Visar resultat för..."danska svenska"

Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.   

Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.   

Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.   

Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.  

Medverkande författare:

Urban Claesson

Gorm Harste

Bo Kristian Holm

Karin Hassan Jansson

Nina Javette Koefoed

En grupp danska motståndsmän och svenska säkerhetspoliser riskerade livet för att rädda så många som möjligt över Öresund ur nazisternas klor. Danskarna gav sig själva täcknamnet Helsingörs syklubb, och med hjälp av poliserna i Helsingborg lyckades man fram till sommaren 1944 forsla över nästan 1 500 motståndsmän och flyktingar till Sverige. Syklubbens oförvägne skeppare Erling Kjaer, som på nätterna dödsföraktande kryssade över Öresund i liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare, kallades den röda nejlikan. Det här är berättelsen om hur han och de andra nejlikorna ställde upp för sina medmänniskor när nöden så krävde, ofta med risk för sina egna liv. För att det var det enda rätta att göra. För anständighetens skull.

"Asta Olivia Nordenhofs Pengar på fickan är bara 212 sidor lång men känns ändå monumental” Aftonbladet

"Årets bästa” Västerbottens-Kuriren

"egenartad och stark” Dala-Demokraten

Pengar på fickan är ett brutalt, men också finstämt och humoristiskt, porträtt av en kärleksrelation mellan huvudpersonerna Kurt och Maggie. De kämpar på i utkanten av 1980-talets välfärdssamhälle, en tillvaro kantad av våld och hela tiden hotad av den liberala finanspolitikens glupska maskineri. I hjärtat av romanen står också passagerarfartyget Scandinavian Star i lågor. Mordbranden som inträffade 1990 kostade 159 människor livet och motiven var ekonomiska; det visade sig handla om ett försäkringsbedrägeri.

På ett elegant sätt väver Nordenhof en roman kring katastrofen och vad som föregick den.

Sjöfartsleden mellan Nordsjön och Östersjön genom Öresund eller Stora Bält har varit den viktigaste handelsleden i Nordeuropa sedan medeltiden.

För att trygga sjöfarten blev det snabbt nödvändigt att bygga ett antal fyrplatser längs denna sjöväg, och norsk, svensk och dansk fyrhistoria är därför nära sammanlänkad.

Sommaren 2024 följde författarna Jo van der Eynden och Per Roger Lauritzen med museifartyget M/S ”Gamle Oksøy” på en seglats genom dessa farvatten för att besöka både norska, svenska och danska fyrar. Den här boken berättar om resan, fyrarnas historia och inte minst om vilka fyrar som går att besöka i dag.

Flera av dem kommer att ingå i ”European Route of Lighthouses” som Europarådet jobbar med just nu.

Författarna hoppas att boken ska uppfattas som en inbjudan att fördjupa sig i Skagerraks och Kattegatts spännande sjöfartshistoria, med fyrhistorien som bakgrund och de många fyrarna som fantastiska besöksmål.

"En riktigt bra deckare, jag förstår varför Sara Blædel är Danmarks deckardrottning." Pascal Engman

På Bornholm hittas kvarlevorna av Susan, en flicka som försvann under skolresa många år tidigare. Liket har legat dolt i en klippskreva under ett myllrande täcke av insekter. Louise Rick har lämnat sitt arbete på mordroteln och blivit hemkallad i förtid från sin jordenruntresa eftersom hennes bror försökt ta livet av sig. Han är förtvivlad. Hans fru Trine har lämnat honom och barnen och inte gett ifrån sig ett livstecken. Louise bestämmer sig för att hjälpa sin bror och försöker hitta Trine. Ett gammalt klassfoto avslöjar att Trine gick i samma klass som den hittade döda flickan på Bornholm och var med på samma lägerresa.

Danmarks spänningsdrottning nummer ett är Sara Blædel sedan en lång tid tillbaka. Efter den omtyckta romantrilogin om Ilka återvänder hon nu till kriminalromanen och Louise Rick, en minst sagt efterlängtad återkomst.

Flickan under trädet är den tionde fristående boken i Louise Rick-serien.