Visar resultat för..."Hvad"

Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala är Sveriges äldsta lärda sällskap, vår första vetenskapsakademi. Den har sitt ursprung i det Collegium Curiosorum som den framsynte bibliotekarien Erik Benzelius d.y. samlade 1710. Det var i en tid då teologin och humaniora ännu dominerade i lärdomsstaden. Men den vetenskapliga revolutionen drog fram genom Europa och på kontinenten hade vetenskapare börjat organisera sig i akademier. Inspiration hämtades därifrån. Sällskapet korresponderar med Christopher Polhem kring den nya naturvetenskapen. De skickar ut den unge Emanuel Swedenborg för att bevaka den internationella forskningsfronten. Verksamheten utvecklas och man börjar ger ut landets första vetenskapstidskrift, Acta Literaria Sveciæ. Genom förarbete av Arvid Horn beslutar så Fredrik I 1728 om inrättandet av Kungl. Vetenskaps--Societeten. Under nära 20 år är det Anders Celsius som leder organisationen. Societetens inledande stadgar utgjorde ett patriotiskt forskningsprogram. Att lyfta fram landets naturtillgångar och unika resurser var viktigt. Ett tecken på detta är att man använder nästan hela sin kassa för att finansiera Linnés lappländska resa 1732. Röster höjs dock för att frångå latinet till förmån för publicering på svenska, för att nå ut med nyttiga rön i samhället snarare än att söka internationell spridning. Dessutom föreslås att verksamheten ska flytta till Stockholm. I Hvad nytt och nyttigt beskriver Hans Ellegren händelser under 1700-talets första del, då vetenskapen började bedrivas på ett sätt som känns igen än idag. I arbetet kommer författaren i kontakt med kollegor från en annan tid, och lär känna deras personligheter och egenheter. Hans Ellegren är professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet och sedan 2013 Kungl. Vetenskaps-Societetens sekreterare.

Kullabygden är rik på historiska minnen från olika epoker. Bland de många personer som har uppmärksammat fornminnen och folkminnen i Krapperups omgivningar finns friherren Carl Gyllenstierna (1819-1866). Han levde under en tid när arkeologi började utvecklas till en modern vetenskap, och när intresset för att dokumentera och bevara arvet från förfäderna blev allt mer utbrett. Karin Gustavsson, stadsantikvarie i Helsingborg, skildrar Carl Gyllenstierna som fornforskare genom hans efterlämnade teckningar, brev och andra handlingar.

Woher stammt ein Einwanderer? Woher ein Auswanderer? Denken Sie uber diese Absurditat nach und daruber, wie Politikerinnen und Politiker aus Einwandererfamilien in ihren Machtpositionen damit umgehen und warum gerade sie sich zuruckbesinnen sollten, woher wir kommen, wer wir sind und welche Grundbedurfnisse ein jeder Mensch besitzt und wie wir eine Weltgemeinschaft hinbekommen und keine Ein-, Zwei- und Drittwelten. Wie garantieren wir jeder und jedem ein wurdevolles Leben statt "e;Brot, Bett, Seife"e;?Wie schaffen wir Arbeitsteilung weltweit und wie stellen wir Technik zur Bekampfung der Klimakatastrophe bereit? Wie wandelt man eine Wuste in eine Oase um? Wie schaffen wir es, dass der Gleichheitsgrundsatz weltweit umgesetzt wird und jede*r ein wurdevolles Leben genie en darf?Hvor kommer en indvandre her, hvor en udvandre? T nk over denne absurditet.

STOP SKUESPILLET, STOP MED AT OVERANALYSERE DINE SAMTALER, OG STOP MED AT LEVE DIT LIV UD FRA, HVAD ANDRE TÆNKER OM DIG.Glem hvad de andre tænker er en personlig guide til dig, der overtænker, kæmper med social usikkerhed og bare gerne vil være dig selv.I årevis troede jeg, at jeg manglede selvtillid. Men mit egentlige problem var, at jeg forsøgte at kontrollere, hvordan andre opfattede mig – mens jeg skjulte min usikkerhed bag en facade.De fleste råd handlede om at "virke selvsikker", men ikke om at håndtere frygten bag. Jeg samlede i stedet fem principper, baseret på livserfaring og psykologi. De hjalp mig fri af social overtænkning – og det kan de også for dig.Du lærer bl.a. at:• Slippe behovet for at blive liket af alle• Håndtere frygten for afvisning• Komme ud af hovedet og finde ro i nuet• Bygge selvtillid indefra og turde være dig selvEfter en livskrise i slutningen af 2021, hvor Daniel kæmpede med social angst og overtænkning, fandt han sin egen vej til at give slip på bekymringer om, hvad andre tænkte og fandt ro i sig selv.Daniel Malan er teolog (BA), Foredragsholder, præst, certificeret coach og tidligere høj- og efterskolelærer.

Hur gick det till när namnet blev en vara i svensk litterär offentlighet? I "'Hvad gör väl namnet?' Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 18201850" avtäcker Åsa Arping ett litterärt medielandskap som för en nutida betraktare ter sig både välbekant och främmande. I det tidigare misskända 1840-talet finner hon en avgörande strukturomvandling, där såväl medier som kritiker- och författarroll genomgick betydande omstöpningar, och där den hårdnande konkurrensen utmynnade i både sekteristiska fejder och kreativa växelbruk. Författarna huserade i tidningarnas följetongsavdelningar lika ofta som recensenterna lånade ur den skönlitterära verktygslådan. Anonym publicering och redaktionell enighet utmanades alltmer av ett individuellt imageskapande. Utifrån exempel som Wendela Hebbe, Oscar Patric Sturtzenbecher och Johan Peter Theorell utreder Arping nya relationer mellan en snabbt växande marknad och dess diversearbetande aktörer. Men hon för också fram det anonyma kollektivet och den halvoffentliga manuskriptkulturen som fortsatt väsentliga röster i tidens litterära debatt. Åsa Arping (f. 1968) är docent i litteraturvetenskap och universitetslektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2002 på avhandlingen "Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt", hon har varit redaktör för "Kvinnovetenskaplig tidskrift" och ingick i redaktionen för senaste upplagan av "Litteraturens historia i Sverige" (2009).

Hvad män måste minnas är en novell av Jack London [1876-1916].