Hillevi Lenz Taguchi – författare

Den här boken är en introduktion till att använda pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Författaren diskuterar pedagogisk dokumentation ur ett perspektiv där barnsyn och förhållningssätt och syn på kunskap och lärande är huvudfokus. Exemplen kommer i första hand från förskolans sammanhang, där pedagogisk dokumentation enligt Skolverket har använts på fler än hälften av alla svenska förskolor.

Vad är kunskap och lärande i ett arbete med pedagogisk dokumentation? Mycket har hänt sedan pedagogisk dokumentation introducerades med inspiration från den norditalienska staden Reggio Emilias kommunala förskoleverksamhet. Varför pedagogisk dokumentation? diskuterar de mångfacetterade relationer som finns till arbetsverktyget i dag. Bokens sista kapitel diskuterar barnet som subjekt, samt barnet och pedagogen som medkonstruktörer av kultur och kunskap utifrån olika exempel från förskolan och med en fenomenologiskt inspirerad konstruktionism med filosofen Merleau-Ponty som utgångspunkt.

Denna andra upplaga är kraftigt reviderad och uppdaterad och innehåller också en ny och omfattande inledning och ett helt nytt första kapitel.Hillevi Lenz Taguchi är professor i pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Den här boken visar ett nytt sätt att använda pedagogisk dokumentation i arbetet med barns lärprocesser och utvecklingen av praktiken. Författaren utprovar nya teorier som får konsekvenser för hur vi förstår lärande och subjektsskapande i förskolan och skolan. Ting och material är inte passiva instrument eller verktyg som vi använder, utan aktiva medaktörer som samarbetar och samhandlar med oss. Det vi betecknar som lärande är ett resultat av ett sådant samhandlande där en rad aktiva agenter är involverade.

Boken handlar om sökandet efter ett språk som lärare, förskollärare, pedagoger och utbildningsforskare behöver för att kunna beskriva och tala om något bortom det språk som är baserat på den binära uppdelningen där teori ses som separerat och avskilt från praktik. I centrum står arbetsverktyget pedagogisk dokumentation, som kan förstås som en aktiv agent i lärandearbetet med barn och elever.

Pedagogisk dokumentation som aktiv agent fungerar också som en vetenskapsteoretisk resa genom pedagogiska praktiker som förändrar våra synsätt på, inte bara barnen och lärandet, utan även på oss själva och hur vi arbetar.

Boken är viktig för kurser i lärarutbildningen där relationerna mellan teori och praktik diskuteras, men också för pedagoger, förskollärare och lärare i förskolor och skolor som vill utmana invanda tanke- och handlingsmönster.

En rosa pedagogik vill visa vad ett jämställdhetsarbete i den svenska förskolan handlar om och hur det växt fram i mötet mellan teori och praktik. På vilket sätt skulle förskolan kunna bli en avgörande jämställdhetspolitisk arena i det svenska samhället?

Boken är skriven inom ramen för forskningsprojektet Förskolan som jämställdhetspolitisk arena med stöd från Vetenskapsrådet. I tretton kapitel presenterar forskare, förskollärare och studerande på master- och forskarutbildningar sina studier och tankar om vad som nu görs i termer av jämställdhet i svenska förskolor (och i viss mån skolor) och hur man vidare kan utmana detta arbete i förskole- och skolpraktiker.

En rosa pedagogik syftar på den utmaning som dagens genuspedagogiska och normkritiska arbete i förskolor och skolor i dag står inför. Färgen rosa är tätt kopplad till femininiteter och sexualiteter och är kodad med såväl lust och överskridande som underordning. Ett omkodande av färgen rosa i det pedagogiska arbetet innebär en utmaning av alla typer av maktrelationer, även av pedagogiska praktiker som stelnar och blir ny norm.

En rosa pedagogik innebär ett arbete som på allvar vill utmana föreställningen om två stabila och oföränderliga kön och i stället se kön/genus som en pågående föränderlig multiplicitet.

Sagt om boken"Antologin andas kamp och har en stark viljeinriktning." /.../ "Den här boken läser man inte själv på kammaren, den tar man med sig till sina kollegor för att gemensamt analysera, diskutera och reflektera över det genusarbete som föregår på arbetsplatsen." BTJ-häfte 2012:4, Lektör: Ulf Mårtensson

Om författarnaRedaktörer är Hillevi Lenz Taguchi, docent och lektor, Stockholms universitet, Linnea Bodén, doktorand, Linköpings universitet, och Kajsa Ohrlander, universitetslektor, Stockholms universitet. Medförfattarna är verksamma förskollärare och etablerade forskare och lärare vid flera av landets universitet och högskolor.