Visar resultat för..."historia Hälsingland"

Mansjön är en sjö och gård i norra Hälsinglands skogar i trakterna kring Los, Voxna och Ovanåker. Gården ligger mycket vackert vid sjön med samma namn. Det har funnits människor här sedan stenåldern. Svedjefinnar kom hit på 1600-talet och nybyggare flyttade in på 1800-talet. Skogsbolagen köpte upp gårdarna och människorna blev arrendatorer. Det fanns gruvnäringar i trakterna, men de blev kortvariga.   Sju syskon föddes på gården under 1800-talet. Fyra av de åtta syskonen, emigrerade till Amerika. De planterade en varsin björk innan de for. En av björkarna står fortfarande kvar.... Två av de som emigrerade omkom i en skogs- och präriebrand i det nya landet, en av dem återvände till Hälsingland. Livet omgärdades av hårt och slitsamt arbete för folket på gården men det fanns också plats för glädje, skratt och gemenskap. Nya tider kom, människor organiserade sig och studerade på distans eller på folkhögskolor för att förändra sin egen vardag.  Läs den fascinerande släktsagan av Björn Nilsson

https://www.helahalsingland.se/logga-in/lokalhistoria-fran-los-en-skildring-over-arhundradena-jag-ville-ha-nagot-att-gora-under-corona

När de tätt stående stenkyrkorna i norra Uppland likt bastioner utgjorde den yttersta utposten av det civiliserade svenska riket mot de oregerliga obygderna i norr, drev unionskungen Erik XIII människorna hårt i arbete och skatteindrivning. Allt för att mäkta med att gång på gång mobilisera de krigiska resurser som unionen behövde till de återkommande utrikespolitiska konflikterna.  En upprorisk glöd började pyra hos den plågade allmogen, bland annat hos folket norr om den mystiska, mörka och sägenomspunna Ödmordenskogen. De var ett stolt folk. Ett självständigt folk som ogärna böjde sig och lät sig tyglas i sina egna folkland. De hade under lång tid vägrat att styras av annat än sin egen landskapslag och det vidsträckta landområdet fungerade i viss mån fortfarande som ett eget rike. Som ett eget land, Helsingland. Där, i folklandet Alir, skrittar riddarsonen Sote af Axmar tillsammans med sin kamrat Tyke över vindbryggan till befästningen Faxeholm för att bistå den nye fogden i ett ärende gällande tjuvnad av en ovärderlig flöjel från en av prosteriets kyrkor. I bebyggelsen återser de den föräldra­lösa flickan Sigrid som de en gång delat ett äventyr med i den stora skogen. Självvalt men också påtvingat kommer de tre unga människornas öden att sammanflätas med såväl borg, fogde, prost och fredlös rövarskog. I krig och kärlek.     Mattias Regnander har tidigare publicerat Blånande berg och blodröda hedar på Bokförlaget K&R AB.

Författarens egna ord om boken: Alirs öga. Så heter min andra skönlitterära roman som tar sitt avstamp i ett medeltida Helsingland där berättelsen vandrar med ett ben i sägenomspunnen hälsingemylla och ett i spännande historia. I en tid när vi var stolta och självständiga och under lång tid hade vägrat att styras av annat än landskapslagen. När vi inte lät oss tyglas i våra egna folkland. Det var nästan som ett eget rike vi bebodde, som ett eget land... Helsingland. I folklandet Alir skulle striden stå. Vi reste oss mot plågoandar och förtryck. Mitt i Alirs öga. Ett stort tack riktas till Bokförlaget K&R samt min vän Micke Östberg för värdefulla tips. Vill man köpa boken så finns den hos nätbokhandlare som Adlibris, Bokus etc eller direkt från förlaget. Om man bor i någon närbelägen socken så känns det naturligtvis fint om man i dessa tider stöttar den lokala bokhandeln med ett besök. Hoppas ni tycker om den!

En bok om fäbodlivet på Skalsvallen i Järvsö, om fäbodstintor och om deras hårda arbete. Det var fäbodstintorna som under denna tid producerade åtråvärda handelsvaror som såldes vidare under marknadsdagar vida omkring. Därmed har vi dem att tacka för ökat välstånd i Hälsingland under tiden för denna verksamhet. 

En sommar på Skalsvallen och andra autentiska berättelser o> Publiceras i BTJ-häftet nr 16, 2020. Lektör Pia Holmström Recension Fäbodlivet var en viktig del i lantbruket ända in på 1940-talet i många delar av Sverige. ... Fäbodstintorna var de som skötte om djuren under sommartid på fäbodvallarna. I denna bok av Järvsö hembygdsförening berättar gamla fäbodstintor, deras barn och barnbarn om fäbodlivet i Järvsö. Man får en god inblick i arbetet som fäbodjäntorna utförde, som t.ex. mjölka kor, kärna smör och ysta ost. ... En sommar på Skalsvallen och andra autentiska berättelser om fäbodlivet passar alla läsare som är intresserade av kulturhistoria. Livet vid en fäbodvall var förr en vanlig del i arbetslivet för många kvinnor. Ett stycke historia som idag är bortglömt av många. Boken innehåller många bilder från fäbodliv.

På en bergstopp med utblick över dalen, sjöarna, älven och gårdarna i ett svenskt kulturlandskap ställer Staffan Michelson frågan varför det faktiskt är möjligt för människor att leva lyckligare tillsammans. I Jorden: vår trädgård söker han svaren bland äppelträd och skogsgläntor med tankar kring jordeliv, idéhistoria och samhällskonst från världens forntid till samtidens Hälsingland. Staffan Michelson väver samman berättelser från antikens filosofer till hälsingska spelmansstämmor, från klosterträdgårdar till moderna permakulturer. Han följer linets väg från jord till vävstol, ölbryggarens konst och ympningens hemligheter, medan han utforskar den eviga spänningen mellan njutning och ansvar, mellan tradition och förnyelse.

Jorden: vår trädgård är en inspirerande bok för alla som söker mening i mötet mellan natur och kultur, och som vill förstå hur vi kan forma en framtid i harmoni med jorden och varandra. Boken är illustrerad i färg av konstnären Lena Michelson.

Som advokat har Staffan Michelson i domstol drivit flera uppmärksammade fall om miljö och mänskliga rättigheter. Han har tidigare skrivit om vattnets roll i antikens historia och om juridiken som verktyg för samhällsbyggnad och konflikthantering. Hans doktorsavhandling utforskar civila drivkrafter för hållbar utveckling. Sedan snart tio år tillbaka driver han landskapshotellet Bergaliv på Åsberget med milsvid utsikt över Ljusnan i hjärtat av Hälsingland.