Visar resultat för..."Bidrag"

Denna bok visar hur stormakterna respekterade Sveriges neutralitet 1939-1945 och såg på den svenska staten som den starkaste i Norden med sin växande försvarsstyrka. Sverige var ingalunda något tyskt lydrike eller ett land befolkat av rasbiologer, nazister och eftergiftspolitiker. Det är en vrångbild.

Tyskland fick inget gratis av Sverige. Enligt Hitler avvisade svenskarna nazismen helt och han ansåg att Tyskland inte hade något att erbjuda Sverige och att Tyskland måste undvika ett krig "därför att svenskarna kommer att bli våra bittraste fiender!" Sveriges läge var dock svårt, omringat av Nazityskland 1940 1944, men med en stark nationell samling försvarade man sin fred, frihet och neutralitet. Det var dessutom en viktig strategisk insats då Sverige höll emot både Nazityskland och Stalins Sovjet unionen och kunde hjälpa grannländer, flyktingar, judar med flera. Tyskarna visste att Sverige skulle spränga gruvorna och stoppa all handel om landet angreps. Under krigsåren förde Sverige en skicklig förhandlingspolitik, med stöd från de allierade, och pressade tillbaka Tyskland för varje år.

Att Sverige klarade sin fred 1939-45 fick långsiktigt positiva effekter för hela Norden. Sverige var en regional militär stormakt redan 1945 och utgjorde sedan en stor tyngd i den nordiska balansen mot Sovjetunionen under kalla kriget ca 1948-1990. Hela perioden 1940-1990 bildar en kontinuitet då Sverige samlat gjorde en viktig insats för den fria världen mot både Nazityskland och Sovjetunionen.

Kent Zetterberg, f. 1946, professor emeritus vid Försvarshögskolan, har främst forskat om svensk säkerhetspolitik, strategi och militärhistoria. Han är sedan 2002 ledare för forskningsprogrammet Försvaret och det kalla kriget (FoKK) som har gett ut 56 skrifter. Se även hans bok Konsten att överleva: Studier i svensk säkerhetspolitik 200 år, FoKK, 2007.

_________

"Zetterbergs bok är ett viktigt summerande bidrag till den litteratur som nu tonar fram kring Sveriges utrikes- och försvarspolitik under andra världskriget."  Lennart J. Lundqvist, Finsk Tidskrift 2/2022

Musikproduktion är namnet på ett nytt och växande utbildningsområde. Undervisning i musikproduktion handlar kort sagt om att lära ut hur man producerar och sprider musik med hjälp av vår tids underbara musikskaparverktyg. Utbildningen på detta område bedrivs på såväl gymnasier och folkhögskolor som universitet och musikhögskolor.

Boken innehåller elva artiklar om centrala företeelser i musikproduktion. De är tänkta som tankeväckande introduktioner till ämnen som berörs i undervisningen. Författarna kommer från Sverige, Norge och Finland och är ledande forskare inom detta nya kunskapsområde.

Bland ämnena som behandlas märks: Musikens industriella produktion, Vad är ett fonogram, Begreppen analog, digital och sampling, Filmljudteknikerns yrkesroll, Funktionell analys av musik i film.

Bokens initiativtagare och redaktörer är Gunnar Ternhag och Johnny Wingstedt. Gunnar Ternhag är professor i ljud- och musikproduktion vid Hög­skolan Dalarna och gästprofessor i musikvetenskap vid Stockholms universitet. Johnny Wingstedt är universitetslektor vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Innehåll:

På tal om musikproduktion. Begreppsbildning i ett nytt utbildningsämne Gunnar Ternhag Musikens industriella produktion: organisation, ekonomi och kultur Johannes Brusila Musikproduktion, kunskap och lärande Petter Dyndahl och Siw Graabræk Nielsen Musikproduktion ett nytt ämne i högre utbildning Gunnar Ternhag Analog, digital och sampling tre centrala begrepp Tellef Kvifte Vad är (egentligen) ett fonogram? Tore Simonsen Att kalla på Echo: musiken och rummet Toivo Burlin Filmljudteknikerns yrkesroll: tekniker eller konstnär? Klas Dykhoff Funktionell analys av musik i film och andra multimodalt berättande gestaltningar Johnny Wingstedt Metafunktioner, dieges och interaktivitet Johnny Wingstedt Lyssningstester ett experimentellt sätt att fånga en upplevelse Jan Berg

Stewe Claeson skildrar i sin tredje roman en kvinna som bryter upp från ett äktenskap byggt på hennes offer. Hon lever sen knappa tjugo år tillbaka tillsammans med en tio år äldre man, på landsbygden i Värmland. Han är präst och har nu drabbats av en obotlig sjukdom som gör hans beroende av henne totalt. De är barnlösa, efter en abort och ett missfall. Hon förlorar sin enda släkting, en excentrisk moster, och måste fara till Stockholm för att ordna upp dennas kvarlåtenskap. Det ger henne andrum och en möjlighet att få syn på sitt eget liv. Stewe Claeson har blivit känd som mästerlig novellist och språkkonstnär. I den nya romanen går båda dessa egenskaper igen. Stämma i havet är ett slags kammarspel, ett äktenskapsdrama med begränsat antal roller men med obegränsat antal tydningar.