Visar resultat för..."Visor Erik"

Vindelfjällen är Västeuropas största naturskyddade område. Naturreservatet bildades 1974, som en följd av regeringens beslut 1970 att inte bygga ut Vindelälven. Det är vildmark för tätortsbon men också sameland. Vindelfjällen bildar ett tvärsnitt genom fjällen i södra Lappland från fjällnära barrurskogar över högfjällen till de gräsrika fjällen mot norska gränsen. Över ett nätverk av björkskogsklädda dalar, Vindeldalen och Tärnasjöns dalgång reser sig fjällmassiv och högfjäll. Här lever många sällsynta och hotade fjälldjur som fjällräv, jaktfalk och fjälluggla och en rikedom på änder och vadare. Här finns kalkrika fjäll med fjällsippa och andra sällsynta fjällväxter. I Vandringar i Vindelfjällen, Dagbok 19772002, skildrar Per Erik Persson i text och bild naturupplevelser under 25 år, från 1977 till 2002 och under alla årstider. Han är en av de främsta kännarna av Vindelfjällens natur, inte minst tack vare sitt arbete med naturvård på länsstyrelsens naturvårdsenhet under många år. Boken utgör också en unik dokumentation av en tid som varit, för även fjällvärlden förändras på grund av mänsklig påverkan.

En moderniserad nyutgåva av Lexicon Lapponicum från 1780. Det 235 år gamla originalet, skrivet av kyrkoherdarna Erik Lindahl i Lycksele och Johan Öhrling i Jokkmokk, är en unik spegling av det språk som en gång talades av den ursprungliga Lappmarksbefolkningen. Men även idag kan lexikonet ha betydelse för den som vill lära sig mer om både samiska ord och dialektala uttryck som levt vidare i våra norrländska dialekter. Professor emeritus Olavi Korhonen, som hjälpt till att korrekturläsa lexikonet, välkomnar därför den moderna upplagan: Lexicon lapponicum är ett mäktigt tidsdokument över det intensiva arbetet att på 1700-talet skapa det första samiska skriftspråket, som initierades av Per Fjellström i Lycksele, fördes vidare av flera av hans medarbetar och fick en kodifiering i detta lexikon. OBS! Ordboken består av två band och säljs ihop.

Erik Johan Stagnelius [1793–1823] var en svensk poet, dramatiker och författare under romantiken; en språklig konstnär och en av de 1800-talsförfattare som hittat en publik även efter sin död. Visor, romanser och idyller hör till Samlade skrifter, utgiven postumt år 1965.

Erik Pousette sätter fingret på visstidstillvaron och ger poetisk röst åt kroppsarbetets villkor. Efter sin första diktsamling, "Tyst kunskap" går han nu vidare och vidgar perspektivet. Diktsamlingen "Visstidstillvaro",rymmer en undertext om de existentiella villkoren för den arbetande människan.

Hur skildras naturen av författare som skriver om Västerbotten, det stora litterära länet i Sverige? Per Erik Persson har plöjt igenom litteratur från ett århundrade och fram träder ett mångskiftande, ibland kargt och ogästvänligt, men nästan alltid inspirerande landskap.

Vidgat vetande, i hjärnan ritas ordningens rektanglar och kvadrater Mängden av fakta, förfinade metoder stramas åt, flätas samman, ger nya insikter ett nytt sätt att hantera tankarna Dagar utan datum tiden tickar rör sig runt urtavlan monotont och väloljat Lågintensiv strålning är Erik Pousettes tredje diktsamling. Om den förra diktsamlingen, Tyst kunskap, skrev Göran Källqvist i BTJ-häftet: "Erik Pousette är en självständig efterföljare till arbetardiktarna Carl Sandburg, Elmer Diktonius och Stig Sjödin." Göran Källqvist, BTJ-häftet

En moderniserad nyutgåva av Lexicon Laponicum från 1780. Det 235 år gamla originalet, skrivet av kyrkoherdarna Erik Lindahl i Lycksele och Johan Öhrling i Jokkmokk, är en unik spegling av det språk som en gång talades av den ursprungliga Lappmarksbefolkningen. Men även idag kan lexikonet ha betydelse för den som vill lära sig mer om både samiska ord och dialektala uttryck som levt vidare i våra norrländska dialekter. Professor emeritus Olavi Korhonen, som hjälpt till att korrekturläsa lexikonet, välkomnar därför den moderna upplagan: Lexicon lapponicum är ett mäktigt tidsdokument över det intensiva arbetet att på 1700-talet skapa det första samiska skriftspråket, som initierades av Per Fjellström i Lycksele, fördes vidare av flera av hans medarbetar och fick en kodifiering i detta lexikon. OBS! Ordboken består av två band och säljs ihop.

Fridolins visor och andra dikter är Erik Axel Karlfeldts andra diktsamling från 1898. Den kan betraktas som ett uppbrott från ungdomsdikterna, lärlingsarbetet i debuten. Nu började nya, sköna strängar ljuda, nu började stormen och lidelsen ta form.Litteraturkritikern Gösta Attorps har jämfört Karlfeldt med Carl Michael Bellman, och menade att “båda ha ett intuitionens, ett fantasiens underbara djupsinne, genom båda — och mest då naturligtvis genom Karlfeldt — talar blodets röst som aldrig annars i svensk dikt.” Han menade vidare att: “Vi ha i hela vår litteratur ingen mera nationell, mera svensk-germansk figur än denne Fridolin, där han under höstens tunga skyar vandrar på gamla stigar i gamla skogar, talande höga och hädiska och kostliga ord, sjungande sorgesånger och druckna visor.”

Vid slutet av 1800-talet framträdde flera författare, som i sin diktning lyfte fram olika landskap och med vemod såg tillbaka på den gamla bondekulturen och självhushållningen, som delvis befann sig i upplösning. Erik Axel Karlfeldt skildrade sitt födelselandskap Dalarna, Gustaf Fröding beskrev Värmland och Verner von Heidenstam blickade mot Östergötland. Debutsamlingen, Vildmarks- och kärleksvisor, färdigställde Karlfeldt 1895. Den genomsyras av en stark och sensuell naturkänsla. Här framkommer således skaldens innerliga intresse för Dalarnas kulturbygd och natur. Han lockar läsaren med sig på sina vackra strövtåg i skog och mark, där man beundrande vandrar vid författarens sida. Karlfeldt är även en av Sveriges främsta kärleksdiktare, vilket han uppvisar redan i sin debut. Hans diktning är levande, verklig, överlag upplyftande och inspirerande... En del av dikterna har, inte oväntat, tonsatts.

Accident investigation and risk assessment have for decades focused on the human factor, particularly 'human error'. Countless books and papers have been written about how to identify, classify, eliminate, prevent and compensate for it. This bias towards the study of performance failures, leads to a neglect of normal or 'error-free' performance and the assumption that as failures and successes have different origins there is little to be gained from studying them together. Erik Hollnagel believes this assumption is false and that safety cannot be attained only by eliminating risks and failures. The ETTO Principle looks at the common trait of people at work to adjust what they do to match the conditions - to what has happened, to what happens, and to what may happen. It proposes that this efficiency-thoroughness trade-off (ETTO) - usually sacrificing thoroughness for efficiency - is normal. While in some cases the adjustments may lead to adverse outcomes, these are due to the very same processes that produce successes, rather than to errors and malfunctions. The ETTO Principle removes the need for specialised theories and models of failure and 'human error' and offers a viable basis for effective and just approaches to both reactive and proactive safety management.