Den intervjubaserade boken En annan landsbygd – om gestaltad livsmiljö på landsbygden är skriven och sammanställd av arkitekten Angelica Åkerman och presenterar röster och platser som sällan träffas av den svenska samhälls- och bostadsdebattens strålkastarljus. Om det offentliga samtalet om arkitektur och bostadspolitik gärna fokuserar på storstadens problem och utmaningar, vänder En annan landsbygd i stället blicken mot byar, gamla bruksorter och avfolkade kustsamhällen. Massmedias och forskarvärldens fokus på storstädernas bostadsbrist har skymt det faktum att många glesbygdskommuner också har bostadsbrist. Undersökningar visar också att många fler än de som idag bor på landsbygden skulle vilja flytta dit, men det begränsade utbudet av hyresbostäder och arbetsmöjligheter hämmar denna möjliga ”gröna våg”. Byggemenskaper, bostadskooperationer och omvandlingar av tomma industrilokaler är en del av de initiativ som presenteras i boken och som kan ge fler möjlighet att bo på landsbygden. Genom intervjuer med arkitekter, forskare, kulturarbetare, fastighetsägare och eldsjälar ger boken inblick i de möjligheter till ökat bostadsbyggande och nya sociala och kulturella sammanhang som finns på olika orter. Tonvikten ligger på att låta intervjupersonernas personliga engagemang och kunskaper komma till uttryck. Men författaren ramar också in intervjuerna med historiska och teoretiska perspektiv. En fråga som återkommer i boken är vem som ska ta ansvar för utvecklingen på mindre orter – är det självorganiserat, ideellt arbete som är nyckeln till framgång eller borde myndigheter, regioner och kommuner ta ett större ansvar? Boken En annan landsbygd, har fått flera lovord i pressen. Valdemar Möller i Landets Fria Tidning konstaterar att ”I inledningen står det att boken bland annat riktas till samhällsplanerare, arkitekter, fastighetsägare, kommuner och föreningar – men jag tror absolut att alla som är intresserade av landsbygdsutveckling och bostäder kan ha stor glädje av att läsa den. Bibliotekstjänst ger boken helhetsbetyget 4/5 och skriver att ”Materialet är mycket inspirerande och ger en god grund för ett bra samtal mellan olika aktörer om hur vi skapar hållbar samhällsutveckling och arbetar tvärsektoriellt.” I tidskriften Stad lyfter Caroline Dahl fram hur En annan landsbygd beskriver en ny form av samhällsplanering som utgår från den enskilda platsens förutsättningar och de människor som bor där, och hon finner ”en lovande ansats till debatt om detta” i boken.

Den intervjubaserade boken En annan landsbygd – om gestaltad livsmiljö på landsbygden är skriven och sammanställd av arkitekten Angelica Åkerman och presenterar röster och platser som sällan träffas av den svenska samhälls- och bostadsdebattens strålkastarljus. Om det offentliga samtalet om arkitektur och bostadspolitik gärna fokuserar på storstadens problem och utmaningar, vänder En annan landsbygd i stället blicken mot byar, gamla bruksorter och avfolkade kustsamhällen. Massmedias och forskarvärldens fokus på storstädernas bostadsbrist har skymt det faktum att många glesbygdskommuner också har bostadsbrist. Undersökningar visar också att många fler än de som idag bor på landsbygden skulle vilja flytta dit, men det begränsade utbudet av hyresbostäder och arbetsmöjligheter hämmar denna möjliga ”gröna våg”. Byggemenskaper, bostadskooperationer och omvandlingar av tomma industrilokaler är en del av de initiativ som presenteras i boken och som kan ge fler möjlighet att bo på landsbygden. Genom intervjuer med arkitekter, forskare, kulturarbetare, fastighetsägare och eldsjälar ger boken inblick i de möjligheter till ökat bostadsbyggande och nya sociala och kulturella sammanhang som finns på olika orter. Tonvikten ligger på att låta intervjupersonernas personliga engagemang och kunskaper komma till uttryck. Men författaren ramar också in intervjuerna med historiska och teoretiska perspektiv. En fråga som återkommer i boken är vem som ska ta ansvar för utvecklingen på mindre orter – är det självorganiserat, ideellt arbete som är nyckeln till framgång eller borde myndigheter, regioner och kommuner ta ett större ansvar? Boken En annan landsbygd, har fått flera lovord i pressen. Valdemar Möller i Landets Fria Tidning konstaterar att ”I inledningen står det att boken bland annat riktas till samhällsplanerare, arkitekter, fastighetsägare, kommuner och föreningar – men jag tror absolut att alla som är intresserade av landsbygdsutveckling och bostäder kan ha stor glädje av att läsa den. Bibliotekstjänst ger boken helhetsbetyget 4/5 och skriver att ”Materialet är mycket inspirerande och ger en god grund för ett bra samtal mellan olika aktörer om hur vi skapar hållbar samhällsutveckling och arbetar tvärsektoriellt.” I tidskriften Stad lyfter Caroline Dahl fram hur En annan landsbygd beskriver en ny form av samhällsplanering som utgår från den enskilda platsens förutsättningar och de människor som bor där, och hon finner ”en lovande ansats till debatt om detta” i boken.

Den intervjubaserade boken En annan landsbygd – om gestaltad livsmiljö på landsbygden är skriven och sammanställd av arkitekten Angelica Åkerman och presenterar röster och platser som sällan träffas av den svenska samhälls- och bostadsdebattens strålkastarljus. Om det offentliga samtalet om arkitektur och bostadspolitik gärna fokuserar på storstadens problem och utmaningar, vänder En annan landsbygd i stället blicken mot byar, gamla bruksorter och avfolkade kustsamhällen. Massmedias och forskarvärldens fokus på storstädernas bostadsbrist har skymt det faktum att många glesbygdskommuner också har bostadsbrist. Undersökningar visar också att många fler än de som idag bor på landsbygden skulle vilja flytta dit, men det begränsade utbudet av hyresbostäder och arbetsmöjligheter hämmar denna möjliga ”gröna våg”. Byggemenskaper, bostadskooperationer och omvandlingar av tomma industrilokaler är en del av de initiativ som presenteras i boken och som kan ge fler möjlighet att bo på landsbygden. Genom intervjuer med arkitekter, forskare, kulturarbetare, fastighetsägare och eldsjälar ger boken inblick i de möjligheter till ökat bostadsbyggande och nya sociala och kulturella sammanhang som finns på olika orter. Tonvikten ligger på att låta intervjupersonernas personliga engagemang och kunskaper komma till uttryck. Men författaren ramar också in intervjuerna med historiska och teoretiska perspektiv. En fråga som återkommer i boken är vem som ska ta ansvar för utvecklingen på mindre orter – är det självorganiserat, ideellt arbete som är nyckeln till framgång eller borde myndigheter, regioner och kommuner ta ett större ansvar? Boken En annan landsbygd, har fått flera lovord i pressen. Valdemar Möller i Landets Fria Tidning konstaterar att ”I inledningen står det att boken bland annat riktas till samhällsplanerare, arkitekter, fastighetsägare, kommuner och föreningar – men jag tror absolut att alla som är intresserade av landsbygdsutveckling och bostäder kan ha stor glädje av att läsa den. Bibliotekstjänst ger boken helhetsbetyget 4/5 och skriver att ”Materialet är mycket inspirerande och ger en god grund för ett bra samtal mellan olika aktörer om hur vi skapar hållbar samhällsutveckling och arbetar tvärsektoriellt.” I tidskriften Stad lyfter Caroline Dahl fram hur En annan landsbygd beskriver en ny form av samhällsplanering som utgår från den enskilda platsens förutsättningar och de människor som bor där, och hon finner ”en lovande ansats till debatt om detta” i boken.