Visar resultat för..."namn Anna"

Katten Zelda är tre år och lever med sin matte, författaren Anna-Karin Granberg, på Seskarö i norra Bottenviken. Här berättar hon om sin tillvaro med vardag, utflykter och upptåg och om sina studier av naturen i det egna habitatet. Hon ger också sin syn på olika frågor och företeelser såsom mat, politik, årstider och relationer mellan katter, människor och andra djur. Boken är illustrerad med många bilder i färg och svartvitt.

År 1821 besökte den finske studenten Carl Axel Gottlund (1796-1875) de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Dessa nedteckningar gjordes i husförhörslängderna för Gräsmark, Fryksände, Östmark, Norra Ny och Dalby församlingar. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 med nyutgivning 2015. De ges nu ut i samlad form och läsaren kan nu använda alla nedteckningar i en och samma publikation. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia.

Citatet är taget ur Carl Axel Gottlunds dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte den finske studenten Carl Axel Gottlund (1796-1875) de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen.

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. En av dessa områden är Östmarksbygden i nordvästra Värmland. Här levde den skogsfinska kulturen tydligast kvar i den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen vilka vi idag kan spåra i bl.a. husförhörslängder. Min publikation syftar till att lyfta fram ett av denna minoritets karaktärsdrag, de skogsfinska släktnamnen och de familjer som bar dem, i Östmark under åren 1821-1827. Insatsen blir även en upprättelse i att denna minoritet ska få sin plats i historien. Den finske Carl Axel Gottlund dokumenterade under sin resa på den norska och värmländska finnskogen den skogsfinska kulturens särart. Han för in de skogsfinska släktnamn i husförhörslängden för Östmark åren 1821-1827. Vi känner så väl till från hans dagbok hur han ger sig själv möjligheten genom att låna husförhörslängderna från prästen i Östmark, Nils Frychius. I denna bok har jag valt att låta Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i Östmark stå för sig själv och jag har kompletterat med de ca 110 familjer som Gottlund av tidsskäl inte hunnit bekanta sig med och dokumentera. De uppgifter som jag presenterar är resultatet av mer än 30 års forskning på skogsfinnarna.

Vid vårt resonnement, förde jag ämnet flera gånger på de flera släktnamnen, som finnarna hade, och nämnde, att det var ganska orättvist, att de blivit frånrövade dem av prästerskapet samt att jag i de andra socknarna inskrivit dem i kyrkböckerna, och att jag även ville göra med [sic!] det besväret här om han så önskade. Han tackade mig men gav liksom tillkänna, att det numer ej behövdes. Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden, m.m. grannlåter, som jag inflätade. Han lämnade mig visst böckerna. Jag lovade imorgon bittida göra detta intecknande - helst klockan nu redan var 10 på aftonen, men jag hade knappt hemkommit, förrän jag fick upp ljus och satte mig att skriva in dem Citatet är taget ur den finske studenten Carl Axel Gottlunds (1796-1875) dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte Gottlund de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 och ges nu ut på nytt. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia. Anna Forsberg, fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum och Länsmuseet Gävleborg. Forskar i finnskogens etnologi och kulturhistoria. Niclas Persson, fil. kand. i ekonomisk och social historia, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

Vid vårt resonnement, förde jag ämnet flera gånger på de flera släktnamnen, som finnarna hade, och nämnde, att det var ganska orättvist, att de blivit frånrövade dem av prästerskapet samt att jag i de andra socknarna inskrivit dem i kyrkböckerna, och att jag även ville göra med [sic!] det besväret här om han så önskade. Han tackade mig men gav liksom tillkänna, att det numer ej behövdes. Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden, m.m. grannlåter, som jag inflätade. Han lämnade mig visst böckerna. Jag lovade imorgon bittida göra detta intecknande - helst klockan nu redan var 10 på aftonen, men jag hade knappt hemkommit, förrän jag fick upp ljus och satte mig att skriva in dem Citatet är taget ur den finske studenten Carl Axel Gottlunds (1796-1875) dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte Gottlund de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 och ges nu ut på nytt. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia. Anna Forsberg, fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum och Länsmuseet Gävleborg. Forskar i finnskogens etnologi och kulturhistoria. Niclas Persson, fil. kand. i ekonomisk och social historia, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

Vid vårt resonnement, förde jag ämnet flera gånger på de flera släktnamnen, som finnarna hade, och nämnde, att det var ganska orättvist, att de blivit frånrövade dem av prästerskapet samt att jag i de andra socknarna inskrivit dem i kyrkböckerna, och att jag även ville göra med [sic!] det besväret här om han så önskade. Han tackade mig men gav liksom tillkänna, att det numer ej behövdes. Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden, m.m. grannlåter, som jag inflätade. Han lämnade mig visst böckerna. Jag lovade imorgon bittida göra detta intecknande - helst klockan nu redan var 10 på aftonen, men jag hade knappt hemkommit, förrän jag fick upp ljus och satte mig att skriva in dem Citatet är taget ur den finske studenten Carl Axel Gottlunds (1796-1875) dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte Gottlund de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 och ges nu ut på nytt. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia.

Vid vårt resonnement, förde jag ämnet flera gånger på de flera släktnamnen, som finnarna hade, och nämnde, att det var ganska orättvist, att de blivit frånrövade dem av prästerskapet samt att jag i de andra socknarna inskrivit dem i kyrkböckerna, och att jag även ville göra med [sic!] det besväret här om han så önskade. Han tackade mig men gav liksom tillkänna, att det numer ej behövdes. Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden, m.m. grannlåter, som jag inflätade. Han lämnade mig visst böckerna. Jag lovade imorgon bittida göra detta intecknande - helst klockan nu redan var 10 på aftonen, men jag hade knappt hemkommit, förrän jag fick upp ljus och satte mig att skriva in dem Citatet är taget ur den finske studenten Carl Axel Gottlunds (1796-1875) dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte Gottlund de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen. Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen. Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 och ges nu ut på nytt. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia. Övriga delar i serien: C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1824 för Fryksände församling C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1825 för Norra Ny församling C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1821-1827 för Östmarks församling Anna Forsberg, fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum och Länsmuseet Gävleborg. Forskar i finnskogens etnologi och kulturhistoria. Niclas Persson, fil. kand. i ekonomisk och social historia, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.