Visar resultat för..."Feminister"

FENOMENDEBUTEN SOM HAR FÅTT ITALIEN PÅ FALL!

Den bäst säljande italienska romanen 2023 och 2024, som sålt i över 700 000 exemplar.

Vinnare av de italienska bokhandlarnas pris Premio Bancarella.

Salento, 1934. I junihettan stannar en buss på torget i Lizzanello, en liten by i södra Italien. Carlo Greco kliver av tillsammans med sin hustru Anna. För Carlo är hemkomsten efterlängtad, men för Anna, uppvuxen i norr, innebär flytten en stor omställning.

De traditionstyngda byborna förfäras av hennes självständighet. Hon går inte i kyrkan, älskar att läsa böcker och sköter varken hemmet eller rollen som hustru som förväntat. När hon hör att det lokala postkontoret söker personal trotsar hon ogillande röster och blir Lizzanellos första kvinnliga brevbärare.

I över tjugo år delar Anna ut posten i byn. Hon läser högt för de som inte kan, skriver dolda budskap till älskande par och levererar brev från män vid fronten. Som brevbärare vet Anna mer än de flesta om människornas liv – men hon vet inte allt.

Brevbäraren i Lizzanello är en storslagen familjesaga om familjen Greco och om livet i Lizzanello genom världskrig och framväxande kvinnorörelser. Det är en roman om mod, frihet och tillhörighet men även om två oskiljaktiga bröder, dömda att älska samma kvinna.

“Härlig, långsam läsning” Gokväll, SVT

"Ljuvlig läsning, författaren ger liv och färg åt karaktärerna." Aftonbladet

Första gången författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist är hon fjorton år. "Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: 'Du är ju för terrorism.'" Istället för att värja sig mot ordet bestämmer sig Chimamanda Ngozi Adichie för att göra det till sitt, och strunta i omgivningens invändningar om att alla feminister är olyckliga och ogifta manshatare, att feminism är något i grunden oafrikanskt och att riktiga feminister inte bär läppglans.

Alla borde vara feminister är Chimamanda Ngozi Adichies personliga och inspirerande upprop för en feminism som angår oss alla och som lyfter blicken ut mot världen. Texten är från början ett bejublat TED-talk som setts av över två miljoner människor på Youtube, och som samplats av Beyoncé i låten ***Flawless.

Alla borde vara feminister ges ut i samarbete med Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, LO, TCO, Teskedsorden, Unizon och Gertrud Åström. Boken distribueras under december månad som en gåva till alla elever i årskurs 2 i den svenska gymnasieskolan.

"Genus spelar en viktig roll i hela världen. Och jag skulle gärna vilja att vi i dag börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld. En värld med lyckligare män och lyckligare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är så här vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda."

Chimamanda Ngozi Adichie

Katarina Wennstam läser Alla borde vara feminister - Chimamanda Ngozi Adichies personliga och inspirerande upprop för en feminism som angår oss alla och som lyfter blicken ut mot världen. Texten är från början ett bejublat TED-talk som setts av över två miljoner människor på Youtube, och som samplats av Beyoncé i låten ***Flawless.

Första gången författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist är hon fjorton år. "Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: 'Du är ju för terrorism.'" Istället för att värja sig mot ordet bestämmer sig Chimamanda Ngozi Adichie för att göra det till sitt, och strunta i omgivningens invändningar om att alla feminister är olyckliga och ogifta manshatare, att feminism är något i grunden oafrikanskt och att riktiga feminister inte bär läppglans.

Alla borde vara feminister ges ut i samarbete med Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, LO, TCO, Teskedsorden, Unizon och Gertrud Åström. Boken distribueras under december månad som en gåva till alla elever i årskurs 2 i den svenska gymnasieskolan.

"Genus spelar en viktig roll i hela världen. Och jag skulle gärna vilja att vi i dag börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld. En värld med lyckligare män och lyckligare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är så här vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda."

Chimamanda Ngozi Adichie

Första gången författaren Chimamanda Ngozi Adichie blir kallad feminist är hon fjorton år. "Det var inte någon komplimang. Det hörde jag på tonen – det var en ton som hade passat ett yttrande som: 'Du är ju för terrorism.'" Istället för att värja sig mot ordet bestämmer sig Chimamanda Ngozi Adichie för att göra det till sitt, och strunta i omgivningens invändningar om att alla feminister är olyckliga och ogifta manshatare, att feminism är något i grunden oafrikanskt och att riktiga feminister inte bär läppglans.

Alla borde vara feminister är Chimamanda Ngozi Adichies personliga och inspirerande upprop för en feminism som angår oss alla och som lyfter blicken ut mot världen. Texten är från början ett bejublat TED-talk som setts av över två miljoner människor på Youtube, och som samplats av Beyoncé i låten ***Flawless.

Alla borde vara feminister ges ut i samarbete med Sveriges Kvinnolobby, FN-förbundet, LO, TCO, Teskedsorden, Unizon och Gertrud Åström. Boken distribueras under december månad som en gåva till alla elever i årskurs 2 i den svenska gymnasieskolan.

"Genus spelar en viktig roll i hela världen. Och jag skulle gärna vilja att vi i dag börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld. En värld med lyckligare män och lyckligare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är så här vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda."

Chimamanda Ngozi Adichie

När Chimamanda Ngozi Adichie var 14 år blev hon kallad feminist för första gången. Det var ingen komplimang, utan mer en anklagelse. Men hon gjorde ordet till sitt och blev en stolt feminist! Alla borde vara feminister är ett upprop för en feminism som angår oss alla.

Boken var från början ett hyllat TED-talk och den delades 2015 ut som en gåva till alla elever i årskurs 2 i gymnasieskolan i Sverige. Nu finns den i lättläst bearbetning så att fler kan ta del av den.

Chimamanda Ngozi Adichie, född 1977 i Nigeria, är sin generations främsta afrikanska författare. Hon debuterade 2004 med Lila hibiskus och fick ett stort internationellt genombrott med En halv gul sol 2007. Boken tilldelades det prestigefyllda Orange Prize for Fiction. Hon har sedan dess gett ut den hyllade romanen Americanah (2013), prisad med National Book Critics Circle Award och utsedd till en av årets tio bästa böcker av New York Times. I dag finns hennes böcker översatta till ett trettiotal språk. Hon delar sin tid mellan Nigeria och USA.

Lättlästa böcker från Vilja är ofta något kortare, har alltid ett lättare språk och ett innehåll anpassat för en vuxen läsare.

Anna Lindholm tar sig an stora frågor om kvinnors arbete i och utanför hemmet. Hon har intervjuat kvinnor ur sin mormors generation för att få veta hur de tänkte kring sin roll i hemmet och i samhället. Var de lyckliga? Vad skulle de ha velat ändra på?

På sjuttiotalet verkade en grupp starka feminister i Anna Lindholms hemstad Ekenäs. Hur såg deras kamp ut, och vad hände med den när de själva fick barn? Vad blev resultatet av deras ansträngningar?

I Husmödrar och feminister synar Anna Lindholm sitt eget moderskap och de förväntningar hon har på samhället, hemmet och föräldraskapet. För att förstå sig själv och sina val måste hon först ta reda på varifrån hon kommer.

"Prestationsprinsessor", "duktiga flickor". Samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar. Vi har bland annat hört röster som menar att kvinnor ska sluta vara duktiga och sänka kraven på sig själva, men är det verkligen rätt väg att gå? I själva verket har vi mycket att lära av den duktiga flickan. Flit, strävsamhet och höga förväntningar möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in. Nu tar Birgitta Ohlsson revansch för den duktiga flickan. Med utgångspunkt i sitt eget liv visar hon att duktighet och höga prestationskrav inte behöver vara en börda. Det kan lika gärna vara ett maktmedel och ett redskap på vägen mot ett mer jämställt samhälle.

I den här boken går Birgitta Ohlsson ut med ett personligt och politiskt försvarstal till de duktiga flickorna, och visar vilken kraft och frihet som kommer med att vara "duktig".

Ny termin, ny skola och nya vänner. Emanuel har alla chanser att omdefiniera sig själv. Men vem är han? Och kanske mer relevant, vem borde han vilja vara? Med Emanuel Kent Sjögren har Åsa Asptjärn skapat en sanslöst skön antihjälte, ett svenskt svar på Sue Townsends klassiker om Adrian Mole.Det är sommarlovets sista dag och Emanuel Kent Sjögren och kompisen Tore ligger på rygg i gräset och stämmer av läget inför gymnasiestarten. De är ense om att de behöver en strategi, för här finns alla möjligheter att vända blad och bli den man vill vara. Okänd mark ska beträdas, nya vänskaper inledas och så vidare.Och Emanuel gör sitt absolut bästa, han iakttar, försöker hitta rätt klädmässigt, och snappar fort upp grejen med kaffe i pappmugg på lektionen. Men det går så där. I Emanuels basgrupp i Humanist 1 finns de som verkligen vet vilka de är, som Iggs som definierar sig som kille, och Frank som axlar ledarrollen bättre än många andra men som ärligt talat mår piss – och så finns Kaisa. Kaisa som skänker Emanuel ögonblick av lycka…Men säg den lycka som varar. Snart står Emanuel i orkanens öga av missförstånd där en okänd jazzmusiker, en hbtq-demo, brev han aldrig skrivit och en damastduk på mormors kalas spelar orimligt stora roller.

"Pastor Viveka och feministerna på Stockrosvägen" är den fjärde fristående delen i serien om den välmenande pastorn och hennes yviga församling i villaidyllen Gamla Enskede. En underhållande och tänkvärd berättelse för alla som söker spänning med hög mysfaktor.

"Haaland skriver mysigt på allvar." Barometern

Vintern har bitit sig fast i gamla Enskede när Viveka predikar om jämställdhet. Frågan har blivit särskilt aktuell sedan Beatrice Dunder bildade kvinnokollektiv, något alla i grannskapet tycks ha en åsikt om. Vissa retar tydligen upp sig mer än andra. Feministerna på Stockrosvägen får huset nedklottrat och någon har släppt ut kaninen Rocky. Samtidigt har Viveka egna bekymmer: familjens båt måste färgsaneras, kyrkans dopgrav läcker och sonen Otto har kommit på kant med klasskompisen King Dunder - Beatrices son - som en dag plötsligt försvinner.

FENOMENDEBUTEN SOM HAR FÅTT ITALIEN PÅ FALL!

Den bäst säljande italienska romanen 2023 och 2024, som sålt i över 700 000 exemplar.

Vinnare av de italienska bokhandlarnas pris Premio Bancarella.

Salento, 1934. I junihettan stannar en buss på torget i Lizzanello, en liten by i södra Italien. Carlo Greco kliver av tillsammans med sin hustru Anna. För Carlo är hemkomsten efterlängtad, men för Anna, uppvuxen i norr, innebär flytten en stor omställning.

De traditionstyngda byborna förfäras av hennes självständighet. Hon går inte i kyrkan, älskar att läsa böcker och sköter varken hemmet eller rollen som hustru som förväntat. När hon hör att det lokala postkontoret söker personal trotsar hon ogillande röster och blir Lizzanellos första kvinnliga brevbärare.

I över tjugo år delar Anna ut posten i byn. Hon läser högt för de som inte kan, skriver dolda budskap till älskande par och levererar brev från män vid fronten. Som brevbärare vet Anna mer än de flesta om människornas liv – men hon vet inte allt.

Brevbäraren i Lizzanello är en storslagen familjesaga om familjen Greco och om livet i Lizzanello genom världskrig och framväxande kvinnorörelser. Det är en roman om mod, frihet och tillhörighet men även om två oskiljaktiga bröder, dömda att älska samma kvinna.

“Härlig, långsam läsning” Gokväll, SVT

”Inspirerad av Giannones egen gammmelmormor, berättar hon en varm och berörande historia som utforskar könsroller, förlorade chanser och vikten av familjeband.”

BOOKLIST

Fyra kvinnor, en bokklubb och en dröm om frihet och frigörelseEnligt 60-talets ideal lever Margaret Ryan den amerikanska drömmen. Hon har en make, tre barn, en kombi och ett perfekt hem i det exklusiva Concordia. Hon gör allt rätt, läser A Woman’s Place och följer reglerna för hur en hemmafru ska vara – ändå känns något fel.När den gåtfulla Charlotte Gustafson flyttar in i området förändras allt. Margaret startar en bokklubb för att komma henne nära och bjuder in grannarna Bitsy och Viv. Över hemligheter, cocktails och den kontroversiella bästsäljaren Den feminina mystiken inser kvinnorna att idealet de strävar efter inte är hela sanningen – och att de alla längtar efter något mer.Detta blir början på ett år som kommer att förändra deras liv för alltid.Bokklubb för besvärliga kvinnor är en roman med hjärta, humor och djup om att hitta sin röst och skapa en bättre framtid för sig själv. För alla som älskade Bonnie Garmus Lektioner i kemi, Kristin Hannahs Kvinnorna eller Kate Quinns Det kvinnliga sällskapet.Marie Bostwick är en bästsäljande författare till över tjugo verk inom samtida och historisk skönlitteratur. Hennes romaner, som översatts till ett dussin språk, älskas av läsare världen över. Bostwick bor i delstaten Washington tillsammans med sin make och en vacker, lagom bortskämd cavalier king charles spaniel.

Efter succén med "Ja jag har mens, hurså?" är Clara Henry tillbaka med en inspirerande och rolig guide till feminism.

Vad är feminism och varför behövs det? Har feminismen gått för långt? (Svar: nope.) Hur skiljer man på ett ”catcall” och en komplimang, och hur ska en egentligen förhålla till sin kropp, till sex och eventuella privilegier?

Clara har skrivit boken som, efter 2017 års globalt omskakande #metoo-rörelse, har en given plats på tjejers, killars och ickebinäras nattduksbord. En överlevnadsguide för alla som någonsin varit utsatta för eller funderat på den strukturella sexismen i samhället, och en humorfylld och uppmuntrande reflektion över författarens egna erfarenheter.

Katarina Wennstam försvarar den hånade fittan, hon skärskådar rädslan för samtyckeslagen och fördömer allt vad slut-shaming heter. ”Kvinnor som vill …” är en samling av nyskrivna och tidigare publicerade texter om sexet, lusten och kroppen som visar att en hel del har hänt sedan Wennstam debuterade 2002 med ”Flickan och skulden”. Men mycket är också skrämmande likt. Som en av Sveriges främsta feministiska samhällsdebattörer, bland annat i hyllade sommar- och vinterprat, kämpar hon för förändring av vår syn på kvinnans sexualitet, lust och kropp. ”Det handlar om att påminna kvinnor om vilken fantastisk gåva sexualiteten är och hur mycket roligt man kan ha med lusten genom livet. Kvinnors spelplan måste bli lika rymlig som mäns."

Vad skulle du som man vilja prata om, om ingen dömde dig? ”Allt vi inte pratar om” är en bok som är tänkt att inspirera killar och män till att börja prata om sådant som män annars inte pratar om. Grunden är intervjuer med bland andra Kodjo Akolor, Sanny Dahlbeck, Philip Botström, Ali Boulala, Daniel Hallberg och Farzad Farzaneh på teman som kärlek, skörhet, flyktvägar, ego, sex och vänskap. Och här hittar du också samtalsguider och tips från män till män.

Gamla föreställningar om hur män ska vara skadar oss alla och tiden har kommit för killar att börja prata med varandra och ta ansvar för en förändring. Det finns många sätt att delta i samtalet – men det viktigaste är att snacket kommer igång, att du som man börjar prata med andra killar och män omkring dig.

Varför inte ta med den här boken nästa gång du träffar polarna, släkten, lagkamraterna eller kollegorna? Att starta förändringen behöver inte vara svårare än så!

Allt vi inte pratar om görs av jämlikhetsstiftelsen Make Equal, i samarbete med Studiefrämjandet och med IOGT-NTO, Bonnier Bookery, Acast och Månpocket.

Ida Östensson är grundare till en rad organisationer och initiativ. Jämlikhetsstiftelsen Make Equal, samtyckesrörelsen FATTA, skateboardorganisationen No Limit Skate och samtalsrörelsen #killmiddag för att nämna några. Ida har fått en rad utmärkelser och utsågs bland annat till årets folkbildare 2015 och Årets BRIS-pristagare 2017.

Thor Rutgersson är författare och har skrivit både skönlitterärt och facklitteratur om bland annat folkrörelser, folkbildning, jämlikhet, jämställdhet och demokratisering. Hans två senaste böcker, romanen Inställt pga Panik och prosadiktsamlingen AMBIVALENS, handlar om panikångest och psykisk ohälsa. Thor har också producerat och programlett poddradio och leder intervjuerna i podden ”Allt vi inte pratar om”.

Behöver alla människor tillskrivas samma värde?Behöver män och kvinnor få samma lön för samma arbete? Behöver alla få bestämma över sin egen kropp? Behöver både män och kvinnor ta ansvar för sina barn? Behöver män och kvinnor dela på det obetalda jobbet hemma? Behöver det finnas både manliga och kvinnliga superhjältar, presidenter, författare, regissörer, nobelpristagare, förskolepedagoger, företagsledare? Behöver man bli lyssnad på när man säger något på ett möte, eller är det okej att mötesdeltagarna av motsatt kön behandlar en som luft? Behöver man få göra abort utan att riskera att dö eller hamna i fängelse? Behöver man bry sig om när folk kommenterar ens utseende som om man vore en möbel i rummet? Behöver man bry sig om när man blir uthängd som hora på Facebook? Behöver man bry sig om när man blir våldtagen? Behöver man få vara som man vill – utan att bli dömd på förhand? Vår kamp är en antologi med nio feministiska noveller, av nio fantastiska författare. För feminismen har inte gått för långt - vår kamp har bara börjat.

Medverkande novellförfattare: Emmy Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg. Förord av Titti Persson.

Tillsammans skrev Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder sin numera klassiska biografi över Elin Wägner som utkom i två delar åren 1977 och 1980. Den ger en heltäckande skildring av den fascinerande människan Elin Wägner – den privata: det ensamma barnet, äktenskapet med John Landquist och den stora kärleken till Sigfrid Siwertz – den offentliga: journalisten, filosofen, samhällsdebattören och författaren. Denna efterlängtade utgåva innehåller de två delarna samt ett förord av Helena Forsås-Scott från 2003.

Elin Wägner föddes i Lund 1882. Hennes mor, prästdottern från Tolg, dog när Elin var tre år. Moderns familj, främst morbrodern som senare också blir präst i Berg, norr om Växjö, blev oerhört viktiga för Elin Wägner och förebilder för romanfigurer i flera av hennes verk. Hon började sin journalistiska karriär i Helsingborgsposten (1903–04), flyttade till Stockholm och blev medarbetare i Vårt land (1904–05) och redaktionssekreterare i Idun (1907–17). Skrev under ett antal år artiklar i Dagens Nyheter, bl.a. under signaturen Devinez. Medarbetade i Tidevarvet (1923–36).Hon var redan en välkänd stockholmsjournalist och hade gett ut Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) – båda om yrkesarbetande kvinnor i stadsmiljö – när hon gjorde sitt litterära genombrott med smålandsromanen Åsa-Hanna (1918). Därefter följde en roman om året, flera med förankring i Småland och med utgångspunkt i tidens stora frågor: kvinnornas rösträtt, freden och miljön. I Fred med jorden (1940) utformar hon tillsammans med Fogelstadgruppens Elisabeth Tamm ett program för en uthållig jordbrukspolitik. Elin Wägner var en av grundarna av Fogelstadgruppen. I den viktiga debattboken Väckarklocka (1941) berör hon vår tids stora samhällsfrågor: jämställdheten, freden och miljön. Efter utgivningen av den lysande Selma Lagerlöfbiografin (1942–43) blev hon invald i Svenska Akademien 1945. Den sista stora smålandsromanen blev Vinden vände bladen (1947). Elin Wägner dog 1949.

Se mannens av hävd specifika, förskräckliga egenskaper: känslokyla, karriärism, likgiltighet för barnen... Se dem utkristalliserade in i de finaste mekanismer och överförda till Karla, kvinnan som tror sig frigjord när hon blivit en man i kjol!

Karla, fyrtio år, välbevarad, påläggskalv på det mycket Svenska Verket med utlandsplaceringen i en liten ask, är gift med Fritze, utvald som kompletterande faktor utifrån sitt representativa yttre och inre, och håller sig med älskaren Angelo, invandrad innehavare av en salladsbar, samt besväras av dottern Lotta, hjälpligt undanskuffad på dagis. Ohyggliga kriser seglar upp när Fritze av någon märklig, bisarr anledning vill skiljas...

Anna Wahlgrens debattroman Mannen i kjol utkom för första gången 1980.

"Pastor Viveka och feministerna på Stockrosvägen" är den fjärde fristående delen i serien om den välmenande pastorn och hennes yviga församling i villaidyllen Gamla Enskede. En underhållande och tänkvärd berättelse för alla som söker spänning med hög mysfaktor.

"Haaland skriver mysigt på allvar." Barometern

Vintern har bitit sig fast i gamla Enskede när Viveka predikar om jämställdhet. Frågan har blivit särskilt aktuell sedan Beatrice Dunder bildade kvinnokollektiv, något alla i grannskapet tycks ha en åsikt om. Vissa retar tydligen upp sig mer än andra. Feministerna på Stockrosvägen får huset nedklottrat och någon har släppt ut kaninen Rocky. Samtidigt har Viveka egna bekymmer: familjens båt måste färgsaneras, kyrkans dopgrav läcker och sonen Otto har kommit på kant med klasskompisen King Dunder - Beatrices son - som en dag plötsligt försvinner.

"Pastor Viveka och feministerna på Stockrosvägen" är den fjärde fristående delen i serien om den välmenande pastorn och hennes yviga församling i villaidyllen Gamla Enskede. En underhållande och tänkvärd berättelse för alla som söker spänning med hög mysfaktor.

"Haaland skriver mysigt på allvar." Barometern

Vintern har bitit sig fast i gamla Enskede när Viveka predikar om jämställdhet. Frågan har blivit särskilt aktuell sedan Beatrice Dunder bildade kvinnokollektiv, något alla i grannskapet tycks ha en åsikt om. Vissa retar tydligen upp sig mer än andra. Feministerna på Stockrosvägen får huset nedklottrat och någon har släppt ut kaninen Rocky. Samtidigt har Viveka egna bekymmer: familjens båt måste färgsaneras, kyrkans dopgrav läcker och sonen Otto har kommit på kant med klasskompisen King Dunder - Beatrices son - som en dag plötsligt försvinner.

"Prestationsprinsessor", "duktiga flickor". Samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar. Vi har bland annat hört röster som menar att kvinnor ska sluta vara duktiga och sänka kraven på sig själva, men är det verkligen rätt väg att gå? I själva verket har vi mycket att lära av den duktiga flickan. Flit, strävsamhet och höga förväntningar möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in. Nu tar Birgitta Ohlsson revansch för den duktiga flickan. Med utgångspunkt i sitt eget liv visar hon att duktighet och höga prestationskrav inte behöver vara en börda. Det kan lika gärna vara ett maktmedel och ett redskap på vägen mot ett mer jämställt samhälle.

I den här boken går Birgitta Ohlsson ut med ett personligt och politiskt försvarstal till de duktiga flickorna, och visar vilken kraft och frihet som kommer med att vara "duktig".

Ny termin, ny skola och nya vänner. Emanuel har alla chanser att omdefiniera sig själv. Men vem är han? Och kanske mer relevant, vem borde han vilja vara? Med Emanuel Kent Sjögren har Åsa Asptjärn skapat en sanslöst skön antihjälte, ett svenskt svar på Sue Townsends klassiker om Adrian Mole.Det är sommarlovets sista dag och Emanuel Kent Sjögren och kompisen Tore ligger på rygg i gräset och stämmer av läget inför gymnasiestarten. De är ense om att de behöver en strategi, för här finns alla möjligheter att vända blad och bli den man vill vara. Okänd mark ska beträdas, nya vänskaper inledas och så vidare.Och Emanuel gör sitt absolut bästa, han iakttar, försöker hitta rätt klädmässigt, och snappar fort upp grejen med kaffe i pappmugg på lektionen. Men det går så där. I Emanuels basgrupp i Humanist 1 finns de som verkligen vet vilka de är, som Iggs som definierar sig som kille, och Frank som axlar ledarrollen bättre än många andra men som ärligt talat mår piss – och så finns Kaisa. Kaisa som skänker Emanuel ögonblick av lycka…Men säg den lycka som varar. Snart står Emanuel i orkanens öga av missförstånd där en okänd jazzmusiker, en hbtq-demo, brev han aldrig skrivit och en damastduk på mormors kalas spelar orimligt stora roller.

"Prestationsprinsessor", "duktiga flickor". Samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar. Vi har bland annat hört röster som menar att kvinnor ska sluta vara duktiga och sänka kraven på sig själva, men är det verkligen rätt väg att gå? I själva verket har vi mycket att lära av den duktiga flickan. Flit, strävsamhet och höga förväntningar möjliggör klassresor, krossar glastak och får drömmar att slå in. Nu tar Birgitta Ohlsson revansch för den duktiga flickan. Med utgångspunkt i sitt eget liv visar hon att duktighet och höga prestationskrav inte behöver vara en börda. Det kan lika gärna vara ett maktmedel och ett redskap på vägen mot ett mer jämställt samhälle.

I den här boken går Birgitta Ohlsson ut med ett personligt och politiskt försvarstal till de duktiga flickorna, och visar vilken kraft och frihet som kommer med att vara "duktig".

Pdf på not-och källförteckning finns att ladda ner på Bonnier Audios hemsida. www.bonnieraudio.se

Efter succén med "Ja jag har mens, hurså?" är Clara Henry tillbaka med en inspirerande och rolig guide till feminism.

Vad är feminism och varför behövs det? Har feminismen gått för långt? (Svar: nope.) Hur skiljer man på ett ”catcall” och en komplimang, och hur ska en egentligen förhålla till sin kropp, till sex och eventuella privilegier?

Clara har skrivit boken som, efter 2017 års globalt omskakande #metoo-rörelse, har en given plats på tjejers, killars och ickebinäras nattduksbord. En överlevnadsguide för alla som någonsin varit utsatta för eller funderat på den strukturella sexismen i samhället, och en humorfylld och uppmuntrande reflektion över författarens egna erfarenheter.

Behöver alla människor tillskrivas samma värde?Behöver män och kvinnor få samma lön för samma arbete? Behöver alla få bestämma över sin egen kropp? Behöver både män och kvinnor ta ansvar för sina barn? Behöver män och kvinnor dela på det obetalda jobbet hemma? Behöver det finnas både manliga och kvinnliga superhjältar, presidenter, författare, regissörer, nobelpristagare, förskolepedagoger, företagsledare? Behöver man bli lyssnad på när man säger något på ett möte, eller är det okej att mötesdeltagarna av motsatt kön behandlar en som luft? Behöver man få göra abort utan att riskera att dö eller hamna i fängelse? Behöver man bry sig om när folk kommenterar ens utseende som om man vore en möbel i rummet? Behöver man bry sig om när man blir uthängd som hora på Facebook? Behöver man bry sig om när man blir våldtagen? Behöver man få vara som man vill – utan att bli dömd på förhand? Vår kamp är en antologi med nio feministiska noveller, av nio fantastiska författare. För feminismen har inte gått för långt - vår kamp har bara börjat.

Medverkande novellförfattare: Emmy Abrahamson, Helena Dahlgren, Anna Jörgensdotter, Jens Klitgaard, Katarina Mazetti, Anna Ringberg, Julia Svanberg, Vio Szabo och Anna Winberg. Förord av Titti Persson.