Visar resultat för..."Faders"

Vasaloppets själ, det magiska, mytiska och historiska, genom nittio ögonpar.

Närmare 600 000 personer har åkt skidor från Sälen till Mora sedan det första Vasaloppet genomfördes för över hundra år sedan. Resan är sig aldrig lik. Ibland utsätts de åkande för vattenfyllda stråk, iskanor och spösnö i bitande sydostvind. Men de kan också få uppleva soluppgång på myrarna och vind i ryggen.

Vad ska man tänka på före, under och efter loppet för att nå sitt mål och för att få ut så mycket som möjligt av upplevelsen? Kan man bunkra sömn och är det viktigt att bygga upp sin mentala kondition? Hur ska man egentligen förbereda sig timmarna före start den första söndagen i mars? Är det sant att man kan trycka i sig trettiofem bullar under ett lopp för att minska energiförlusten? Varför talas det så tyst om Vasaloppsblues och hur hanterar man alla känslorna efter loppet?

I Vasaloppet 90 Kvinnor och Män i fäders spår fångas det klassiska loppets själ, det magiska, mytiska och historiska, genom lika många ögonpar. Boken beskriver ett tvärsnitt av Vasaloppet, från blåbär till elitledsåkare, från kvinnorna som slogs för sina rättigheter på sextiotalet till dagens långloppsentusiaster; från tältsovare, prylnördar och stakfantaster till repdragare, brytbusschaufförer och chefen för bajamajorna vid startgärdet. Det är en bok som förklarar varför så många älskar Vasaloppet, men också ett inspirationslexikon med tips och knep. Den handlar om nittio skidåkande kvinnor och män, och om nittio världsberömda kilometer.  

HENRIK LENNGREN är frilansjournalist, Norrköpingsbo och Vasalöpare sedan 2009. Han har upplevt en närmast omätbar tacksamhet över att få en apelsinklyfta i Läde och fått en heja-kram av sina döttrar i Evertsberg. Han har fallit ihop av utmattning vid målgång och gråtit av stolthet i duschen. Och så har han, till tonerna av Vasaloppshymnen, gått hand i hand med sin fru och förnyat äktenskapslöften i Mora kyrka.

"Henrik Lenngren har lyckats så väl att man blir sugen, i alla fall frestad att testa att åka Vasaloppet. Lenngrens texter lyckas balansera känslor och allvar på ett utmärkt, intresseväckande sätt. Det blir nördigt, njutbar epik." Magnus Sjöholm, litteraturkritiker

"Magisk läsning. Detta är en skatt!" Yvette Hermundstad, journalist

"Vilken bok och vilken oerhörd research. Henrik Lenngren har verkligen fångat Vasaloppets själ." Monica Eriksson, före detta marknadschef för Vasaloppet

"Av allt jag läst om världens mest kända skidlopp så är detta det mest underhållande, intressanta och ögonöppnande." Erik Wickström, skidcoach

"Henrik Lenngren är en erfaren journalist, som bland annat skriver för Dagens Industri. Det märks, han har ett bra tempo i sina reportagelika beskrivningar av de olika åkarnas drivkrafter med en förmåga att levandegöra tankar och anekdoter runt loppet som gör att läsaren rycks med. Han går i land med uppdraget, utan att det bara blir en pompös hyllning till allt som har med affären Vasaloppet att göra. Och som åkare, eller blivande sådan, går det faktiskt att få en hel del tips och tricks för att komma i mål eller få en bättre tid." Mikael Cederberg, BTJ

“Fäders spår” av Anita Larsson är en gripande berättelse som för oss djupt in i hjärtat av Dalarna. Här vävs Fanny och Peters vardag samman med dolda hemligheter och plågsamma sanningar när de ställs inför en serie oförklarliga händelser kring sjön Siljan.

Efter en tragisk incident som kostar lilla Evelina livet riktas uppmärksamheten dramatiskt mot familjen. Utredaren Peter kastas in i en härva av gåtor där obehagliga sanningar om förflutna relationer och begravdaa familjemysterier kommer fram. Kan han uppdaga vad som verkligen hände den där ödesdigra dagen vid sjön?

Fanny brottas samtidigt med sina egna prövningar inom hemmet och möts av obegripliga sanningar som tvingar henne att omvärdera sina närmsta relationer. Medan båda försöker navigera bland lögner och hemligheter blir det snart klart att de måste konfrontera de djupaste sanningarna – inte bara kring sina egna liv, utan också kring dem de älskar.

“Fäders spår” är en tankeväckande roman om relationer, förlåtelse och sanningens ibland smärtsamma väg till ljuset. Detta är del 3 i serien Siljanmorden.

När Maude Julien var tre år gammal flyttade hon med sina föräldrar till ett hus beläget långt från annan bebyggelse. Hennes far ville uppfostra henne till en supermänniska med ett psyke starkt nog att uträtta storverk. Hans metod var extrem och mycket grym. Maude hölls isolerad, var ständigt halvt utsvulten och fick bo i ouppvärmda rum och tvätta sig i iskallt vatten. Som liten flicka tvingades hon hålla handen på ett elektriskt stängsel och förbjöds röra sig när stötarna kom. Som straff för någon svaghet eller olydnad talade ingen till henne under flera veckor. Många nätter låstes hon in i ett kallt och kolmörkt källarrum och tvingades sitta orörlig medan råttor sprang över hennes fötter. Om hon rörde sig det allra minsta ringde klockor som sytts fast i hennes kläder och hon bestraffades. Hennes mor skötte undervisningen. Maude hade inga vänner och träffade inga andra människor än sina föräldrar. Hennes enda ljuspunkt och vänskap kom från de djur hon tilläts ha av dem lärde hon sig vad kärlek och glädje är. Bakom gallret är en fruktansvärd och sann berättelse om en människas motståndskraft och inre styrka. Boken är såld till ett flertal länder. 

MAUDE JULIEN är idag psykoterapeut specialiserad på behandling av människor som levt i kontrollerande relationer och varit utsatta för känslomässig manipulation. Hon är bosatt i Paris.

"Den här boken är den bästa jag läst i år! Berättarkonsten är på topp [ ] kan jag varmt rekommendera [ ] har gett ett särskilt djupt avtryck [ ] lämnar nog ingen läsare oberörd." mariettsfoto.blogspot.se

»Sverigedemokraterna förmedlar en historisk berättelse där svar på frågor om vad som ska ske i nutiden och framtiden söks efter i det förflutna. De tre tidsliga dimensionerna dåtid, nutid och framtid kopplas därmed samman. Dessutom placeras mottagaren av berättelsen, SD-kurirens läsare, mitt i händelsernas centrum eftersom berättelsen har ett tydligt budskap: att någon som Engelbrekt Engelbrektsson eller Gustav Vasa, som kan resa sig ur ledet och göra uppror mot den rådande makten, åter behövs. Genom detta budskap – eller denna sensmoral – görs berättelser om en upprorsmakare från 1400-talet och en kung på 1500-talet relevanta för att kasta ljus över dagens politiska utveckling.«

Julia Håkansson har doktorerat i historia vid Lunds universitet med Historia och nationalism: Sverigedemokraterna och Dansk Folkepartis historiska berättelser (2023). Hennes avhandling erhöll priset som årets bästa avhandling.

Arvid är präst och prästson, och präglad av sin uppväxt i en sträng schartauansk miljö. En dag tystnar han i predikstolen, de ord som länge varit så självklara för honom har förvandlats till innehållslösa fraser. Det ekar tomt i Faderns hus, och hela Arvids värld rasar samman.