Visar resultat för..."Meddelanden"

Beredskap är det nya gröna: Vad historien lär oss om de areella näringarnas betydelse visar hur de areella näringarna – jordbruk, skogsbruk och livsmedelsförsörjning – varit avgörande i kris, från tidigt 1900-tal till i dag. Genom att spegla vår samtid – i allt från potatisodlingar under världskrigen till kalla krigets totalförsvar och dagens säkerhetshot – blottläggs misstag, tappad kunskap och nya insikter. Med historiker, forskare och praktiker som vägvisare synliggör boken hur försörjning, politik, samhörighet och beredskap hänger ihop – och varför det gröna aldrig varit viktigare än nu.

Friederike Hauffe, sierskan från Prevorst, eller andeskåderskan som hon också kan benämnas, var somnambul och klärvoajant och sade sig kunna se och kommunicera med andar. Hon gjorde detta i ett magnetiserat (hypnotiserat) tillstånd och under inrådan av läkaren Justinus Kerner får vi följa denna utveckling i en studie som pågick från 1826 fram till hennes död 1829, i sviterna av en ospecificerad kronisk sjukdom. I boken nämns inte bara varsel och förutsägande syner utan även en hel del rena spökerier - något som borde kunna roa många läsare. Sierskan från Prevorst är ett av de första försöken till en empirisk och klinisk studie av det som man i dag skulle benämna paranormala fenomen.

Strävan efter gemenskap uppfattas som självklar i vårt samhälle. Ensamhet och avskildhet framstår som avvikelser från idealtillståndet och kan därmed försätta människor i en position där de ? inför andra och sig själva ? känner sig tvungna att förklara varför de känner sig plågade av ensamhet eller har valt att leva i avskildhet. För mycket socialitet eller för lite tycks vara det val den moderna tillvaron ställer oss inför ? ett val som också påverkar ens självbild. Är man en aktör som medvetet förhåller sig till socialiteten och själv väljer närhet och avstånd eller är man ett offer för omständigheter bortom ens kontroll? Niklas Westbergs avhandling undersöker detta vårt laddade förhållande till gemenskapen. Den har framför allt sitt fokus på hur avskildhet och ensamhet konstrueras som problem och på hur dessa situationer förklaras av »samhället» och av människor som definierar sig själva som ensamma eller avskilda.

Ellen Key (1849-1926) var en svensk författare, pedagog och kvinnosaksideolog. Under tidigt 1900-tal var Key en av Sveriges mest omtalade samhälls- och kulturdebattörer. Hon skrev böcker, artiklar och pamfletter om ämnen som fred, feminism och folkbildning.I Ernst Ahlgren: Några biografiska meddelanden (1889) porträtterar Key författaren och dramatikern Victoria Benedictsson (1850-88), som lät publicera sig under pseudonymen Ernst Ahlgren.Förutom att avhandla Victoria Benedictssons liv och författarskap fördjupar sig Key i hennes inställning till kvinnofrågan. Benedictsson var en tydlig anhängare av den strävan mot ökad rättslig och ekonomisk jämlikhet som kvinnorörelsen då kämpade för. Ett annat ämne – nära kopplad till frågan om ekonomisk jämlikhet – är Benedictssons syn på arbete och den värdighet som finns i att vara självförsörjande och kapabel.

”Från Gästrikland 2023” består av fristående artiklar eller texter samlade inom temaområden. Boken inleds med fem texter om hur Gävle reste sig efter stadsbranden 1869. De handlar om en byggboom, om industrialisering, handelns utveckling, flyttrörelser, förändrade livsstilar och en ny infrastruktur. Med stor fråmåtanda och handlingskraft lyckades stadens förvaltning, företag och privatpersoner återuppbygga Gävle till en modern stad för industri, handel och sjöfart. Pandemin Spanska sjukan inträffade i slutet av 1910-talet. En av bokens texter berättar om hur sjukdomen påverkade Gästrikland. Unga och unga vuxna var mest drabbade och författarnas forskning redovisas i statistik över antalet döda i varje socken. Småbarnsfamiljer splittrades och många unga fick inte växa upp med syskon och föräldrar. Ett tredje tema i årsboken lyfter fram samiska spår i släktforskningens källmaterial, plats- och ortnamn, fysiska lämningar i landskapet samt i museernas och hembygdsgårdarnas samlingar. Det har under lång tid funnits en samisk befolkning i Mellansverige. Trots att källorna är många finns det lite kunskap om denna befolkningsgrupp. Bland bokens fristående ämnen kan nämnas texter om Wetterlings yxfabrik i Storvik, brännvinskonsumtion i Hedesunda, kustsamhället Harkskär i Hille socken och när diakonins ”vagga” stod i Gävle. Årsboken avslutas med en presentation av Bengt Löf, som är föreningens stipendiat 2023. Därefter recensioner och anmälningar av nyutgivna skrifter och böcker med anknytning till Gästrikland. Bokens illustrationer är många, minst en bild på varje uppslag. Redaktören har därtill kompletterat flera av artiklarna med egna korta texter i notisform.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i dessa två band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1900-1925. Här berättas om nödår, inlandsbanebygget, samepolitik, kommunalpolitik, och mycket annat. Här ingår berättelser om starka män och kvinnor, om odlingsbragder och om emigration. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans två och två i kassett.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i dessa två band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1926-1936. Här kan man läsa om vägprojekt, odlingsprojekt, om skolan - 1935 fanns 52 skolor i Vilhelmina!, om kronotorparna som organiserar sig m.m. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans i kassett två och två.

Vilhelmina är en kommun i södra Lappland. Martin Lauritz har i hittills fyra band följt Vilhelminabygden i Västerbottens-Kurirens spalter under perioden 1900-1936. I dessa två volymer får vi följa bygden åren 1937-1943, en spännande tid där äldre resursutnyttjande möter krav på modernisering och mitt i perioden bryter andra världskriget ut. Böckerna innehåller detaljerade person- och ortregister. Vilhelmina - en lappmarksbygd på väg mot framtiden är ett utgivningsprojekt som startade år 2005. Martin Lauritz hade då sammanställt artiklar om Vilhelmina ur tidningen Västerbottens-Kuriren åren 1900-1925. Vilhelmina kommun och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) beslöt att ge ut artiklarna i bokform. När de första två böckerna var utgivna, beslöt man att förlänga projektet och ge ut artiklar om Vilhelmina ur Västerbottens-Kuriren fram till och med 1949. Böckerna säljs tillsammans i kassett två och två.

Sverige ratificerade år 2000 'Ramkonventionen om skydd för de nationella minoriteterna' och 'Den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk'. I och med ratificeringen av dessa konventioner och införandet av de två minoritetsspråklagarna, har Sverige åtagit sig att särskilt skydda och främja de fem nationella minoriteterna samt deras språk meänkieli, finska, samiska, romani chib och jiddisch. I denna utredning presenteras presenteras ett antal viktiga områden där minoritetsspråket meänkieli är i behov av förstärkning genom konkreta åtgärder för att språket ska kunna utvecklas och bevaras som ett levande språk i Sverige. Utbildningsväsendet, från barnomsorg till universitet, är ett område där behovet av insatser är synnerligen stort. Massmedia, ortnamn och språkvård är andra områden som lyfts fram. Utredningen ger en god översikt över situationen för meänkieli och kan även användas som grund för en samlad satsning för att säkerställa meänkielis framtid i Sverige.

Två böcker som säljs tillsammans i bokkassett

Lennart Elmevik har gjort viktiga insatser i en lång rad olika sammanhang. Som forskare och nordist kan han uppvisa en mångsidig och mycket rik produkton.En gren av den nordiska språkvetenskapen han skänkt många och viktiga verk är namnforskningen. I hyllningarna på hans 60-årsdag den 2 februari 1996 vill även namnforskare med arbetsplats i Uppsala arkivcentrum delta. Vår uppskattning har tagit sig uttryck i en vänskrift som med syftning på dess tematiska spännvidd fått titeln Från götar till Noreens kor. Både äldre och yngre forskare medverkar; för några av författarna är det fråga om första tryckta bidraget i ett vetenskapligt forum. Vänskriften har tillkommit i samarbeta mellan Ortnamnsarkivet i Uppsala och Seminariet för nordisk namnforskning vid Uppsala universitet. För layout och typografi svarar Björn Heinrici.