Visar resultat för..."Hillevi"

Den här boken är en introduktion till att använda pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Författaren diskuterar pedagogisk dokumentation ur ett perspektiv där barnsyn och förhållningssätt och syn på kunskap och lärande är huvudfokus. Exemplen kommer i första hand från förskolans sammanhang, där pedagogisk dokumentation enligt Skolverket har använts på fler än hälften av alla svenska förskolor.

Vad är kunskap och lärande i ett arbete med pedagogisk dokumentation? Mycket har hänt sedan pedagogisk dokumentation introducerades med inspiration från den norditalienska staden Reggio Emilias kommunala förskoleverksamhet. Varför pedagogisk dokumentation? diskuterar de mångfacetterade relationer som finns till arbetsverktyget i dag. Bokens sista kapitel diskuterar barnet som subjekt, samt barnet och pedagogen som medkonstruktörer av kultur och kunskap utifrån olika exempel från förskolan och med en fenomenologiskt inspirerad konstruktionism med filosofen Merleau-Ponty som utgångspunkt.

Denna andra upplaga är kraftigt reviderad och uppdaterad och innehåller också en ny och omfattande inledning och ett helt nytt första kapitel.Hillevi Lenz Taguchi är professor i pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Den här boken visar ett nytt sätt att använda pedagogisk dokumentation i arbetet med barns lärprocesser och utvecklingen av praktiken. Författaren utprovar nya teorier som får konsekvenser för hur vi förstår lärande och subjektsskapande i förskolan och skolan. Ting och material är inte passiva instrument eller verktyg som vi använder, utan aktiva medaktörer som samarbetar och samhandlar med oss. Det vi betecknar som lärande är ett resultat av ett sådant samhandlande där en rad aktiva agenter är involverade.

Boken handlar om sökandet efter ett språk som lärare, förskollärare, pedagoger och utbildningsforskare behöver för att kunna beskriva och tala om något bortom det språk som är baserat på den binära uppdelningen där teori ses som separerat och avskilt från praktik. I centrum står arbetsverktyget pedagogisk dokumentation, som kan förstås som en aktiv agent i lärandearbetet med barn och elever.

Pedagogisk dokumentation som aktiv agent fungerar också som en vetenskapsteoretisk resa genom pedagogiska praktiker som förändrar våra synsätt på, inte bara barnen och lärandet, utan även på oss själva och hur vi arbetar.

Boken är viktig för kurser i lärarutbildningen där relationerna mellan teori och praktik diskuteras, men också för pedagoger, förskollärare och lärare i förskolor och skolor som vill utmana invanda tanke- och handlingsmönster.

I Lyssnandets pedagogik beskriver Ann Åberg arbetet med att utveckla den pedagogiska praktiken i en förskola. Med hjälp av inspirerande exempel ur sin egen vardag beskriver författaren gruppens erfarenheter av förändringsarbetet. För att ge ett teoretiskt perspektiv på frågeställningarna har Hillevi Lenz Taguchi, lektor på lärarhögskolan i Stockholm, bjudits in som gästförfattare i boken. Resultatet är en rikt illustrerad bok som väver samman beskrivningar av ett konkret vardagsarbete med ett teoretiskt tänkande.

Denna andra upplaga av boken innehåller en helt ny del som handlar om hur lyssnandets pedagogik kan ta form tillsammans med de yngre barnen. I två kapitel gör Ann Åberg några nedslag i ett projektarbete på en yngrebarnsavdelning. I berättelsen beskrivs hur pedagogerna gör sig lyhörda för barnens egna prioriteringar och deras sätt att förstå världen. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.

Sagt om boken[...] "En ny upplaga är mycket välkommen, särskilt med ett perspektiv som rymmer de yngsta barnen. Boken är rikt illustrerad och avslutas med en litteraturlista." Ulf Malmqvist, lektör, BTJ-häftet nr 17, 2018.

Om författarnaAnn Åberg är pedagogisk ledare och förskollärare. Hillevi Lenz Taguchi är professor och biträdande avdelningsföreståndare på Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet.

Författaren och journalisten Hillevi Wahl växte upp med två missbrukande föräldrar. För att överleva bröt hon kontakten med sin familj, gav sig ut i världen och levde bland samhällets utstötta. Den här är en berättelsen i romanform om hennes sökande efter svar, om en resa tillbaka i tiden. Rakt in i ett alkoholistbarns inferno. "Jag ville verkligen inte skriva en bok om det. Men jag var tvungen. För min egen skull, för mina barn skull och för alla andra kärleksbarns skull.""´Du var ett kärleksbarn´, sa mamma. Men hon hade ett konstigt sätt att visa det på.Jag ville verkligen inte skriva den här boken. Jag ville inte minnas hur det kändes att aldrig veta om mamma var nykter när jag kom hem från skolan. Jag ville inte komma ihåg hur det smakade av skräckblandad metall i munnen varje gång hon försökte ta livet av sig. Jag ville inte gå tillbaka in i den där lägenheten och känna lukten av utslaget vin, urin och spyor.Hela mitt liv har jag försökt springa iväg ifrån min barndom. Jag trodde jag hade stängt igen alla dörrar efter mig, låst dem omsorgsfullt och kastat bort alla nycklar.Men något hände när jag själv fick barn. När jag var rädd för att min ettåring skulle komma för nära spisen och bränna sig. Då mindes jag hur mamma en gång tog mina små händer och brände sönder dem på de heta plattorna."Sådärja, nu kanske du aktar dig för spisen", sa hon. En liten anekdot hon sedan gärna berättade för andra. Min uppfinningsrika, tuffa mamma. Då var jag stolt över henne.Nu var det plötsligt obegripligt. Bränna små barns händer. Hur tänkte hon egentligen? Vem var hon, kvinnan som var min mamma? Hur blev hon så trasig? Vad var det som hade hänt i hennes barndom, det där som ingen längre ville tala om? Och hur kom det sig att honkunde ligga död i tre månader utan att någon saknade henne? Hur dog hon? Var det självmord? Var det i så fall mitt fel?Det här är berättelsen om mitt sökande efter svar, om en resa tillbaka i tiden. Rakt in i ett alkoholistbarns inferno. Jag ville verkligen inte skriva en bok om det. Men jag var tvungen. För min egen skull, för mina barn skull och för alla andra kärleksbarns skull."Hillevi Wahl

Adelsmannen David de Lesrat reser i det sena 1800-talet från Paris till sommarvistelse hos sin borgerlige vän Camille och hans familj i ­Belgien. Snart utvecklar sig ett mörkt triangel­drama med Camilles syster Mathilde, både irriterande, rödhårig och outgrundligt tilldragande, och den förhatlige poeten Laléande som alltid verkar ligga steget före David.

Under tiden faller de Lesrat allt djupare ner i sina egna tankars narcissistiska domän, en avgrund ur vilket det är oklart om han skall lyckas rädda sig. Skall hans aristokratiska disposition verkligen låta sig tyglas av en borgarfrökens famn?

Dekadensromanen Messalina är Hillevi Norburgs skön­litterära debut.