Visar resultat för..."hatet"

En högprofilerad lektor vid Lunds universitet hittas oförklarligt och brutalt mördad i sin flickväns lägenhet och polisen står handfallen. När ytterligare en ung kvinna mördas med samma metod ökar förvirringen. Inte en enda koppling kan hittas mellan kvinnorna.

Sara Vallén och hennes team kopplas snabbt in på fallet, och genom vittnen får de fram en fantombild, som visar sig stämma väl överens med utseendet på en terapeut, Diedrik Ek. Han är en osannolik gärningsman och det verkar vara en återvändsgränd, men så förs Diedrik oväntat bort mitt i natten. Det visar sig dessutom att de båda kvinnorna varit hans klienter. 

Spåren leder till källaren i ett ödehus utanför Lund. Gärningsmannaprofilen som polisen mejslar fram under utredningens gång ger Sara och kollegerna inblick i en samhällsgrupp som till stor del verkar i det fördolda, men inte är mindre farliga för det. En okänd värld öppnar sig för dem, en värld av mörker och smärta och ett brinnande hat.

CECILIA SAHLSTRÖM är kulturvetaren som blev polis. Hon har tjugo års erfarenhet från polisyrket och har arbetat som chef för familjevåldsroteln vid Polismyndigheten i Skåne, och som verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen. Hon har engagerat sig i arbetet mot näthat och vill lyfta fram barns utsatthet.

Någon har kallat det för Goebbelsglappet: den korta tidsperiod som hinner gå mellan att något nytt djävulskap dyker upp i världen och att judarna får skulden för det.

Antisemitismen är alla konspirationsteoriers moder. I Hatet mot judarna berättar Björn Wiman om dess nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse i en tid då demokratin hotas. Essäerna inskärper också vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra.

Under fyra år har Sanna Sjöswärd arbetat med att fotografera och intervjua överlevande från Förintelsen. Vid sidan av porträtten får läsaren ta del av femton starka vittnesmål: överlevnadsstrategier och hoppet om ett bättre liv – personligen och för hela mänskligheten. I en fördjupad mening utgör vittnesmålen själva grunden för tron på alla människors lika värde.

Terrororganisationen Hamas attack mot södra Israel på morgonen den 7 oktober ledde till den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. Det som aldrig mer skulle få hända hade hänt, på den plats som skapades för att det aldrig mer skulle få hända.

Än en gång hade judar slagits ihjäl, slaktats och skändats bara för att de var judar. Över hela världen ökade antisemitismen – som vanligt i enlighet med den förvridna logik som säger att judar förr eller senare får skulden också för de olyckor som drabbar dem själva.

I Grinden i Dachau berättar Björn Wiman om hatets nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om hoppet, konsten och kunskapen som motgift. Antisemitismen är den intellektuella nollpunkt där demokratin dör.

Ragnar Jändel (1895-1939) föddes i Jämjö i Blekinge och växte upp under fattiga förhållanden. Som ung blev han vän med arbetarförfattarna Dan Andersson och Harry Blomberg och författarskapet präglades av proletära motiv. Efter en uppenbarelse om gudomlig kärlek blev han utesluten ur vänsterkretsarna, bland annat på grund av den religiösa tonen i hans poesi. Till kärleken och hatet (1917) är Ragnar Jändels debutdiktsamling och en tidig klassiker inom den svenska arbetarlitteraturen.  

". . . mot kritikernas försök att lägga beslag på berättelsen om Jändel måste man i slutändan ställa Jändel själv. Att högerskribenter och reformistiska socialdemokrater såg en möjlighet att berätta om en ung radikal som kom till sans, och att socialistiska tidskrifter, utifrån behovet av att sluta leden, insisterade på sin kritik är föga förvånande. I fallet Jändel förstärker båda dessa perspektiv varandra. Men oaktat hur många högerrecensenter som i översvallande ordalag hyllar Jändels 'utveckling' och hur många partitrogna radikala som bespottar hans 'avfall' återstår ett enkelt faktum: Jändel höll inte med om den här beskrivningen." Ur Erik Lindman Matas förord.

En högprofilerad lektor vid Lunds universitet hittas oförklarligt och brutalt mördad i sin flickväns lägenhet och polisen står handfallen. När ytterligare en ung kvinna mördas med samma metod ökar förvirringen. Inte en enda koppling kan hittas mellan kvinnorna.

Sara Vallén och hennes team kopplas snabbt in på fallet, och genom vittnen får de fram en fantombild, som visar sig stämma väl överens med utseendet på en terapeut, Diedrik Ek. Han är en osannolik gärningsman och det verkar vara en återvändsgränd, men så förs Diedrik oväntat bort mitt i natten. Det visar sig dessutom att de båda kvinnorna varit hans klienter. 

Spåren leder till källaren i ett ödehus utanför Lund. Gärningsmannaprofilen som polisen mejslar fram under utredningens gång ger Sara och kollegerna inblick i en samhällsgrupp som till stor del verkar i det fördolda, men inte är mindre farliga för det. En okänd värld öppnar sig för dem, en värld av mörker och smärta och ett brinnande hat.

CECILIA SAHLSTRÖM är kulturvetaren som blev polis. Hon har tjugo års erfarenhet från polisyrket och har arbetat som chef för familjevåldsroteln vid Polismyndigheten i Skåne, och som verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen. Hon har engagerat sig i arbetet mot näthat och vill lyfta fram barns utsatthet.

"Förtjänar att bli en modern klassiker." - Rakel Chukri, Sydsvenskan "I pressmeddelandet kallar förlaget Hatet för vårens viktigaste bok, det är inte sant. Hatet är så mycket viktigare och större än så." - QX "Det här är vårens viktigaste och bästa bok. Ett manifest, om feministhatet, men också om den krypande känslan av backlash som så många av oss burit under skinnet länge. Det är som att Maria Sveland har satt ett förstoringsglas i händerna på mig. Läs - alla." - Katarina Wennstam "Förändringar kommer inte utan kamp, menar Maria Sveland, och trots alla hatbrev är det inte rädsla hon förmedlar i sin bok, utan kamp, uppror. Hon är till skillnad från hatarna nyanserad och analytisk, hon beskriver sin rädsla och sin ångest också, men det finns inte på kartan att ge upp. Kämpa!! Den glöden lyser från bokens alla sidor!" - Dala-Demokraten Det kom ett brev med ett dödshot. När den första rädslan lagt sig gör sig vreden startklar och ett skrivande tar vid. Hatet. En bok om antifeminism är en berättelse om ett Sverige i förändring där ett nytt debattklimat sakta har vuxit fram, och där det är alltmer legitimt att avsky feminismen och dess företrädare. Hur kommer det sig att aggressiviteten mot feminister och kvinnor ökar just nu? Vad får hatet för konsekvenser? Hur kan feministhatet förstås utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv? Genom intervjuer, analys och kartläggning av antifeminismen visar Maria Sveland hur allvarligt läget är, både för feminister och enskilda kvinnor. Den här boken är en larmklocka och en uppmaning till alla som säger sig stödja idén om rättvisa och mänskliga rättigheter. Maria Sveland debuterade 2007 med romanen Bitterfittan som blev en stor succé och har kallats en modern klassiker. Sedan dess har hon skrivit en rad böcker som satt spår i den svenska debatten. Utöver sitt författarskap är hon utbildad på Dramatiska institutets radiolinje och står bakom flera uppmärksammade och prisbelönade program för Sveriges Radio och SVT.

»Doktoranden Linn Ståhl på KTH är en trovärdigare Lisbeth Salander, idogt hackande när hon inte åker skateboard, och polisen Rickard Stenlander är stillsamt vardaglig. Miljön, framför allt runt Hornstull på Stockholms Södermalm, är vaket och nära skildrad.« | LOTTA OLSSON, DN Krypteringsexperten Linn Ståhl arbetar med sin doktorsavhandling på KTH när kriminalpolisen hör av sig och ber om hjälp med en utredning av ett makabert mord. En ung kvinna har hittats mördad i en lägenhet på Södermalm i Stockholm och omsorgsfullt styrts ut som en porslinsdocka. Mannen som lekte med dockor är ett samarbete mellan Modernista och Louise Bäckelin Förlag. MAGNUS JONSSON är uppvuxen och bosatt på Södermalm i Stockholm. Han arbetar som gymnasielärare och åker gärna skateboard på fritiden. Mannen som lekte med dockor är hans debut och den första boken i Hatet-trilogin. »Det här är en rafflande, filmisk historia som vartefter den fortgår gör mig andfådd.« Betyg 7 av 10 | ANNA LIV LIDSTRÖM, dagensbok.com »Jag vill gärna läsa kommande böcker i serien, och jag rekommenderar boken.« Betyg 4 av 5 | BIMS BLOGG »En riktigt spännande svensk deckare. Magnus Jonsson kan verkligen skriva och själva mordfallet är helt klockrent, inte riktigt likt någonting jag tidigare läst. Jag har höga förväntningar på de två andra delarna i trilogin!« Månadens bok oktober 2016, betyg 4 av 5 | BOKRADEN »Magnus Jonsson kan verkligen skriva! Miljöbeskrivningarna är så målande att det kändes som att man var i Stockholm en vacker vårdag. Jag kommer utan tvekan att läsa nästa bok i trilogin.« | A BOOKAHOLIC SWEDE <>

En modern svensk deckarklassiker och den andra, efterlängtade, boken i Hatet-trilogin. 

Uppföljaren till succédebuten Mannen som lekte med dockor som hittills sålt i över 40.000 exemplar

En av de senaste årens mest omtalade svenska thrillers

»En rafflande, filmisk historia som gör mig andfådd.« | Anna Liv Lidström, Dagensbok.com

»Doktoranden Linn Ståhl på KTH är en trovärdigare Lisbeth Salander, idogt hackande när hon inte åker skateboard.« | Lotta Olsson, Dagens Nyheter

En eftermiddag i november utsätts SEB i Kungsträdgården för ett våldsamt angrepp. Krypskyttar beskjuter bankentrén och dödar flera av de anställda. Kriminalpoliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson tillkallas. De misstänker att Sverige drabbats av ännu en terroristattack, bara månader efter dådet på Drottninggatan. Men trots en massiv insats slinker förövarna igenom polisens nät och verkar ha lämnat landet. Under utredningen framkommer det att samtliga offer arbetade på samma avdelning på banken. Men varför blev de dödade och av vem? Polisen anlitar den unga KTH-doktoranden, krypteringsexperten och tidigare AFA-medlemmen Linn Ståhl för att analysera offrens datorer. Det visar sig att det är många som haft något att dölja. Linn inser att de högerextremister som tidigare angripit henne kan vara inblandade igen, och genomför en egen parallellutredning för att få svar på sina misstankar. Ju mer hon gräver, desto tydligare blir det att hennes gamla fiender är tillbaka. Och att de är ute efter henne...

MAGNUS JONSSON är uppvuxen och bosatt på Södermalm i Stockholm. Han arbetar som gymnasielärare och åker gärna skateboard på fritiden. 2016 kom hans debut, Mannen som lekte med dockor. Asätarna i Kungsträd­gården är den andra boken i Hatet-trilogin.

Tredje boken i Hatet-trilogin - nu över 80.000 sålda ex! 

Linn Ståhl har bestämt sig för att aldrig mer samarbeta med Stockholmspolisen. Men när en av hennes tidigare vänner från Antifascistisk aktion söker upp henne i ett känsligt ärende och kort därefter återfinns död, kan hon inte undvika att bli involverad.

Linn går motvilligt med på att ännu en gång bistå kriminalpoliserna Rickard Stenlander och Erik Svensson i en svår och mångbottnad utredning. Samtidigt slits hon mellan dubbla lojaliteter: hon inser att AFA behöver hjälp utifrån, men är inte beredd att avslöja organisationens olagliga aktiviteter för polisen.

För att inte behöva förråda någon startar Linn en parallell utredning och påbörjar på egen hand jakten på den misstänkta infiltratör som verkar avrätta AFA-medlemmar en efter en. Spåren leder henne till Danmark, till människor som redan tidigare velat se henne död.  

Magnus Jonsson är uppvuxen och bosatt på Södermalm i Stockholm. Han arbetar som gymnasielärare och åker gärna skateboard på fritiden. 2016 kom hans succédebut, Mannen som lekte med dockor, första boken i Hatet-trilogin, som året efter följdes av Asätarna i Kungsträdgården. Kvinnan som jagade ensam är den tredje och avslutande delen i trilogin, som hittills sålt i över 80.000 exemplar! 

»Doktoranden Linn Ståhl på KTH är en trovärdigare Lisbeth Salander, idogt hackande när hon inte åker skateboard, och polisen Rickard Stenlander är stillsamt vardaglig. Miljön, framför allt runt Hornstull på Stockholms Södermalm, är vaket och nära skildrad.« Lotta Olsson, DN

Ett skrämmande möte med människohandelns hänsynslösa värld i Anarkisten-seriens andra del.

I Burma arbetar två unga flickor på ett yogaretreat i hopp om att skapa sig en bättre framtid. Istället hamnar de i klorna på människohandlare, och snart dras Linn Ståhl in i en hetsig jakt över landgränserna på dem och deras förövare.

Samtidigt är Linn fast besluten att sätta dit det kriminella nätverket Black Axe – och när kriminalinspektörerna Erik Svensson och Beatrice Myrberg motvilligt släpper in henne i utredningen, visar sig trådarna till traffickinghärvan och Black Axe leda åt samma håll. Men när flera traffickingoffer hittas döda måste Linn ta ställning: vågar hon lita på polisen eller måste hon gå sin egen väg för att hitta flickorna, innan det är för sent?