1962 samt hans tid som ”ordinarie diplomat” i UD från 1966 fram till 1976, då han från sin tjänst vid ambassaden i Moskva utnämndes till UD:s Folkrättssakkunnige.

Några citat ur förordet:

Som kommer att framgå av volym 2 var hela min 22-åriga tid i UD tätt sammankopplad med det kommunistiska Sovjetunionen och denna aggressiva militärmakts ”göranden och låtanden” riktade såväl mot Sverige som mot världen i övrigt. Själv levde jag i ”kommunismens Moskva” 1974-1976 med förstahandserfarenhet av det marxistisk-leninistiska samhället. ”Så här får det inte vara”, var min slutsats.

Det var ”läran om Världsrevolutionen” som ideologiskt styrde såväl landets aggressiva utrikesoch militärpolitik som den inrikes totala repressionen, förföljelsen och mördandet av miljonstals politiska opponenter. Som medel för detta användes militärt Röda armén, sovjetiska marinen och andra specialförband men i lika hög grad det för Sovjetunionen livsviktiga underrättelseoch infiltrationsorganet KGB.

Infiltrationsverksamheten var hög från KGB:s sida i Sverige, där det dels gällde att värva aktiva agenter dels s k inflytandeagenter – främst i pressen samt bland folk med massmedial anknytning – som kunde ”torgföra” de kommunistiska/ socialistiska/ revolutionära idéerna. Detta sammanfaller med 1960-talets radikala vänstervåg med någon form av kulmen i 1968 års vänsterrevolution.

Om Sverige under det kalla kriget ”skyddades av NATO” – vilket ryssarna naturligtvis visste om – är det oförståeligt att det nutida Sverige med hänvisning till ”fantomsmärtor” så ryggar ett formellt medlemskap i NATO. Vi ”har varit där hela tiden”, men fördolt.

När jag inte längre i UD orkade ”hålla vänsterismen stången” återvände jag efter ett 22-årigt gästspel i UD till försvaret.

BO J THEUTENBERG, född 1942, tjänstgjorde både i UD och i Försvaret från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet. Deltog under sin tid som UD:s Folkrättssakkunnige 1976-1987 i många dramatiska händelseförlopp. Under sin tid i UD och Försvaret förde han kontinuerlig dagbok.

VOLYM 2: DAGBOK FRÅN UD
Ett och ett halvt år efter utgivandet av volym 1 av Dagbok från UD (Högdramatik i UD – Ubåtar, protestnoter och annat /1981-1983/) utkommer nu volym 2 med undertiteln Men hur började det då? Neutraliteten och NATO – I kommunismens Moskva – KGB /1962-1976/. Denna del omfattar författarens tid i försvaret från 1962 samt hans tid som ”ordinarie diplomat” i UD från 1966 fram till 1976, då han från sin tjänst vid ambassaden i Moskva utnämndes till UD:s Folkrättssakkunnige.

Några citat ur förordet:

Som kommer att framgå av volym 2 var hela min 22-åriga tid i UD tätt sammankopplad med det kommunistiska Sovjetunionen och denna aggressiva militärmakts ”göranden och låtanden” riktade såväl mot Sverige som mot världen i övrigt. Själv levde jag i ”kommunismens Moskva” 1974-1976 med förstahandserfarenhet av det marxistisk-leninistiska samhället. ”Så här får det inte vara”, var min slutsats.

Det var ”läran om Världsrevolutionen” som ideologiskt styrde såväl landets aggressiva utrikesoch militärpolitik som den inrikes totala repressionen, förföljelsen och mördandet av miljonstals politiska opponenter. Som medel för detta användes militärt Röda armén, sovjetiska marinen och andra specialförband men i lika hög grad det för Sovjetunionen livsviktiga underrättelseoch infiltrationsorganet KGB.

Infiltrationsverksamheten var hög från KGB:s sida i Sverige, där det dels gällde att värva aktiva agenter dels s k inflytandeagenter – främst i pressen samt bland folk med massmedial anknytning – som kunde ”torgföra” de kommunistiska/ socialistiska/ revolutionära idéerna. Detta sammanfaller med 1960-talets radikala vänstervåg med någon form av kulmen i 1968 års vänsterrevolution.

Om Sverige under det kalla kriget ”skyddades av NATO” – vilket ryssarna naturligtvis visste om – är det oförståeligt att det nutida Sverige med hänvisning till ”fantomsmärtor” så ryggar ett formellt medlemskap i NATO. Vi ”har varit där hela tiden”, men fördolt.

När jag inte längre i UD orkade ”hålla vänsterismen stången” återvände jag efter ett 22-årigt gästspel i UD till försvaret.