Visar resultat för..."Fantasi verklighet"

Den kända och älskade barnboksförfattaren och konstnären Elsa Beskow (1874-1953) har fängslat många generationers barn med sina livfulla berättelser och lockande bilder. Hur gjorde hon?

Boken Förtrollad vardag visar genom brev, skisser, foton och illustrationer hur Elsa använde inspiration från sitt eget liv i sitt skapande. Med varm medmänsklighet, konstnärlig skicklighet och skimrande fantasi verkade hon för att nå barnen och ge dem ljusa minnen i barndomen.

Bokens rika bildmaterial, biografiska texter och fördjupande avsnitt med olika infallsvinklar ger en sällsynt och fascinerande inblick i Elsa Beskows arbete för att förvandla vardagen från verklighet till fantasi.

I boken medverkar Dag Beskow, Petra Bäni Rigler, Lars Häggström, Eva Nordlinder, Martin Olin, Daniel Prytz, Gitten Skiöld och Eva Söderberg.

"Hittade den sköna platsen i soffan. Bra stöd för ryggen. En stor mugg citronvatten och TV: n som surrade i bakgrunden. Laptoppen låg på låren och jag tittade eftertänksamt ut i rummet.

Bröstvårtorna var styva under den lätta, men genomvåta sommarklänningen. Jag kunde inte låta bli att klämma dem mellan pekfinger och tumme. Lite hårdare än bara en beröring. Den lilla flämtningen. Hon tittade upp på mig. Borrade blicken i min. Vi hade överraskats av en kraftig regnskur. Temperaturen var bra, så istället för att söka tillflykt fylldes luften av skratt när vi gick långsamt över torget. Jag såg den lilla gränden som låg i mörk kontrast till det upplysta torget och drog henne med mig in. Nu kunde jag känna hennes blick i min egen. Denna krävande blick. Jag knäppte upp de översta knapparna på klänningen.

Hmmm... är detta verklighet eller fantasi?"

Läs även "Sista gången..." och "Prästkragen".

Sedan 1984 har Cupido gett ut ett magasin i veckan sprängfyllt med sexhistorier och informativa artiklar om sexualitet och njutning utan moraliska pekpinnar eller skammande. Alla är välkomna i Cupidos universa, och alla finns representerade. det är läsarna själva som skriver novellerna i magasinet och de kommer garanterat få dig att rodna. Vardagens sexliv blir allt annat än ordinärt när Cupidos läsare behandlar ämnet och levererar historier fulla av glädje, lekfullhet och njutning.

"Hittade den sköna platsen i soffan. Bra stöd för ryggen. En stor mugg citronvatten och TV: n som surrade i bakgrunden. Laptoppen låg på låren och jag tittade eftertänksamt ut i rummet.

Bröstvårtorna var styva under den lätta, men genomvåta sommarklänningen. Jag kunde inte låta bli att klämma dem mellan pekfinger och tumme. Lite hårdare än bara en beröring. Den lilla flämtningen. Hon tittade upp på mig. Borrade blicken i min. Vi hade överraskats av en kraftig regnskur. Temperaturen var bra, så istället för att söka tillflykt fylldes luften av skratt när vi gick långsamt över torget. Jag såg den lilla gränden som låg i mörk kontrast till det upplysta torget och drog henne med mig in. Nu kunde jag känna hennes blick i min egen. Denna krävande blick. Jag knäppte upp de översta knapparna på klänningen.

Hmmm... är detta verklighet eller fantasi?"

Läs även "Sista gången..." och "Prästkragen".

Sedan 1984 har Cupido gett ut ett magasin i veckan sprängfyllt med sexhistorier och informativa artiklar om sexualitet och njutning utan moraliska pekpinnar eller skammande. Alla är välkomna i Cupidos universa, och alla finns representerade. det är läsarna själva som skriver novellerna i magasinet och de kommer garanterat få dig att rodna. Vardagens sexliv blir allt annat än ordinärt när Cupidos läsare behandlar ämnet och levererar historier fulla av glädje, lekfullhet och njutning.

Spänd av förväntan väntar Lo i sin lägenhet. De två männen ska komma snart, och uppfyllahennes lustfyllda fantasi.

Varför nöja sig med det man har, när det finns så mycket mer att hämta där ute? Agnes García skäms inte för att skriva om det som skulle kunna hända om det inte fanns några hämningar, om vi faktiskt vågade göra det där vi bara törs drömma om. Eller så kanske hon skäms en smula i alla fall, det kan vara därför hon skriver under pseudonym. Men det skulle ju inte vara lika spännande om det inte kändes lite förbjudet …

Spänd av förväntan väntar Lo i sin lägenhet. De två männen ska komma snart, och uppfyllahennes lustfyllda fantasi.

Varför nöja sig med det man har, när det finns så mycket mer att hämta där ute? Agnes García skäms inte för att skriva om det som skulle kunna hända om det inte fanns några hämningar, om vi faktiskt vågade göra det där vi bara törs drömma om. Eller så kanske hon skäms en smula i alla fall, det kan vara därför hon skriver under pseudonym. Men det skulle ju inte vara lika spännande om det inte kändes lite förbjudet …

"Där floden dansar" är en novellsamling om kärlek och kreativitet. Om att vara skrivlärare men känna sig som en fågelmamma som både vill vårda sina elever - och vrida nacken av dem. Om att fastna i en sekt där medlemmarna måste ge lika mycket kärlek till alla. Om att äta sig fet för att vara inspiration åt sin partners lerfigurer. Verkligheten krockar med drömmar och illusioner. Frågor som de flesta kan känna igen väcks. Kan man smälta samman med en annan människa och samtidigt bevara sig själv? Hur ser gränserna ut för en sund kärlek? Finns det kärlek kvar till sig själv, när man konstant måste ge till andra? Det är nio fascinerande berättelser att dyka ner i och njuta av. Berättelser att diskutera, reflektera över och komma ihåg.

”Det bor ett kvinnodjur i mig. Ibland känner jag henne rispa på insidan av huden, andra gånger tar hon sig ut”, sa Pica och viftade med handen mot något obestämt.

Terapeuten tog ett guldfiskandetag. Öppnade munnen bara för att stänga den igen.

”Jag menar det”, lade Pica till. ”Inte bara symboliskt. Jag kallar henne SkuggPica.”

”Vad vill hon tror du?” frågade terapeuten.

”Skrämmas”, sa Pica och kände på sig att hon borde säga något om att mota vanmakt med magiskt tänkande.

Terapeutens ögonbryn for upp i hårfästet och försvann i ett moln av vitt när hon skrattade till.

”Förlåt, jag skrattar inte åt dig utan för att jag blev överrumplad.”

”Det är okej. Jag hävdar att det bor en varelse i mig, som jag dessutom har namngett. Som ett slags husdjur. Rätt löjeväckande.”

”Eller spännande”, sa terapeuten. ”Vem är det hon skrämmer?”

Med barnen utflugna befinner sig Pica i en ny fas i livet. Hon ser fram emot ett gemensamt hem med särbon, Mickel. Men när hon får reda på att Mickel inte varit ärlig med deras relation vaknar något kraftfullt och konfrontativt inom henne. Det startar en händelsekedja som får henne att ifrågasätta det hon trott vara sant om sig själv. Gränser mellan fantasi och verklighet, mellan nu och då blir flytande när hon söker svaret på vem hon egentligen är och vill vara.

"Ingen vind kan blåsa omkull mig" är en självbiografi av Gabriella Mårtenson om livet med sjukdomen schizoaffektivt syndrom. 

Det är en bok om mörker. Det är en bok om liv och död och allt däremellan. Det är en bok om ljus och om att klara av dagarna, om överlevnad mitt i all kaos.

Som läsare kastas man i boken mellan olika verkligheter, "det sanna" och "fantasin", dessa kan ibland vara svåra för Mårtenson själv att urskilja fastän hon i texten förmedlar en klarhet kring detta.

Mårtensons vardag är fylld av hallucinationer: mardrömmar i sovande och vakna tillstånd, detta skildrar författaren på ett lättbegripligt och intagande sätt. Hon berättar också hur mycket måleriet betyder för henne, det ger henne kraft och hopp. Och trots att diagnosen tär på henne så ger den också henne förtröstan om att det går att leva med sjukdomar som denna.