Rian designmuseum – förlag

Den intervjubaserade boken En annan landsbygd – om gestaltad livsmiljö på landsbygden är skriven och sammanställd av arkitekten Angelica Åkerman och presenterar röster och platser som sällan träffas av den svenska samhälls- och bostadsdebattens strålkastarljus. Om det offentliga samtalet om arkitektur och bostadspolitik gärna fokuserar på storstadens problem och utmaningar, vänder En annan landsbygd i stället blicken mot byar, gamla bruksorter och avfolkade kustsamhällen. Massmedias och forskarvärldens fokus på storstädernas bostadsbrist har skymt det faktum att många glesbygdskommuner också har bostadsbrist. Undersökningar visar också att många fler än de som idag bor på landsbygden skulle vilja flytta dit, men det begränsade utbudet av hyresbostäder och arbetsmöjligheter hämmar denna möjliga ”gröna våg”. Byggemenskaper, bostadskooperationer och omvandlingar av tomma industrilokaler är en del av de initiativ som presenteras i boken och som kan ge fler möjlighet att bo på landsbygden. Genom intervjuer med arkitekter, forskare, kulturarbetare, fastighetsägare och eldsjälar ger boken inblick i de möjligheter till ökat bostadsbyggande och nya sociala och kulturella sammanhang som finns på olika orter. Tonvikten ligger på att låta intervjupersonernas personliga engagemang och kunskaper komma till uttryck. Men författaren ramar också in intervjuerna med historiska och teoretiska perspektiv. En fråga som återkommer i boken är vem som ska ta ansvar för utvecklingen på mindre orter – är det självorganiserat, ideellt arbete som är nyckeln till framgång eller borde myndigheter, regioner och kommuner ta ett större ansvar? Boken En annan landsbygd, har fått flera lovord i pressen. Valdemar Möller i Landets Fria Tidning konstaterar att ”I inledningen står det att boken bland annat riktas till samhällsplanerare, arkitekter, fastighetsägare, kommuner och föreningar – men jag tror absolut att alla som är intresserade av landsbygdsutveckling och bostäder kan ha stor glädje av att läsa den. Bibliotekstjänst ger boken helhetsbetyget 4/5 och skriver att ”Materialet är mycket inspirerande och ger en god grund för ett bra samtal mellan olika aktörer om hur vi skapar hållbar samhällsutveckling och arbetar tvärsektoriellt.” I tidskriften Stad lyfter Caroline Dahl fram hur En annan landsbygd beskriver en ny form av samhällsplanering som utgår från den enskilda platsens förutsättningar och de människor som bor där, och hon finner ”en lovande ansats till debatt om detta” i boken.

Törngrens krukmakeri har en särställning som Sveriges mest långlivade familjeföretag inom keramikområdet. Törngrens verkstad i Falkenberg var i drift från 1789 till 2015 och gick i sju generationer vidare från far till son. Under lång tid utgjorde kakelugnar och enklare bruksgods för hemmet huvuddelen av produktionen, men senare kom det rikt dekorerade prydnadsgodset att bli verkstadens särmärke. Med tyngdpunkt på krukmakeriets historia under 1900-talet skildrar boken hur de olika generationerna inom familjen Törngren arbetat med att både föra vidare traditionerna och förnya produktionen. Under efterkrigstiden lades tillverkningen om i modernistisk riktning och kom att präglas av dekoratörer som Leif Ueland och Bonni Rehnqvist. Från 1970-talet och framåt kompletterades den traditionella lergodsproduktionen med stengods. Boken beskriver en lokal kultur- och designhistoria men knyter också ihop verkstaden med en större berättelse om det keramiska hantverkets ställning i modernitetens Sverige. Boken är illustrerad med både historiska bilder och en mängd nytagna fotografier. I ett särskilt signaturavsnitt avbildas, beskrivs och dateras ett femtiotal olika stämplar och signaturer som använts i verkstaden.

Med teknisk skicklighet, humor och spontanitet har keramikern Ryozo Miki under mer än ett halvt sekel skapat en rik keramisk värld där kärleken till leran och arbetet är central. Han föddes 1942, växte upp och utbildade sig i Japan men har varit verksam i Sverige och Danmark sedan 1966. Ryozo Mikis keramik präglas av den traditionella skolning han fick som lärling i Kyoto i början av 1960-talet men också av hans ständiga sökande efter friare uttrycksformer. Här presenteras för första gången Ryozo Mikis keramik i bokform. Författarna Petter Eklund och Love Jönsson har följt hans arbete på nära håll och tecknar ett porträtt av både det individuella konstnärskapet och dess historiska och kulturella fond. Boken har parallelltext på svenska och engelska.

Katalogen innehåller en essä av konstkritikern Sara Arvidsson, en längre dikt av poeten Lina Ekdahl och kortare texter av gatukonstnären Daniel Götesson a.k.a. Ekta samt textilkonstnären Annika Ekdahl. Publikationen innehåller också en intervju med Elisabet Eriksson av Rians museichef Love Jönsson. Illustrationsmaterialet utgörs av nytagna fotografier av Mikael Lammgård och dokumenterar Elisabet Erikssons textila verk och artists’ books från de senaste två decennierna.

Den Falkenbergska encyklopedin/The Falkenberg Encyclopaedia är den brittisk-svenska konstnären Olivia Plenders personligt utformade uppslagsverk över staden Falkenberg. Boken kartlägger med den tecknade bilden som främsta medium stadens vardagsliv och historia på ett infallsrikt vis. Olivia Plender intresserar sig för hur kunskap organiseras i böcker och i bibliotek och hur vetenskapen bidrar till att skapa både kopplingar och avgränsningar mellan människan och den natur som omger henne. Med inspiration från äldre tiders encyklopediker har hon sorterat sina teckningar från Falkenberg i de sju kategorierna Materia, Naturalia, Varande (invändigt), Varande (utvändigt), Tid, Perception och Artificialia. I sin introduktion till bildverket skriver hon att ”syftet med Den Falkenbergska encyklopedin är att reflektera över hur vi förstår världen, i kontrast till dem som kom innan oss.” Urvalet av motiv i encyklopedin spänner från växter, djur, redskap, fortskaffningsmedel och byggnader till vardagliga scener från skola och föreningsliv. Genom oväntade kombinationer av text och bild skapar konstnären utrymme för associationer och tankar, till exempel i kategorin Artificialia, undergruppen Ingenjörskonst, där en teckning av en bil satts samman med uppslagsordet Befästning. Den Falkenbergska encyklodepin är inte ett uppslagsverk i traditionell mening utan snarare en artist’s book, och utgör en del av Olivia Planders konstnärliga gestaltning i Argus, Falkenbergs nya kulturcentrum, som bland annat huserar stadens stadsbibliotek och kulturskola.

Keramiken Anders Herwald Ruhwald är född och uppvuxen i Danmark, men verksam i USA sedan många år. Han har kommit att börja samla på stengods av Carl-Harry Stålhane, formgivet för Rörstrands porslinsfabrik på 1950- och 60-talen. Anders Ruhwald har fascinerats av Stålhanepjäsernas perfektion och tekniskt avancerade glasyrer, som var frukten av ett nära samarbete mellan olika yrkeskompetenser på fabriken. Föremålen har utgjort en inspirationskälla för en ny serie av verk, som Anders Ruhwald kallar för Glasur Stykker. Katalogen ”Ruhwald vs. Stålhane” är utgiven i samband med en utställning på Rian designmuseum och Rörstrand Museum, där Anders Ruhwald visar sina Glasur Stykker tillsammans med Stålhaneföremål ur sina egna och andras samlingar. Katalogen ger perspektiv på båda konstnärernas produktion och har texter på svenska och engelska av Martina Margetts, lärare på Royal College of Art i London och tidigare redaktör för tidskriften Crafts, Shelley Selim, intendent vid Indianapolis Museum of Art och Love Jönsson, museichef på Rian. Katalogen innehåller också en text av Anders Ruhwald på danska och engelska.