Visar resultat för..."bygden"

Annika Strandhäll var flickan som växte upp i Göteborgsförorten Bergsjön och fick följa med sin mamma till pantbanken för att de skulle ha råd med mat. Det fanns inte på kartan att hon eller någon i hennes klass skulle kunna bli politiker. Trots det gjorde hon som minister stort avtryck under en tid när både det politiska landskapet och debatten förändrades. På sociala medier har hon som feminist och socialdemokrat ständigt varit i hetluften och vågat stå upp för sina åsikter trots att det ofta har blåst. När Annikas sambo tog sitt liv ställdes hon inför utmaningen att hålla ihop familjen och lyckas hitta tillbaka till livet igen. Här delar Annika med sig av livet bakom rubrikerna och ger en inblick i både sin privata och politiska tillvaro.

Allt förändras när både Katja och Uno bestämmer sig för att ställa upp i klassrådsvalet. Tiden som bästa vänner och listiga detektiver är förbi. Den som blir vald till representant ska få vara med och bestämma om vad som ska ske med skogsdungen. Katja vill att den ska bli en käpphästbana, Uno vill att den ska bli en fotbollsplan. Båda vill vinna.

Men så försvinner valurnan med alla röster under mystiska omständigheter. Kan det ha något att göra med de två skumma typerna Katja har sett smyga omkring vid skolan?

Nu hänger allt på att Katja och Uno kan släppa det som har varit och samarbeta för att försöka lösa mysteriet och rädda både lekdungen, skoldemokratin och sin vänskap.

"Att lära våra barn att de kan påverka sin framtid och att deras åsikter är lika viktiga som de vuxnas kan inte komma mer rätt än nu, i en tid med växande demokratiproblem och desinformation som påverkar våra beslut. Tack för njutbar läsning." Jeanette Gustafsdotter, tidigare kultur- och demokratiminister

Padel har kommit för att stanna. Det blir svårare och svårare att boka tid i kommunens Österköping kommuns padelhall. Men så hittas en person mördad i ett omklädningsrum. Mordvapnet - Ett padelracket.

Samtidigt trappas konkurrensen upp om vem som ska få bygglov till att bygga nya padelbanor. Flera ser potentialen i branschen och de skyr inga medel för att vinna padelkriget. Kidnappning och mord är helt enkelt nödvändiga steg.

Politikerna i kommunen blir indragna och konflikten eskalerar. Vad har den före detta tennisspelaren, Sven Båge, med det här att göra? Taxichauffören Gunnar Ask, som ser det mesta som händer runt omkring på gatorna, kan han veta något som polisen kan vara intresserad av? Och varför kidnappas Selma, dottern till kommunstyrelsens ordförande?

"Padelkriget" är en rafflande spänningsroman med engagerande intriger som håller läsaren på sin spets.

- Hon saknar barnbarnen, hälsa dem, väser jag. Kvinnan blir djupt berörd. Jag fylls av en mäktig känsla. Seansen är fullsatt och allas blickar är riktade mot mig. Det är bara ett problem. Jag är en bluff. Jag kan inte prata med andar.

Följ med på ett spännande och överraskande reportage i en industri som verkar i korsningen mellan alternativmedicin, yoga och spöktro. En industri som växt kring den nyandliga våg av spöktro som svept över Sverige. Med flera teveprogram, magasin och hälsomässor runt om i Sverige med andar och medium som tema finns stora pengar i rörelse både för stora och små företagare med spiritistiska förtecken.

Journalisten Alexander Bygdén bestämmer sig för att ta reda på hur pass enkelt det faktiskt kan vara att tjäna pengar genom att låtsas tala med andar. Han bestämmer sig att wallraffa och utge sig för att vara ett medium. Resan går via källarseanser, andliga kursgårdar och telefonspågummor för att sluta med en storseans i ett Folketshus med en fullsatt och köpvillig publik.

Bokens författare frilansjournalisten Alexander Bygdén har bland annat arbetat på Sveriges Radio, Expressen/GT och Sveriges Television. Numera ägnar han en stor del av sin tid åt att opinionsbilda och folkbilda för att stoppa psykisk ohälsa.

Arbetet med planering och samhällsutveckling kräver i allt större utsträckning perspektiv som integrerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En sådan utgångspunkt leder till många frågor med koppling till energi, infrastruktur för transporter och kommunikation, liksom hur vi ska organisera för boende, vård och omsorg. Integrerade perspektiv på hållbar utveckling utgör ramarna för den här boken. I boken presenteras studier av samhällsplanering för goda livsvillkor i landsbygder, med särskilt fokus på service- och infrastrukturutveckling. Landsbygder och städer är sammanlänkade i nätverk av platser och beroendeförhållanden, och goda livsvillkor på landsbygder bidrar därmed till en hållbar utveckling för hela samhället.   

Boken belyser aktuella planeringsfrågor; pekar på problem och presenterar alternativa perspektiv och praktiker. Författarna diskuterar förhållningssätt och strategier som utmanar rådande bilder av landsbygder. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som inbjuder till diskussioner kring texten och andra planeringssammanhang.   

Författarna har sin bakgrund i discipliner som kulturgeografi, samhällsplanering, infrastrukturstudier, informatik och organisationsvetenskap samt civilsamhällesstudier. Deras varierade bakgrunder som forskare och praktiker bidrar till integrering av perspektiv och sektorer.

Susanne Stenbacka (red.) är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Brita Hermelin (red.) är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. Ida Andersson är docent i kulturgeografi och arbetar som lektor vid Örebro universitet.  Cecilia Bygdell är fil.dr i kulturgeografi och forskare vid Upplandsmuseet.  Patrik Cras är doktor i landsbygdsutveckling och verksam som forskare vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.  Jenny Eriksson Lundström är universitetslektor i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.  Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning mot civilsamhällesstudier vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.  Ida Grundel är fil.dr i kulturgeografi och arbetar på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Eva Gustavsson är docent i kulturgeografi vid Örebro universitet.  Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.  Johan Hörnemalm är fil.dr i arbetsvetenskap med sociologi som huvudämne och ansluten forskare vid Umeå universitet. Stina Karlsson är utvecklingsledare för kompetensförsörjnings- och arbetsmarknadsfrågor på Norrbottens Kommuner.  Catarina Lundqvist är fil.dr i det tvärvetenskapliga forskningsområdet etnicitet och ansluten forskare vid Umeå universitet.  Daniel Lövgren är universitetslektor vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hans forskningsintresse rör kommunikation och plats i relation till olika typer av organisationer/organisering, men även studier av strategisk kommunikation i offentlig sektor. Dick Magnusson är universitetslektor och docent på Institutionen för Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.  Anna-Birgitte Moberg har en masterexamen i statsvetenskap från Linköpings universitet.  Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.  Mattias Sandberg är docent i kulturgeografi. Han arbetar som specialist inom skogens sociala värden på Skogsstyrelsen och är affilierad forskare i kulturgeografi vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet. Pelle Åberg är docent i statsvetenskap och lektor vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola i Stockholm. 

I BÖRJAN AV 1990-TALET byggdes bostäder, en hockeyhall och ett släkt forskar centrum i Ramsele i västra Ångermanland. 30 år senare är de flesta butiker stängda, samhällsservicen borta och många villor öde. Vad var det som hände? Och kan den gröna industrirevolutionen rädda det tynande norrländska inlandet, återöppna de nedläggningshotade sjukhusen och vända den demo grafiska utvecklingen? Eller leder den bara till en sårig vindkraftsdebatt och återuppväckta minnen från vattenkraftsutbyggnaden? Joakim Broman är uppväxt i Ramsele. I Döden vid Faxälvens strand blickar han både framåt och bakåt för att kunna beskriva de krafter som sliter isär stad och land i Sverige.

"Under resan granskar och vänder Broman på bilden av Sverige som industrination och undersöker innebörden av strukturomvandlingar i lokalsamhället. Diskussionen förankras i aktuell litteratur vilket fördjupar analysen. Det är en mycket angelägen skildring av Sverige av idag, av platser som verkar bortglömda men där älven alltjämt rinner." - Ive Brissman, BTJ

"Nu åker han tillbaka och konstaterar att det inte ser ut som förr. Och exakt där hade boken kunnat upphört att intressera, för hur vanligt är det inte med färdiga svar på landsbygdens problem? Broman, som studerat och vässat sin penna på storstadens ledarsidor, skulle lätt ha kunnat använda sin återvändarresa till att tugga gamla teser. Det gör han nu inte. Han undrar uppriktigt om det finns en lösning för de delar av Sverige som mest bara långsamt ligger och dör? Han överraskar."  - Torbjörn Nilsson, SVD

JOAKIM BROMAN är uppväxt i Ramsele. I Döden vid Faxälvens strand gör han med Ångermanlands inland som utgångspunkt en resa genom den svenska politikens mest aktuella konflikter.

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den?

I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum.

* * *

Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.